tungumál
Stefan Nielsen
þýtt á sænska frá Anton Bengtsson, Katarina (Schoppe) BredbergFregatten Jylland er verdas lengste treskip som fortsatt er bevart. Det er 71 meter langt og nesten 14 meter bredt. Skipet blei sjøsett 20. november 1860.
Fregatten Jylland är världens längsta träskepp, som är bevarat. Den är 71 meter lång och nästan 14 meter bred. Den blev sjösatt den 20 november 1860.
Fregatten Jylland var det tredje av fire planlagte skip i Niels Juel-klassen. Dei andre heitte ´Niels Juel´, ´Fregatten Sjælland´ og ´Peder Skram´.
Fregatten Jylland var det tredje av fyra planlagda skepp i Niels Juel-klassen. De andra hette Niels Juel, Fregatten Själland och Peder Skram.
Fregatten blei bygd som både seilskip og dampskip. Det hadde tre master med 29 seil og ein dampmotor med 400 HK.
Fregatten blev byggt både som segelfartyg och ångbåt. Det hade tre master med 29 segel och en ångmotor med 400 HK (hästkrafter).
På det tidspunktet var det flåten sitt raskaste skip. Det kunne segle opp til 15 knop (27 km/t).
Vid den tidpunkten var det flottans snabbaste skepp. Det kunde segla i upp till 15 knop (27 km/tim).
Fregatten hadde et mannskap på 437 mann som arbeidde i skiftlag: 4 timar arbeid, 4 timar søvn og 4 timar til mat og avslapping. Dei yngste var 14 år og blei kalla “krutt-apar”, fordi dei skulle hente krutt.
Fregatten hade en besättning på 437 man, som arbetade i skift. 4 timmars arbete, 4 timmars sömn och 4 timmar för mat och avkoppling. De yngsta var 14 år och kallades appulver, för att de skulle hämta krut.
Skeppet hade totalt 44 kanoner. 33 svenska järnkanoner och 14 andra.
1862 var skeppet på Färöarna och var med på världsutställningen i London.
I 1864 blei det krig mellom Danmark på den eine sida og Preussen og Austerrike på den andre. Krigen heitte den 2. Slesviske krigen. Fregatten var med på ´Slaget ved Helgoland´ den 9. mai.
1864 hamnade Danmark i krig med Preussen och Österrike. Det hette det andra slesviska kriget. Fregatten var med i “Slaget vid Helgoland” den 9 maj.
Sjøslaget vara i to timar, og Jylland fyrte av 611 skudd. Det blei skote hol i sida på fregatten Jylland, og Danmark mista 14 mann i alt. Desse blei gravlagde i Kristiansand i Noreg.
Sjöslaget varade i två timmar och Jylland avfyrade 611 skott. Det blev skotthål i sidan av Fregatten Jylland och Danmark förlorade 14 man totalt, som är begravda i Kristiansand i Norge.
Danmark vann sjøslaget, men tapte krigen. Danmark mista Slesvig-Holstein i Nord-Tyskland og heilt opp til Kongeåen i Sønderjylland.
Danmark vann sjöslaget, men förlorade kriget. Danmark blev av med Schleswig-Holstein (Nordtyskland) – hela vägen upp till Kongeå.
Fra 1874-1886 fungerte fregatten som kongeskip for kong Christian den 9. Han besøkte både Island, Færøyene og Russland med skipet.
Mellan 1874-1886 fungerade fregatten som kungaskepp för Christian den nionde. Han besökte Island, Färöarna och Ryssland med skeppet.
Fra 1936-1959 lå fregatten i København. Her fungerte det som hotellskip for barn frå landsbygda som var på leirskule i København.
Mellan 1936-1950 låg fregatten i Köpenhamn. I staden fungerade den som ett boende för barn från provinsen, som var på lekskola i Köpenhamn.
I 1960 kom fregatten Jylland til Ebeltoft, hvor han ligg i dag. Etter mange års restaurering kunne skipet bli innvigd som museum i 1994.
1960 kom Fregatten Jylland till Ebeltoft, vilket är var den ligger kvar än idag. Efter många års restaurering kunde skeppet invigas 1994 som ett museum.
Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh: S1+10: Carl Locher - 1876+1877 - commons.wikimedia.org S4: www.fregatten-jylland.dk S6+12: Christian Mølsted - 1862-1930 - commons.wikimedia.org S8+14+30: Stefan Åge Hardonk Nielsen S16+18: Carl Dahl (1812-1865) - commons.wikimedia.org S20: Josef Carl Berthold Puettner (1821-1881) - commons.wikimedia.org S22: NordNordWest - commons.wikimedia.org S24: Laurits Regner Tuxen (1853-1927) - commons.wikimedia.org S28: Mdj - commons.wikimedia.org Se mere: www.fregatten-jylland.dk