Skift
språk
Fregatten Jylland - tingerlaataannallit nunarsuarmi takinersaat
Die Fregatte Jylland - Das längste Holzschiff der Welt

Stefan Nielsen

Översatt till tyska av Kea Kröber
3
4

Fregattaen Jylland nunarsuarmi tingerlaataannalinni takinersaavoq suli pigineqartoq. 71meterisut  takitigivoq 14 meteringajaallunilu sanimut. 20. November 1860- mi singinneqaqqaarpoq.

Die Fregatte Jylland ist das längste Holzschiff der Welt, was es noch gibt. Es ist 71 Meter lang und fast 14 Meter breit. Es ging zur See am 20. November 1860.

5
6

Fregatten Jylland Niels-Juelip sananiarlugit pilersaarutaani  sisamaasuni pingajuusoq. Allat tassaapput ‘Niels Juel’, ‘Fregatten Sjælland’ aamma ‘Peder Skram’.

Die Fregatte Jylland war das dritte von vier geplanten schiffen in der Niels Juel-Klasse. Die Anderen hießen “Niels Juel”, “Fregatten Sjælland” und “Peder Skram”.

7
8

Fregatti sananeqarami tingerlaatersortutut aalamillu ingerlateqartussatut sanaajuvoq. Pingasunik napparuteqarpoq 29-nik tingerlaasersinnaalluni ataatsimillu aalamik ingerlateqartumik 400hk sakkortugisumik motoreqarluni.

Die Fregatte wurden als Segel- und Dampfschiff gebaut. Sie hatte drei Masten mit 29 Segeln und einen Dampfmotor mit 400 HK.

9
10

Taamanikkut imarsiornermi umiarsuit sukkanersarivaat. 15 knob tikillugu sukkatigisinnaagami (27km/t).

Zu dem Zeitpunkt war es das schnellste Schiff in der Flotte. Es konnte bis zu 15 Knoten (27km/h) segeln.

11
12

Fregatti 437-nik paarlakaajaattunik  inuttaqarpoq. Nal. ak sisamat sulereerunik nal.ak sisamat sinissapput aamma nal. ak sisamat nerinermut qasuersernermullu atorneqartarlutik. Sulisuni nukarliit 14-nik ukioqartarput taaneqartarlutik “krudtaber” paassanik aallertartuummata.

Die Fregatte hatte eine Besatzung von 437 Mann, die in Schichten arbeiteten. 4 Stunden Schlaf und 4 Stunden für Essen und Entspannen. Die Jüngsten waren 14 Jahre alt und wurden “Schießpulveraffen” genannt, weil sie Schießpulver holen mussten.

13
14

Umiarsuaq 44-nik qamutileqarpoq. 30-nik svenskinik savimminernik qamutileqarluni allallu 14-t.

Das Schiff hatte insgesamt 44 Kanonen. 30 schwedische Eisenkanonen und 14 andere.

15
16

1862- mi umiarsuaqSavalimmiuniippoq aammalu nunarsuarmi saqqummersitsinersuarmut Londonimi peqataalluni.

In 1862 war das Schiff auf den Färöern und war mit einer Weltausstellung in London.

17
18

1864- mi Danmark Preussenimut Østrigimullu sorsulerpoq. Slesviskit sorsuunnerisa aappaannik taaneqartumik. Fregatten aamma Helgoland-mi sorsuunnermut 9. maj peqataavoq.

In 1864 war Dänemark im Krieg mit Preußen und Österreich. Er hieß der 2. Schlesischer Krieg. Die Fregatten war mit in der “Schlacht bei Helgoland” am 9. Mai.

19
20

Immami saassussineq nal.ak marlunnik sivisussuseqarpoq. Jyllandi 611-riarluni qamutilissimavoq. Fregatten Jyllandip saneraa putuneqarpoq Damarkilu inunnik 14-nik annaasaqarpoq, taakkulu Kristansandimi Norgemiittumi tamarmik ilineqarput.

Die Seeschlacht dauerte zwei Stunden und Jylland feuerte 611 Schuss ab. Es wurde ein Loch in die Seite von der Fregatte Jylland geschossen und Dänemark verlor insgesamt 14 Männer, die in Kristiansand in Norwegen begraben sind.

21
22

Danmark immami saassussinermi ajugaavoq, kisianni sorsuunnermi ajorsarluni, taamaalilluni Danmarkip Slesvig-Holsten (Tysklandip avannaa) -avunga Kongeåen-p (Sønderjylland) annaavaa.

Dänemark gewann die Seeschlacht, aber verlor den Krieg. Dänemark verlor Schleswig-Holstein (Norddeutschland) - bis zur Königsau (Südjütland).

23
24

1874-1886 Umiarsuaq kunngit Christian qulingiluaata umiarsuarivaa. Kunngi Savalimmiut aamma Ruslandi  taassuminnga tikeraartarpai.

Von 1874- 1886 war die Fregatte ein Königsschiff für Christian den 9. Er besuchte Island, Färöer und Russland mit dem Schiff.

25
26

1936-miit 1959-mut umiarsuaq Københavnimiippoq. Tassaniinnerani atuartut Københavnip eqqamiuilu atuarnerminni “aallaarsimaarfigisarpaat”.

Von 1936 - 1959 lag die Fregatte in Kopenhagen. Hier diente sie als Wohnschiff für Kinder aus der Provinz, die im Landschulheim in Kopenhagen waren.

27
28

1960-mi umiarsuaq Jyllandimut Ebeltoftimut pivoq. Suli ullumikkut tassaniippoq. Ukiorpassuit nutarterneqareerluni 1994- mi katersugaasivittut ammarneqarpoq.

In 1960 kam die Fregatte Jylland nach Ebeltoft, wo sie heute liegt. Nach vielen Jahren Restaurierung konnte das Schiff 1994 als Museum eingeweiht werden.

29
30

Illit nunagisanni umiarsuarmik tusaamasamik peqarpa?

Fregatten Jylland - tingerlaataannallit nunarsuarmi takinersaat

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh/ Nuotraukos/ Photo:
S1+10: Carl Locher - 1876+1877 - commons.wikimedia.org
S4: www.fregatten-jylland.dk
S6+12: Christian Mølsted - 1862-1930 - commons.wikimedia.org
S8+14+30: Stefan Åge Hardonk Nielsen
S16+18: Carl Dahl (1812-1865) - commons.wikimedia.org
S20: Josef Carl Berthold Puettner (1821-1881) - commons.wikimedia.org
S22: NordNordWest - commons.wikimedia.org
S24: Laurits Regner Tuxen (1853-1927) - commons.wikimedia.org
S28: Mdj - commons.wikimedia.org

fregatten-jylland.dk
Forrige side Næste side
X