språk
Inga Anna Karin Buljo Áhren jïh Anita Dunfjeld-Aagård - Snåasen skuvle
Översatt till grönländska av Agapeta Skifte JensenTidligere havde samerne i Norge, Sverige, Finland og Rusland sin egen samiske religion. Den gamle samiske religion var tæt knyttet til naturen.
Siornatigut saamit Norgimeersut, sverigimeersut, Finlandimeersut Ruslandimeersullu namminninneq upperisaqaraluarput. Saamitoqqat upperisaat pinngortitamut qanittuugaluarpoq.
Saamit nunamiittut tamaasa upperigaluarpaat. Soorlu; qaqqat, tatsit, orpillu tamarmik tarneqartutut.
De troede, at verden var delt op i forskellige dele. Øverst var himlen, hvor de største guder holdt til. I midten var menneskene og ånderne, og nederst var den underjordiske verden. Der kom menneskene til, når de døde.
Upperivaat nunarsuaq assigiinngitsunut agguarneqartoq. Qilak qulliulluni, guutiunerit tappavaniillutik. Qeqqani inuit anersaallu alliullutik silarsuaq alleq, tassunga pisarput inuit toqunikut.
Torden, sol, vind og andre naturkræfter var guder. Guderne kunne hjælpe menneskene med at fiske, gå på jagt og når mennesker blev født og døde.
Kalleq, seqineq, anori allallu silaannap nukingi guutiupput. Guutit inuit ikiortarpaat aalisarsinnaatillugit inunngoraangata toqugaangatalu piniarsinnaanngortittarlugit.
Solen giver lys og varme. Derfor er den vigtig for alt som lever. Solen er den største og vigtigste jordiske kraft, som altid har været vigtig for samerne. Sagn fortæller, at samerne er solens børn.
Seqineq qaamanermik kissarnermillu tunisisuuvoq. Taamaattumik uumassusilinnut tamanut pingaaruteqarluni. Seqineq saaminut pingaarnerpaajuvoq. Oqaluttuatoqqat oqaluttuaraat saamit tassaasut seqernup qitornai.
“Maadteraahka”, urmoderen, tog vare på hele samfundet. Hun havde tre døtre. “Saaraahka” hjalp til under fødslen. “Joeksaahka” hjalp til under jagt og hun kunne skifte køn på fosteret, så det kunne blive født som en dreng. “Oksaahka” passede på indgang og udgang og hun beskyttede mor og barn efter fødslen.
”Maadteraahka” Anaanatoqaq inuiaqatigiinnik isumassuisuuvoq. Pingasunik paneqarpoq. “Saaraahka” Ernisunut ikiorti, “Joeksaahka” piniarnermut ikiuuttarpoq, naartut nukappiaranngortittarpai. “Oksaahka” isaarissat nakkutigisarpai meerartaartullu erninerini illersortarlugit.
Når mennesker døde troede de, at de kom til den underjordiske verden. Den var næsten som vores verden, men bare meget bedre og finere.
Inuit toqugaangata isumaqartarput nunarsuarmut allermukartartut. Silarsuattatut ingajappoq, kisianni ajunnginnerullunilu kusanarneruvoq.
“Noiden”, samernes shaman, var bindeled mellem menneskene og guderne. Han helbredte og ofrede til guderne og kunne spå og bruge tromme (“runebommen”). Han kunne også rejse til den underjordiske verden for at bede om råd.
”Noiden” Saamit angakkuat guutinut inunnullu attaveqaataavoq. Ajorunnaartitsisarlunilu guutinut tunniussisarpoq. Tumerparpaarluni siulittuisinnaalluni. Silarsuarmut allermut siunnersortikkiartorluni angalasarpoq.
Trommen, hammeren og viseren var Noidens værktøjer når han skulle spå, tromme og rejse til underverdenen. Men almindelige folk kunne også bruge trommen for at se, hvordan jagten kom til at gå eller hvor de burde flytte hen.
Tumerparpaaq, anaalerutaa tikkuutaalu tassa Noidenip siulittuiniaraangami sakkui. Inuit allat aamma tumerparpaaq atorsinnaasarpaat piniarneq qanoq ingerlassanersoq aammalu sumut nuussanerlutik paasiniaraangamikku.
Ingen trommer er ens, men man kan se, om den er fra det sydsamiske-, lulesamiske- eller nordsamiske område.
Tumerparpaat assigiinngitsuupput. Kisianni ilisarineqarsinnaapput saamit sorliit pigineraat. Saamit kujalliit, lule saamit saamilluunniit avannarlermiit.
Trommen har billeder af forskellige guder, dyr, rensdyr indhegning, “gammer” (hytter), huse og meget mere.
Tumerparpaaq guutinik assigiinngitsunik assiliartaqartarpoq, uumasut, tuttut ungalusamiittut, illuikkat illullu allarpassuillu.
Samerne ofrede til guderne, for at guderne skulle være venlige og hjælpe menneskene. Offerpladserne kunne f.eks være store kløvede klipper, bjergsprækker, øer, sten, der stikker op af vandet og kildefremspring.
Saamit guutinut pilliuteqartarput, guutit pitsaasuutikkusullugit inunnillu ikiuuteqqullugit. Pilliiviit tassaasinnaapput qaarsuni, qaqqat quppaani, qeqertani, ujaqqanilu immami nuisasuni.
De kunne også ofre hjemme i “gammen” (hytten). Her var det specielt kvinderne, som ofrede til “Saaraahka”, fødselsgudinden. Hun boede under ildstedet. “Oksaahka” holdt til under dørtrinnet og “Joeksaahka”, jagtgudinden, holdt til under det hellige sted inderst inde i gammaen.
Illuikkaminni aamma pilliisinnaapput. Arnaanerusut “Saaraahkamut” erninerup guutianut pilliuteqartarput. Ikumatitap ataani najugaqarpoq. “Oksaahka” alloriusami “Joesaahkalu”. Piniarnermut guutia inip illernarnersaani ilorpasinnerpaami najugaqarpoq.
Soormitaavaana oqartoqartoq saamit upperisatoqaat pinngortitamut uppernerusoq?
Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Govvá/ Guvvieh/ Nuotraukos/ Fotod/ Photo:
S1+24: Old.no
S4: Knud Leem (1767) - commons.wikimedia.org
S6+16+26+30: Anita Dunfjeld-Aagård
S8: Katarina Blind - (Gïelem nastedh 2016)
S10+12: Pixy.org
S14: Etter Ernst Manker - 1950
S18: Johannes Schefferus - 1673 - commons.wikimedia.org
S20: Åge Hojem, NTNU Vitenskapsmuseet - commons.wikimedia.org
S22: Tor Gjerde - commons.wikimedia.org
S28: Saemiensitje - instagram.com