språk
Filippa Ryttergard, Östergårddskolan
1900-jukkunni angutit kisimik qinersisinnaatitaapput. Arnalli qinersisinnaatitaanngillat. Angutit qinersisinnaassagunik ukiut tamaasa aningaasanik katersisariaqartarput. Tamatumani nalaani taamaallaat 8% -iinnaat qinersisinnaapput.
På 1900-talet fick män rösta men inte kvinnor. Männen behövde tjäna en viss mängd pengar varje år för att få rösta, det var bara 8% som fick rösta då.
1909-mi 24-nik ukioqalereersimagaanni qinersisinnaatitaapput. Kiisalu Ukiuni pingasuni akiitsoqarsimanngikkaanni sakkutuujoreersimagaannilu qinersisinnaatitaapput.
1909 fick män rösta som fyllt 24 år. De skulle också ha varit skuldfria i tre år och ha gjort militärtjänst.
1909-mi qinersisinnaanngilatit akiliisinnaajunnaarsimaguit immaqaluunniit ikiuutisisaruit.
1909 fick du inte rösta om du hade hamnat i konkurs någon gång eller hade varit omhändertagen av fattigvården.
Kvinnorna började att kräva rösträtt i slutet på 1800-talet, men det gick inte hela vägen fram.
Arnat qinersisinnaannginnerisa kinguneraa 1902-mi Inatsisiliortuniit siunnersuutigineqarmat angutit nuliallit marloriarlutik qinersisinnaalissasut. Siulleq nammineq qinersissutigissavaat, aappaalu nuliaasumit qinersinerussalluni. Tamanna arnarpassuarnit aalassassutigineqarpoq.
I stället för att kvinnorna skulle få rösta så kom 1902 ett förslag till riksdagen om att “gifta män skulle få rösta 2 gånger, en för sig och en för sin fru”. Detta retade upp många kvinnor!
Massakkullu arnat qinersisinnaatitaalernissaat sukataarutigineqalerpoq. 1903-mi nuna tamakkerlugu arnat politikkimi qinersisinnaanermut ilaasortaaffiat ingerlanneqalerpoq. Ukioq 1917-imi 17.000-nik ilaasortaqalereersimapput.
Nu hade kampen för den kvinnliga rösträtten tagit fart på allvar! 1903 bildades “Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt”. 1917 hade de 17000 medlemmar!
1919-ip kingorna aatsaat qinersisinnaanngorput. Ukiut 35-it sorsoreerlutik 1921-mi arnat siullermeerlutik qinerserngaarput.
Det var inte förrän 1919 som kvinnorna fick rösträtt, efter mer en 35 års kamp! 1921 var första gången kvinnor fick vara med och rösta!
Ukioq 1921 arnat angutillu 23-leereersimasut qinersisinnaalerput. Angutillu aamma sakkutuujusimasut kiisalu pinerlisimanngitsut kisimik qinersisinnaallutik.
1921 fick män och kvinnor rösta som fyllt 23 år, var ostraffade och männen skulle ha gjort militärtjänst. 1922 togs kravet om att männen skulle ha gjort militärtjänst bort.
1937-miit pinerluuteqarsimagaluilluunniit Qinersisinnaalerput. 1945-mi kikkulluunniit 21-leereersimasut Svenskisut innuttaassusillit qinersisinnaanngorput.
1937 fick man rösta även om man hade varit straffad på något sätt. År 1945 fick alla svenska medborgare rösta om de fyllt 21 år.
Ullumikkut 2018 Svenskisut innuttaassusillit 18-ileerersimasut tamarmik qinersisinnaapput.
Idag (2018) får alla svenska medborgare rösta om de fyllt 18 år.
Nunarsuatta anguniagaa nr.5 tassaavoq naligiissitaaneq arnaaneq angutaaneq apeqqutaatinnagu. Sverigemi angutit arnallu naligiissitaapput. Aamma Ilissi nunassinni taamaappa? Qassinik ukiullit qinersisinnaatitaappat?
Globala målet nr 5 handlar om jämställdhet mellan könen. I Sverige är det lika rättigheter för män och kvinnor. Är det så i ditt land och hur gammal måste man vara för att få rösta?
Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh: S1: Sasha Vinčić - flickr.com S4: Porträtt- och Biografi-album öfver 1897 års Riksdags Andra Kammare S6: Yabosid - commons.wikimedia.org - (1918-20) S8: Okänd fotograf - (1957) - commons.wikimedia.org S10: Emil Åberg - (1900) - commons.wikimedia.org S12: Marinmuseum, Karlskrona - (1917) - commons.wikimedia.org S14: Ellquist, O - commons.wikimedia.org S16: Nordiska Museet - (1918) S18: Haboportalen.se - (1919) S20: Okänd fotograf S22: Folkpartiet Liberalerna Göteborg - flickr.com S24: Globalgoals.org