sv
Tilbake til søk
Skift
språk
språk
svDanskar kökur
Danska kakor
Amalie Augustine Behrmann & Maja Sørensen - Ødis Skole
Omsett til svensk av Lucas och Alex
4
Á ensku heitir vínarbrauð ,,Danish pastry’’ (danskar kökur). Vínarbrauðið kom eiginlega frá Vínarborg um 1840 en Danir sem fluttu til USA eftir það, fluttu það með sér þangað. Það eru til margar tegundir af vínarbrauðum.
På engelska är kakorna "Danish pastry" (danska kakor) namnet på "wienerbröd". Kakorna kommer egentligen från Wien omkring 1840, men danskarna som flyttade till USA vid den tiden tog med dem till USA. Det finns många olika sorters wienerbröd.
6
Kransakakan er skandinavísk kaka frá 1700. Kakan er búin til úr marsípani, sykri og eggjahvítum. Maður borðar hana oft á nýársdag og við hátíðleg tækifæri t.d. fermingar og skírn.
Kransekakan är en skandinavisk kaka från 1700-talet. Det är en kaka som består av mandel, socker och äggvita. Man äter den ofta till nyår och stora händelser, som t.ex. konfirmation och dop.
8
Hindiberjasneiðin er þurrkaga með tveimur lögum af deigi með hindiberjamarmelaði á milli. Það er gasslúr og smá kökuskraut ofan á. Kakan er frá 18. öld.
Hallonsnittar är en torr kaka med två lager av deg och ett lager hallonsylt. Det är glasyr på toppen med lite strössel. Kakan uppfanns på 1700-talet.
10
Gyðingakökur er jólasmákökur þar sem kanil og möndlum er stráð yfir. Um 1700 seldu bakarí gyðinga margar smákökur. Þaðan er nafnið komið. Þær eru oft borðaðar um jólin.
Judiska kakor är en julkaka, som är beströdd med kanel, socker och mandel. På 1700-talet sålde judiska bageri många småkakor. Den äts ofta till jul.
12
Hunangskökuna fann Christian Rasch í Christiansfeld upp á 18. öld, sem í dag er þekktur hunangskökubær. Kakan er búin til úr svampbotni með hunangi, engifer og abríkósumarmelaði og hjúpuð súkkulaði. Sumar eru með skrauti til dæmis glansmyndum.
Honungskakan uppfanns av Christian Rasch i Christiansfeld under 1780-talet, och staden är idag känd som honunsgkaksstaden. Det är en sockerkaka lagad med bland annat honung, ingefära och aprikosmarmelad med chokladöverdrag. Vissa är dekorerade med bokmärken.
14
Óþelló- rjómatertan er dönsk og er frá um miðri 19.öld. Hún er kölluð eftir leikriti Shakespeares Óþelló. Rjómatertan er búin til úr makkarónubotni, kremi, marmelaði, súkkulaði glassúr og með mariíspan á hliðunum. Hún er oft skreytt með þreyttum rjóma og berjum.
Othellobakelsen är en dansk kaka från 1850-talet. Den är uppkallad efter Shakespeares teaterstycke Othello. Kakans lager består av mandelbotten, kräm, marmelad och marsipan-sidor. Den är ofta dekorerade med vispad grädde och bär.
16
Napelónsköur eru rjómakökur með tveimur lögum af bútterdeig, kökukremi, þeyttum rjóma og hindiberjasultu. Kakan er fá miðri 19. öld.
Napoleonbakelsen är en gräddbakelse med två lager smördeg, vaniljkräm, vispgrädde och hallonsylt. Kakan är från mitten av 1800-talet.
18
Fragilite er þurr kaka með kaffismjörskremi, makkarónum og flórsykri. Danski kökugerðamaðurinn Johannes Steen bjó hana til í upphafi 20. öld. Franskt nafn gerði kökuna fínni í þá daga.
Fragilite är en tårta med kaffesmörkräm, mandelkaka och florsocker. Den uppfanns av den danska konditorn Johannes Steen i början av 1900-talet. Franska namn gjorde kakorna finare på den tiden.
20
Vanilluhringur er smákaka frá ca 1840. Vanilluhringur er búinn til úr hveiti, smjör, sykri og vanillustöngum. Vanillnuhringir eru oft bakaðir fyrir jól.
En vaniljkrans är en småkaka, som härstammar från 1840-talet. Vaniljkransen är gjord på mjöl, smör, socker och vaniljstång. Vaniljkransen bakas oftast till jul.
22
Brunsvinger er loftkennd kaka með blöndu af púðursykri og smjöri ofna á. Hún er sérstaklega þekkt á Fjóni þar sem hún er borðuð með rúnstykki.
Brunsviger är en luftig kaka som har en tjock blandning av brun farin och smör ovanpå. Den är särskilt känd på Fyn, där man äter den som en fralla.
24
Sætabrauðsdrengur getur verið brunsvinger eða úr vatnsdeigi. Kakan er oft borin fram í afmæli og er að mestu puntuð með glassúr, sælgæti og hári búið til úr lakkrísreimum. Kakan getur verið stelpa eða strákur allt eftir hver fær kökuna.
En kakgubbe kan vara en brunsviger eller en petit choux. Den serveras ofta till födelsedagar och är för det mesta pyntad med glasyr, godis och hår av lakritssnören. Det kan vara både en flicka eller en pojke beroende på vem kakgubben är till.
26
Danskar kökur
Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh/ Nuotraukos/ Photo:
S1: Matt Barber - commons.wikimedia.org
S4: Pixal1 - pixabay.com
S6: Lorie Shaull - commons.wikimedia.org
S8: Nillerdk - commons.wikimedia.org
S10: Sindum - commons.wikimedia.org
S12: Malene Thyssen - commons.wikimedia.org
S14: Rhinomind - commons.wikimedia.org
S16-26: ©Lene Tranberg - bagvrk.dk
© 2020 atlantbib.org
X