sv
Tilbage til søgning
Skift
sprog
sprog
svDanskehjelpen - Norgeshjælpen
Danahjálpin - Noregshjálpin
Atlantbib
Oversat til færøsk af Asta Wolles
4
Under andra världskriget samlade man i Danmark in pengar, mat och kläder till Norges befolkning. Detta blev i Norge kallat “Danskehjelpen”, och i Danmark “Norgeshjælpen“.
Undir 2. heimsbardaga savnaðu fólk í Danmark pening, mat og klæðir saman til íbúgvarnar í Noregi. Henda hjálp verður í Noregi kallað “Danskehjelpen” (Danahjálpin), og í Danmark “Norgeshjælpen” (Noregshjálpin).
6
Det var tre norska kvinnor i Köpenhamn som startade insamlingen. Hjälpen samlades in av bla Den Norske Damekomité och Norgesfonden.
Tað vóru tríggjar norskar konur, sum búðu í Keypmannahavn, sum byrjaðu innsavnanina. Hetta varð gjørt gjøgnum m.a. “Den norske damekomité” og “Norgesfonden.”
8
“Norgeshjælpen” skickade 22 ton matvaror varje dag från Danmark till Norge mellan år 1941 och 1945. Totalt levererades 32 000 ton mat. Det motsvarade 10 kilo mat för varje norrman.
Í tíðarskeiðinum frá 1941-1945 sendi Noregshjálpin hvønn dag 22 tons av matvørum úr Danmark til Noregs. Samanlagt vórðu 32.000 tons send avstað. Tað svaraði til 10 kg av mati til hvønn normann.
10
Maten blev fördelad till befolkningen av läkare och präster. Norska skolbarn fick varje dag en portion havresoppa. Det blev insamlat över 42 miljoner kronor, som idag skulle motsvara cirka 1,8 miljarder kronor.
Læknar og prestar býttu matin út til íbúgvarnar. Hvønn dag fingu norskir skúlanæmingar eina máltíð av havrasuppu. Reiðiliga 42 milliónir krónur vórðu savnaðar inn, sum í dag hevði svarað til umleið 1,8 milliardir krónur.
12
Orsaken till att Norge var hårdare drabbat av matbrist, var att många i Norge valde att göra motstånd mot tyskarna, medan man i Danmark valde att samarbeta med Tyskland.
Atvoldin til mattrotið í Noregi var, at mong í Noregi valdu at gera mótstøðu móti týskarum, meðan fólk í Danmark valdu at samstarva við Týskland.
14
I Danmark slutade kriget den 5 maj, och i Norge den 8 maj år 1945. Då slutade också “Danskehjelpen”.
Kríggið í Danmark var av 5. mai og í Noregi 8. mai 1945. Tá helt Danahjálpin eisini uppat.
16
Efter kriget var det 13 miljoner kronor över. Pengarna användes till att starta “Fonden dansk-norskt samarbete”. Det startade den 1 mars år 1946.
Tá kríggið var av, vóru 13 milliónir krónur eftir. Tær vórðu nýttar til at stovna grunnin “Fondet for dansk-norsk samarbeid.” Hetta var 1. mars 1946.
18
Lysebu i Oslo gavs år 1947 som en offentlig gåva från Norge till Danmark, som tack för hjälpen under andra världskriget. Det var norrmän som samlat in pengar till köpet.
Sum tøkk fyri hjálpina undir 2. heimsbardaga góvu norðmenn dønum bygningin Lysebu í Oslo sum fólkagávu. Tað vóru norðmenn, sum savnaðu pening saman at keypa bygningin fyri.
20
År 1950 köpte fonden Schæffergården i Gentofte, som blev en mötesplats för fondens båda länder.
I 1950 keypti grunnurin Schæffergården í Gentofte, soleiðis at grunnurin fekk heimstað í báðum londum.
22
Sedan dess har fonden gett stöd till utbildningskurser för danskar och norrmän, särskilt lärarstudenter och lärare, för att öka förståelsen för grannspråken mellan Danmark och Norge. De arbetar för att öka förståelsen mellan Danmark och Norge. Båda städerna arrangerar också konserter, konstutställningar och kulturarrangemang.
Grunnurin hevur síðani veitt dønum og norðmonum peningaligan stuðul til at fara á skeið, serliga læraralesandi og lærarum, fyri at økja um kunnleikan til grannamálini í Norðurlondum. Bæði støðini skipa eisini fyri konsertum, listaframsýningum og mentanartiltøkum.
24
Kennir tú til aðrar týðandi frásagnir frá 2. heimsbardaga?
Danskehjelpen - Norgeshjælpen
Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh/ Nuotraukos/ Photo:
S1+4+8+14+16+18+20+24: dansk-norsk.no
S6: Astmahjemmet.dk
S10: Commons.wikimedia.org
S12: Viggo Guttorm-Pedersen (1902-1962) - commons.wikimedia.org
S18: Consecutiosykkelisten - commons.wikimedia.org
S22: lysebu.no + schaeffergaarden.dk
S24: Jewmus.dk
dansk-norsk.no
© 2020 atlantbib.org
X