språk
Hanne Christensen
Sledehunden finnes bare på Nordgrønland – nord for Polarsirkelen. Fra Sisimiut og opp til Siorapaluk i den nordligste delen av Grønland og på Østgrønland.
Kalaallit qimmiat qimuttoq taamaallaat Sisimiuniit avannamut Siorapalummut, Avannaarsuanut kiisalu Tunumi piupput.
Kalaallit qimmiat qimmit Chow-Chow-it Siberian huskyllu eqqarlerai.
I den nordlige delen av Grønland fryser havet til is. I gamle dager dro man med hundeslede for å jakte eller reise over isen.
Qanga kalaallit ukiukkut qimussimik piniariartarsimapput. Immaqaluunniit sikumi angallatigisarpaat. Avannaa ukiuunerani sikusartorsuummat umiatsinik angalasinnaannginnamik.
En valp begynner å spise fôr når den er omkring 3-4 uker. En stor valp på 4 måneder spiser like mye som en voksen hund. Hundene spiser mest sel og fisk.
Piaraq sapaatip akunnerini 3-4-ni ulloqaleraangami nerisalertarpoq. Piaqqat 4-nik qaammateqalereersimasut qimmit inersimasutuulli nerisalersarput. Qimmit puisit aalisakkallu nerinerusarpaat.
Hundene kan bli opptil 20 år gamle. De er store og kan veie mellom 25-45 kg.
Qimmit 20-it missaanik ukioqalersinnaasarput. Angisuujupput. 25-45 kg missaani oqimaatsigilersinnaasut.
Hunder over 6 måneder skal være i band og ha en hundeplass. Man må være over 16 år for å få en hundeplass.
Qimmit 6-nik qaammateqalersimagaangata kalunnernik pitunneqartarput. Kiisalu qimmiisivimmut ilineqartarlutik. Qimmilivittaarniaraanni 16-it sinnerlugit ukioqartariaqarpoq.
En stor valp på 5-6 måneder løper med i hundespannet. Når den er 1 år kan den trekke.
Qimmiaqqat 5-6-nik qaammateqaleraangata qimuttut sanianni pangaleqataasinnaalersarput. Aatsaallu ataasileereerangata qimoqataalersarlutik.
For å trekke en hundeslede kan det være én eller flere hunder. Men når et barn vil lære å kjøre hundeslede bruker man helst én hund som trekker.
Qamutini ataatsimi Qimmit qimuttut ataasiusinnaapput amerlanerusinnaallutillu. Meeqqat qimussernialerlaat aallaqqaammut ataatsimik qimmeqakkajunnerusarput.
Hvis man ikke eier små valper er det veldig vanskelig å leke med dem fordi moren deres er i nærheten og beskytter dem.
Qimmit piaqqat piginngikkaanni pinnguaqatigiuminaattarput arnaasami paarisaramikkit sissuerlugillu.
De store hundene må man ikke komme i nærheten av da de kan angripe folk for å beskytt seg selv.
Qimmillu angisuut qanillinaveersaarneqartarput imminnullu illersorniarlutik inunnik paannissinnaasaramik.
Cirka halvparten av hundene eies av jegere. Den andre halvparten eies av folk som har dem som fritidsinteresse.
Qimmit qimuttut affaasa missaat piniartunit pigineqarput. Affaalu inunnit aliikkutaralugit uumasuutigineqarlutik.
På den sørligste delen av Grønland er det normalt å ha andre hunderaser som kjæledyr inne i husene.
Kalaallit nunaata kujataani naliginnaasuuvoq qallunaat qimmiinik qimmeqarneq. Illumiisinneqartarpullu.
Illit kalaallit qimmiinik takunikuuit? Qimussernikuuit?
Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh: S1: Hanne Christensen S4: CIA World Fact Book - commons.wikimedia.org S6+12: Greenland Travel - flickr.com S8: Carl Rasmussen (1841–1893) S10+20: Chmee2/Valtameri - commons.wikimedia.org S14+28: Kim Hansen - commons.wikimedia.org S16: Thomas Ritter - pixabay.com S18: Af.mil S22: Taken - pixabay.com S24: Naalakkersuisut S26: Pxhere.com