
Aftur í leit
Klass 2 - Frösakullsskolan
Det mesta av livet i havet finns längs stränderna. Här på västkusten i Sverige trivs tång och alger, och många havsdjur lever bland tången.
Räkor ser ut som små kräftor. De har långa och tunna antenner. De kan bli 15 cm långa. Man fiskar mycket räkor vid västkusten i Sverige.
En hummer lever i saltvatten på 10-30 meters djup. I Sverige finns den i Skagerack och Kattegatt. Man får bara fiska hummer med hummertina. Hummern är en delikatess som ätes kokt, gratinerad eller som hummersoppa.
Kräftan är grönsvart, 15 cm lång och den har 10 ben. Den äter fisk, smådjur och döda djur av alla slag. När man kokar en kräfta blir den röd. I Sverige har vi fest och äter kräftor med början i augusti. Det kallas kräftskiva.
Strandkrabban är grönaktig och fläckig på skalet. Krabbor äter räkor och musslor. Honan får vakta sina ägg i 7-9 månader innan de kläcks.
Röd brännmanet kan man finna på den svenska västkusten. Maneten har tentakler som utsöndrar ett gift som vid beröring kan kännas obehagligt eller smärtsamt. Den bränns inte på ovansidan.
Öronmaneten kallas också blåmanet och är den vanligaste maneten i Sverige. Den blir 25 cm och är lite blåaktig i färgen. Maneten äter fisklarver och hoppkräftor.
Laxen är Hallands landskapsdjur. Laxen lever i våra hav och åar. Man kan fiska lax med kastspö eller nät. Den största man har fiskat vägde 36 kilo.
Torsken äter krabbor, sjöstjärnor, sill och musslor. Torsk betyder torr fisk. Förr i tiden torkade man torsken, men idag lägger vi den i frysen. Fiskpinnar är gjorda av torsk.
Rödspättan är en plattfisk. Den gräver ner sig i sanden på dagen. På natten simmar den på botten och äter kräftor, musslor och sjöstjärnor.