tungumál
Kea Kröber
þýtt á sænska frá Susanne BackeTáknmál: Marie Winterfeldt
Coronavirus, virusi nutaaq 2019- mi Kinami naammattoorneqarpoq. Tasamani tuniluuttorsuanngorpoq. Virusi nigalittut isikkorami “Coronamik” taagorneqalerpoq. Tassa latinerit nigalimmut oqaasiat.
Coronavirus är ett nytt virus som först upptäcktes i Kina 2019. Det blev en epidemi där. Viruset liknar en krans och kallas därför "Corona". Det är latin för "krans" eller "krona".
Coronavirusip napparsimatilerpatigut, taaneqartalersarpoq COVID-19. Taanna tuluit oqaasiannit naalisagaavoq “Corona virus disease 2019”. Suli akiuusutissaqartinneqanngilaq.
När Coronavirus gör oss sjuka kallas det COVID-19. Det är en engelsk förkortning för “Corona virussjukdom 2019”. Det finns inget vaccin än.
Coronavirus sukkasoorujussuarmik Europami nunarsuullu sinnerani siaruapallappoq. Inuppassuit napparsimalerput. Inuit ilaasa maluginagu tunillatsissimasarput, ilai napparsimalaaginnartarlutik allallu napparsimarujussuarlutik.
Coronavirus har spridit sig snabbt till Europa och till världen. Därför kallas det nu för en pandemi. Många människor blir sjuka. Vissa får inga symtom, de flesta blir lite sjuka och andra blir allvarligt sjuka.
Meeqqat aarlerinartumiinngillat. Inuilli utoqqaat allallu nappaamminnik allamik peqquteqartumik sanngiinnerusut napparsimarujussuaatigilersinnaavaat. Nappaatip ilisarnaatigivai soorlu nualluni, quersorluni, kissarninilluni anersaartorniarnikkullu iluaalliulerluni.
Barn är inte någon riskgrupp. Gamla människor och de som redan är försvagade av sjukdom kan bli allvarligt sjuka. Symtomen liknar en influensa, t.ex. hosta, feber och andningsproblem.
Inuit coronamik tunillatsissimallutik paasineqartut mattunneqartarput. Tassa imaappoq angerlarsimaannartariaqartut imaluunniit allami kisimiisillugit inissinneqartariaqartut.
Personer som har testats positivt med Coronavirus är i karantän. Det vill säga de måste antingen stanna hemma eller i karantän någon annanstans.
Immitsinnut inuillu allat tunillatsinnginnissaannut maleruaqqusat ajornanngitsut malikkutsigit siaruatsaaliuissaagut.
Vi kan skydda oss själva och andra från infektion genom att följa några enkla regler.
Qaqorsaaserluarlugu errortorluartarutta 30 sek.- ni assagullu spritertarutsigit. Errortornermi “Piitaq uuma” marloriarlugu erinarsorneqarsinnaavoq. Nerinnginnermi nereernermi, perusuersareersimanermi kakkereersimanemilu errortorluartoqartassaaq.
Tvätta händerna med tvål noggrant i 30 sekunder och använd handsprit. Sjung låten "Broder Jacob" två gånger. Du bör göra detta före och efter att du ätit, efter att du har besökt toaletten, efter att du har snutit näsan.
Quersorniaruttalu ikusitta peqiffianut quersortassaagut, inuillu qanippallaarnaveersaarluta.
Man måste hosta och nysa i armen vid armbågen och ta hänsyn till sina kamrater genom att hålla avstånd till varandra.
Assamminnerit, kunissinerit eqitaarnerillu atorneqarnaveersaartariaqarput. Inuillu amerlasuut aqqusaartagaat eqqiluisaarneqartariaqarput.
Man måste undvika nära kontakt med andra människor som handskakningar, kindkyssar och kramar. Du måste städa ofta där människor rör sig.
Napparsimaleraanni kissarneqalerlunilu anersaartorniarnikkullu ajornartorsiuteqaleraanni angerlarsimaannartariaqarpoq nakorsamullu sianerluni.
Om du känner dig sjuk bör du stanna hemma, och ringa din läkare om du blir sämre med feber och andningssvårigheter.
Martsimi 2020- mi nunarpassuarni atuarfiit, meeqqeriviit pisiniarfippassuillu matoorarneqarput. Inuillu amerlasuunngorlutik eqiteruteqqusaajunnaarput. Tunillaassuuttoqannginniassammat.
I mars 2020 stängdes skolor, förskolor och butiker i många länder och det blev förbjudet med stora folksamlingar för att försvåra att sjukdomen sprider sig.
Inuppassuit ataatsikkut napparsimalissagaluarpata napparsimavinni inissaarutissapput. Nunarpassuit aamma killeqarfitik matoorarpaat.
Om alla blir sjuka på en gång finns det inte plats på sjukhusen. Gränserna mellan många länder stängdes också.
Nunarsuarmioqatigiit anguniagaat nr. 3 ateqartoq “peqqinneq atugarissaarnerlu” isumaqarpoq nunarsuarmioqatigiit ukioq 2030 angutinnagu peqqissuunissaat. COVID-19 nunarsuarmi tuniluuttorpassuit ilagivaat. Taamaattumik nakorsaatit kikkunnut tamanut akikitsuusariaqarneri pingaaruteqarpoq.
Världsmål 3 kallas ”Hälsa och välbefinnande” och handlar om att säkerställa att alla människor i alla länder måste garanteras god hälsa år 2030. COVID-19 är bara en av många epidemier i världen. Därför är det viktigt att medicinen alltid är billig för alla.
Tuniluussuunnera amiilaarnaraluartoq pingaaruteqarpoq eqqissisimanissaq, ajorunnaarumaarnissaalu upperalugu. Inersimasumut eqqarsaatinik oqaloqateqartarnissaq pingaaruteqarpoq.
Medan krisen kan kännas besvärlig är det viktigt att bevara tron på att det kommer att bli bra igen. Det är viktigt att prata med en vuxen om sina tankar.
Eqqarsaatigisarpiuk imminut allallu qanoq illersorsinnaanerlugit? Erinarsuummik nalunngisaqarpit 30 sek.- tut sivisutigisumik, errortornermi erinarsorneqarsinnaasumik?
Tänker du på hur du kan ta hand om dig själv och andra? Känner du till en annan låt som varar cirka 30 sekunder att sjunga medan du tvättar händerna?
Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Govvá/ Guvvieh/ Nuotraukos/ Fotod/ Photo:
S1+4: iXimus - pixabay.com + NIAID - flickr.com
S6: U.S. Air Force Graphic by Rosario "Charo" Gutierrez - minot.af.mil
S8+24: Alexey Hulsov - pixabay.com
S10: Alexandra Koch - pixabay.com
S12: Congerdesign - pixabay.com
S14: sst.dk
S16: Hatice EROL - pixabay.com
S18: Clogsilk - flickr.com
S20: CDZ - pixabay.com
S22+30: Mohamed Hassan - pxhere.com
S26: besser-im-blick.de
S28: Globalgoals.org
S32: Succo - pixabay.com