tungumál
Ane Duegaard Jensen og Cecilie Dalgas - Vonsild Skole
þýtt á grænlenska frá Agapeta Skifte JensenExtrem fattigdom innebär att du inte kan äta dig mätt, köpa kläder eller ha ett tak över huvudet. Det är inte heller möjligt att ha råd att köpa medicin om du blir sjuk, eller pengar för barnen att gå i skolan.
Piitsuunerujussuaq isumaqarpoq, qaarsillalluni nerisinnaannginneq, atisarsiniarsinnaannginneq imaluunniit illussaqannginneq. Napparsimalernemi nakorsaatinik pisissutissaqarneq ajorput, imaluunniit meeqqat atuartinneqarsinnaaneq ajorput.
År 1990 var det 1.9 miljarder extremt fattiga människor i världen. Lyckligtvis har den siffran sjunkit till 800 miljoner år 2020. Hälften är barn under 18 år.
1990- mi nunarsuatsinni piitsorujussuit 1,9 milliardiusimapput. Qujanartumilli 2020-mi 800 millioninut apparsimapput. Kisitsisit affai meeraapput.
Den internationella fattigdomsgräns är på ca. 10 danska kronor om dagen. 80% av världens fattiga lever i Sydasien och Afrika.
Nalagaaffiit tamalaat piitsuussutsimut killigititaat tassaavoq - ullormut taamaallaat 10 kr.- mik inuussutissaqarneq. Nunarsuatsinni piitsuunerpaat 80% Asiap kujataaneersuupput Afrikameersuullutillu.
Många barn kämpar med hunger varje dag, och många vet inte när de ska få mat igen eftersom deras familjer är fattiga. Många barn börjar jobba eller tigga för att skaffa pengar istället för att gå i skolan.
Meerarpassuit Ullut tamarluinnaasa kaattarput, nalusarpaat qagugu nereqqissanerlutik, tassali ilaqutaat piitsuungaarmata. Meerarpassuit atuariartoratik sulisariaqartarput imaluunniit qinnuloortariaqartarput.
Det räcker inte bara för att hjälpa de 800 miljoner extremt fattiga. Ett liv på mer än 10 kronor per dag är fortfarande svårt för människor, för det är inte tillräckligt med pengar för vad vi tycker är som ett normalt liv.
Piitsorujussuit 800 milliuunit kisiisa ikiorserneqartariaqanngillat. Ullormut 10 kr sinnilaarlugu inuuniarneq aamma suli inuppassuarnut ilungersortitsivoq. Nalinginnaasumik inuuneqarniarnermut suli amigarujussuarmata.
Vad tror du att ett barn i ditt land kostar per dag för mat, kläder, leksaker, upplevelser och en plats att bo på?
Illit nunanni meeqqamut ullormut nerisaqartitsiniaraanni, atisartaartitsiniaraanni, pinnguartaartitsiniaraanni misigisassarsiortitsiniaraanni najugaqartoqaraangallunniit qanoq akeqarnersoq nalunngiliuk?
I Danmark och Europa kan vi prata om relativ fattigdom. Detta betyder att man har råd med mat och ett litet boende, men inte pengar för extra utgifter.
Danmarkimi Europamilu piitsuussuseq eqqartorneqaraangat, tassaasarpoq nerisassarsiutissaqartoqartarpoq akisuallaanngitsumilu angerlarsimaffeqartoqartarluni, kisiannili allanut aningaasartuutissaqarani.
I Danmark är det 250 000 relativt fattiga. Över 60 000 är barn. Det är barn som inte har råd att delta på födelsedagar, upplevelser, julklappar och semester.
Danmarkimi inuit 250.000 piitsuullutik inuupput. Meeqqat 60.000 sinneqarput. Meeqqat inuuissiortunukarsinnaanngitsut, misigisassarsiornissamut akissaqanngitsut, juullimi poortugarsiassaqanngitsut feriarlutik aallarneq ajortut.
Många länder i Afrika kämpar med fattigdom. Många organisationer försöker hjälpa till med undervisning, mat och medicin, till exempel Röda Korset, UNICEF och Rädda Barnen.
Afrikami nunarpassuit piitsuunertik akiorniarsarivaat. Suliniaqatigiiffissuit atuartitsinermik, nerisassaqarnermik nakorsaatinillu ikiuiniartuarput, soorlu Røde Korsi, UNICEF, Red barnetilu.
FN (Förenta Nationerna) är en organisation som startade efter 2:a världskriget år 1945. Organisationen arbetar bl.a. för att världen ska bli en säkrare plats med mindre krig och katastrofer.
Nalagaaffiit kattuffiat FN suliniaqatigiiffinngorpoq sorsunnersuit aappaata kingorna 1945-mi. Suliniaqatigiiffiup suliniutigissavaa nunarsuarmi toqqissilluni najugaqartorsinnaanera aammalu sorsuunnerit ajutoornersuillu ingalassimaartinneqarnissaat.
FN beslutade att sätta 17 globala mål den 2 augusti 2015. FN:s globala mål nr 1 handlar om att utrota extrem fattigdom till 2030. Vad kan vi göra för att utrota fattigdom?
Naalagaaffiit peqatigiit piujuaannartitsinermik nunanit tamalaanit anguniarneqartussanik 17- nik Augustip aappaani 2015 siunniussipput. Nr 1-p siunertarivaa, piitsuunerujussuup ukioq 2030 angutinnagu piujunnaarsinnissaa. Qanoq iliorluta piitsuussuseq nungutissinnaavarput?
Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh/ Nuotraukos/ Photo:
S1+4+6+10+18: Piqsels.com
S8: Billy Cedeno - pixabay.com
S12: Commons.wikimedia.org
S14+16: Pxhere.com
S15 Kilde: faktalink.dk
S17: Kilde: udsatte.dk
S20: United States Navy - commons.wikimedia.org
S22: United Nations (UN) - commons.wikimedia.org
S24: globalgoals.org
globalgoals.org