lt
Tilbage til søgning
Skift
sprog
sprog
ltsvPlastmasė jūroje - (JT 17 pasaulio tikslų)
Plast i havet - (FN17 Globala målen)
Freja Nicolajsen, Emma Gade og Stine Sørensen - Vonsild Skole
Oversat til svensk af Mateo Tot, Casper Hansson och Johan Eklöf
4
Plastikas yra didelė problema pasaulio jūrose. Yra maždaug 8 milijonai tonų plastiko, kuris kasmet patenka į vandenyną. Manoma, kad per 10 metų kiekvienais metais bus išmesta 16 milijonų tonų.
Plast är ett stort problem i världshaven. Det är ca 8 miljoner ton plast, som hamnar i havet varje år. Man förväntar sig att om 10 år så kommer det leda till att det är 16 miljoner ton om året.
6
Iš 8 milijonų tonų plastiko, kuris kasmet patenka į vandenyną, 70% jo nusėda į dugną. Netrukus jūroje gali būti daugiau plastiko nei žuvies.
Av de 8 milioner ton plast som slutar i havet sjunker 70% av det till botten. Snart kan det vara mer plast än fisk i havet.
8
Danijos vakarinėje Jutlandijos pakrantėje kasmet išplaunama daugiau kaip 1000 tonų plastiko.
På Jyllands västkust i Danmark flyter det in över 1000 ton plast varje år.
10
Kai plastikas yra jūroje, saulės UV spinduliai plastiką daro trapų. Tuomet plastikas lengvai lūžta ir ilgainiui virsta mikroplastika, kurios nematote. Jis niekada neišnyksta.
När plastet ligger i havet gör solens UV strålar plasten spröd. Då blir plasten lätt och blir till sist till mikroplast, som man inte kan se. Det försvinner aldrig.
12
Plastikas ilgai išlieka, kol virsta mikroplastika. Kai kurie plastikai išlieka 500 metų, kol virsta mikroplastika.
Plast håller i lång tid, för det blir till mikroplast. Något plast håller i 500 år, för det blir till mikroplast.
14
Apie 100 000 žinduolių ir vėžlių ir 1 mln. jūrų paukščių kasmet miršta dėl plastiko. Jie dažnai mano, kad plastikas yra maistas. 95% visų jūros paukščių skrandyje yra mažų plastiko gabalėlių.
Omkring 100000 däggdjur och sköldpaddor och 1 miljon havsfåglar dör varje år på grund av plast. De tror ofta att att plast är mat. 95% av alla havsfåglar har små bitar plast i magen.
16
Mikroplastika yra daug pavojingesnė už didelius plastiko gabalus. Visi vandenyno gyvūnai sugers mikroplastiką vandenyje.
Mikroplast är mycket farligare än när det finns större bitar av plast. Alla djur i havet kommer nämligen att absorbera mikroplast i vattnet.
18
Kai gyvūnai valgo maistą, mikroplastikas patenka į jų organizmą, kurį mes valgome iš jūros. Dėl to plastikas, kurį mes metame ant žemės, blogiausiu atveju, patenka į mūsų pačių skrandžius.
När djur äter plast så hamnar mikroplasten i den mat vi äter från havet. Därmed kommer den plast vi slänger på jorden i värsta fall i våra egna magar.
20
Tyrėjai nustatė, kad daugiausia plastiko dažniausiai gauna žmonės, gyvenantys 50 km atstumu nuo kranto, nes plastikas pučia aplink vandenyną.
Forskare har kommit fram till att plast ofta kommer från människor, de bor 50 km från kusten, eftersom plasten blåser runt och ner i havet.
22
14 darnaus pasaulio vystymo tikslas, be kita ko, numato jūros taršos mažinimą. Ar galvojate apie tai, ką darote iš savo plastiko atliekų, kai jas išmetate?
Globala målet 14 handlar bl.a om att dra ner på föroreningen i havet. Tänker du över vad du gör med ditt plastavfall, när du slänger bort det?
Plastmasė jūroje - (JT 17 pasaulio tikslų)
Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh/ Nuotraukos/ Photo:
S1: Photolib.noaa.gov
S4: Brian Merrill - pixabay.com
S6: Kevin Krejci - flickr.com
S8: Sandra Altherr - pixabay.com
S10: Kein - commons.wikimedia.org
S12: MaxPixel.net
S14: Stefan Leijon - flickr.com
S16: Thue - commons.wikimedia.org
S18: John Brookes - pixabay.com
S20: RitaE - pixabay.com
S22: Globalgoals.org
Globalgoals.org
© 2020 atlantbib.org
X