Skift
sprog
Play audiofilede
Play audiofilekl
Plastik im Meer - (Die 17 - UN Weltziele)
Plastikki immami - (FN17 nunarsuup anguniagaa)

Freja Nicolajsen, Emma Gade og Stine Sørensen - Vonsild Skole

Oversat til grønlandsk af Hanne Christensen
3
4

Plastik ist ein großes Problem in den Weltmeeren. Es gibt ca. 8 mio. Tonnen Plastik, das jedes Jahr in dem Meer endet. Man erwartet, dass  in 10 Jahren 16 Millionen Tonnen pro Jahr abgeleitet werden.


Play audiofile

Plastikki nunarsuup imartaani ajornartorsiuutaaqaaq. Ukiut tamaasa 8 million tons missaaniittut plastikkit immamut pisarput. Ilimagineqarpoq ukiut 10-t qaangiuppata 16 million toni immamut eqqarneqartalersimassasut.


Play audiofile 5
6

Von den 8 millionen Tonnen Plastik, welches jährlich im Meer endet, sinkt 70% von dem auf den Grund. Bald kann dort mehr Plastik als Fische im Meer sein.


Play audiofile

Taakkunaniit Ukiumut 8 million toni plastikkit 70%-ii immap naqqanut kivisarput. Kingunerisinnaavaalu imaq plastikkeqarnerulissasoq aalisagaqarnermiit.


Play audiofile 7
8

An der jütischen Westküste in Dänemark treiben über 1000 Tonnen Plastik jedes Jahr an Land.


Play audiofile

Danmarkimi Jyllandip kitaata sineriaani ukiut tamaasa 1000 ton plastikkit nunataanut tipisarsimapput.


Play audiofile 9
10

Wenn Plastik im Meer liegt, dann machen die UV - Strahlen der Sonne das Plastik spröde. So geht das Plastik leicht kaputt und wird zum Schluss zu Mikroplastik, welches man nicht sehen kann. Das verschwindet nie.


Play audiofile

Plastikki immamiitilluni seqernup qinngornerisa UV-ata plastikki aqilisittarsimavaa. Taamaasilluni plastikki aserujanerulersarpoq, naggataatigullu mikroplastinngortarluni isinit takuneqarsinnaanngitsoq. Nungunngisaannassallutillu.


Play audiofile 11
12

Plastik hält lange Zeit an, bevor es zu Mikroplastik wird. Einiges Plastik hält bis zu 500 Jahre an, bevor es zu Mikroplastik wird.


Play audiofile

Plastikki sivisuumik piusarpoq mikroplastinngornissami tungaanut. Plastikkit ilaat ukiuni 500-juni piusarput mikroplastinngunnginnerminni.


Play audiofile 13
14

Etwa 100.000 Säugetiere und Schildkröten und 1 mio. Meeresvögel sterben jedes Jahr aufgrund von Plastik. Sie denken oft, das Plastik Fressen ist. 95% von allen Meeresvögeln haben winzig kleine Plastikstücke im Magen.


Play audiofile

Plastikki pisuulluni ukiumut miluumasut saaniluillu 100.000-tit missaaniittut timmissallu 1 mio. missaaniittut toqusarput. Isumaqartarsimagamik plastikki nerisassaasoq. Timmissat 95%-ii naavini plastikkiaraqartarsimapput.


Play audiofile 15
16

Mikroplastik ist viel gefährlicher als wenn dort große Plastikstücke sind. Alle Tiere im Meer kommen nämlich dazu das Mikroplastik aufzunehmen.


Play audiofile

Mikroplastit plastikkerujussuarnit ulorianarnerupput. Uumasut immamiittut tamarmik mikroplastit immamiittut iijorartoortarsimavaat.


Play audiofile 17
18

Wenn Tiere Plastik fressen endet das Mikroplastik in dem Essen, was wir aus dem Meer essen. Dadurch kommt das Plastik, das wir auf den Boden werfen, im schlimmsten Fall am Ende in unsere eigenen Mägen.


Play audiofile

Uumasut immamiittut plastikkitorsimappata mikroplastitaa nerisatsinnut pisarpoq. Taamaasilluni Plastikkit nunamut eqqartakkagut ajornerusumik naatsinnut pisarput.


Play audiofile 19
20

Forscher haben herausgefunden, dass Plastik häufig von Menschen kommt, die 50 km weg von der Küste wohnen, weil das Plastik herum geweht wird im Meer.


Play audiofile

Ilisimatuut paasisimavaat nunap sineriaata eqqaani 50 km-imi ungasissusilimmi inuit najugalinneersuusartut. Plastikkit teqqaasarsimapput immamullu pisarlutik.


Play audiofile 21
22

Das Weltziel 14 handelt u.a., dass die Verunreinigung des Meeres reduziert werden soll. Denkst du darüber nach, was du mit deinem Plastikabfall machst, wenn du es wegwirfst?


Play audiofile

Nunarsuup anguniagaata 14-ip iliuuseriniagaraa immami mingutitsineq annikillisarniassallugu. Eqqarsaatigisarsimaviuk plastikkinik igitsigaangavit sumut pisarneranik?


Play audiofile 23
Plastik im Meer - (Die 17 - UN Weltziele)

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh/ Nuotraukos/ Photo:
S1: Photolib.noaa.gov
S4: Brian Merrill - pixabay.com
S6: Kevin Krejci - flickr.com
S8: Sandra Altherr - pixabay.com
S10: Kein - commons.wikimedia.org
S12: MaxPixel.net
S14: Stefan Leijon - flickr.com
S16: Thue - commons.wikimedia.org
S18: John Brookes - pixabay.com
S20: RitaE - pixabay.com
S22: Globalgoals.org

Globalgoals.org
Forrige side Næste side
X