sv
Tilbage til søgning
Skift
sprog
sprog
svPlanehta mijá biejveoalen
Planeterna i vårt solsystem
1. a og 6. b Vonsild Skole
Oversat til svensk af Åk 5 på Östergårdsskolan
4
Mijá biejveoalen li gáktsa planehta ma biejve birra jålådi. Niellja åvdemus li gierggeplanehta ja niellja maŋemus li gásaplanehta. Biejvve l stuor násste.
Vårt solsystem består av åtta planeter som kretsar runt solen. De första fyra är stenplaneter och de sista fyra är gasplaneter. Solen är en stor stjärna.
6
Planehta guddnedi lagámus biejves: Merkurius, Venus, Gaia (Ednam), Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Gájkka li jubmela romak åsskos gåhtjoduvvam.
Planeterna heter närmast från solen: Merkurius, Venus, Tellus (Jorden), Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Alla är uppkallade efter gudar från den romerska mytologin.
8
Merkurius la sjievnnjis ja ruojos bákteplanehtta. Biejven máhttá gitta 450ºC (liegga tsiehka) ållit ja iján -170ºC (galmma tsiehka). Dat la unnemus planehtta.
Merkurius är en mörk och öde stenplanet. Temperaturen kan bli upp till 450ºC på dagen ner till -170ºC på natten. Det är den minsta planeten.
10
Venus la goalmát unnemus planehtta. Dat la aj tjuovggasamos, ja máhttá danen álu Ednamis vuojnnut. Venus la agev birrusin 465ºC (liegga tsiehka).
Venus är den tredje minsta planeten. Det är också den mest ljusstarka och kan ofta ses från jorden. Temperaturen på Venus är alltid omkring 465℃.
12
Ednam almma Gaiav guddnet. Sämmi stuorre degu Venus la.“ Alek/lahtte planehtta” aj gåhtjoduvvá. Danen gå birrusin 70% tjátjes gåbttjå. Dat la dat ájnna planehtta gånnå dåbddo viesso l. Ednama birra mánno jålåt.
Jorden heter egentligen Tellus. Den är lika stor som Venus. Den kallas också “Den blå planeten”. Det är för att ca 70% är täckt av vatten. Det är den enda planeten med liv. Runt om Jorden kretsar månen.
14
Mars gåhtjoduvvá dat ”ruoppsis planehtta”. Dat la tjoasskáp Marsan gå ednamin. Gasskamierre -60°C (galmma tsiehke). Marsan li guokta máno. Moadda ulmutjadagi vuobmanrakehta li rájaduvvam Marsaj. Garriji ulmutjijt Marsaj rádjat soames bále boahtteájgen.
Mars kallas “Den röda planeten”. På Mars är temperaturen kallare än på Jorden. I genomsnitt -60℃. Mars har två månar. Man har skickat flera obemannade rymdraketer till Mars. Man arbetar på att skicka människor till Mars nån gång i framtiden.
16
Jupiter la stuorámus planehtta jårbbå biejveoalen ja la vargga gålmågierde låsep aktan gájkka planehtajs. Dat la gásaplanehtta nanos sisnutjijn. Jupiterin li 63 oahpes máno.
Jupiter är den största planeten i hela solsystemet och väger nästan tre gånger så mycket som alla andra planeter tillsammans. Det är en gasplanet med en fast kärna. Jupiter har 63 månar som man känner till.
18
Saturnus la vargga stuorámus planehtta. Danna li tjielggasamos gievlle birra. Saturnus la aj gásaplanehtta. Saturnusin li 62 máno oahpes mánuj.
Saturnus är den näst största planeten. Det är den planeten med tydligast ringar runt om. Saturnus är också en gasplanet. Saturnus har 62 kända månar.
20
Jahke 1781 lij Uranus dat vuostasj planehtta mejt ájtssin. Dat la sieddosamos gásaplánehtta biejveoalen. Ij vargga vå biekka. Danna ij la nanos ålgusj valla edna jiegŋa.Dat la -200°C (galmma tsiehka). Uranus biejve birra jålåt.
Uranus var den första planeten, man upptäckte år 1781. Den är den mest lugna gasplaneten i solsystemet. Där är nästan ingen storm. Den har ingen fast yta men mycket is. Temperaturen är -200℃. Uranus “rullar” runt solen.
22
Neptunus la Uranusa muoduk. Dat la binná unnep, valla däddá ienep. Neptunusin li garrasamos virro ålles biejveoalenin. Bieggat máhttá ienep gå 2000 km/d. Neptunusa birra li 14 máno.
Neptunus liknar Uranus. Den är något mindre men väger mer. På Neptunus finns de kraftigaste orkanerna i hela solsystemet. Det kan blåsa över 2000 km/t. Man känner till 14 månar runt om Neptunus.
24
Vet du om något annat som finns i vårt solsystem?
Planehta mijá biejveoalen
Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh/ Nuotraukos/ Photo:
S1+4: Manvendra Singh - pixabay.com
S6: Image Editor - flickr.com
S8+10+12+16+18+20+22: NASA - commons.wikimedia.org
S14: ESA - commons.wikimedia.org
S24: Pxhere.com
© 2023 atlantbib.org
X