sv
Aftur í leit
Skipta um
tungumál
tungumál
svdaDanskehjelpen - Norgeshjælpen
Danskehjelpen - Norgeshjælpen
Atlantbib
þýtt á danska frá Atlantbib
4
Under andra världskriget samlade man i Danmark in pengar, mat och kläder till Norges befolkning. Detta blev i Norge kallat “Danskehjelpen”, och i Danmark “Norgeshjælpen“.
Under 2. verdenskrig indsamlede man i Danmark penge, mad og tøj til Norges befolkning. Det kaldtes i Norge for “Danskehjelpen” og i Danmark for “Norgeshjælpen”.
6
Det var tre norska kvinnor i Köpenhamn som startade insamlingen. Hjälpen samlades in av bla Den Norske Damekomité och Norgesfonden.
Det var tre norske damer i København, som startede indsamlingen. Hjælpen blev indsamlet af bl.a Den Norske Damekomité og Norgesfonden.
8
“Norgeshjælpen” skickade 22 ton matvaror varje dag från Danmark till Norge mellan år 1941 och 1945. Totalt levererades 32 000 ton mat. Det motsvarade 10 kilo mat för varje norrman.
“Norgeshjælpen” sendte hver dag 22 tons madvarer fra Danmark til Norge mellem 1941 og 1945. I alt blev der sendt 32.000 tons mad. Det svarede til 10 kg mad til hver nordmand.
10
Maten blev fördelad till befolkningen av läkare och präster. Norska skolbarn fick varje dag en portion havresoppa. Det blev insamlat över 42 miljoner kronor, som idag skulle motsvara cirka 1,8 miljarder kronor.
Maden blev fordelt ud til befolkningen af læger og præster. Norske skolebørn fik hver dag en portion havresuppe. Der blev indsamlet over 42 millioner kroner, som i dag ville svare til ca. 1,8 milliarder kroner.
12
Orsaken till att Norge var hårdare drabbat av matbrist, var att många i Norge valde att göra motstånd mot tyskarna, medan man i Danmark valde att samarbeta med Tyskland.
Grundet til, at Norge var hårdere ramt af mangel på mad var, at mange i Norge valgte at gøre modstand mod tyskerne, hvor man i Danmark valgte at samarbejde med Tyskland.
14
I Danmark slutade kriget den 5 maj, och i Norge den 8 maj år 1945. Då slutade också “Danskehjelpen”.
Krigen sluttede i Danmark den 5. maj og i Norge den 8. maj 1945. Her sluttede også ´Danskehjelpen´.
16
Efter kriget var det 13 miljoner kronor över. Pengarna användes till att starta “Fonden dansk-norskt samarbete”. Det startade den 1 mars år 1946.
Efter krigen var der 13 millioner kroner i overskud. De penge blev brugt til at starte ´Fondet for dansk-norsk samarbeid´. Det skete den 1. marts 1946.
18
Lysebu i Oslo gavs år 1947 som en offentlig gåva från Norge till Danmark, som tack för hjälpen under andra världskriget. Det var norrmän som samlat in pengar till köpet.
Lysebu i Oslo blev i 1947 givet som folkegave fra Norge til Danmark, som tak for hjælpen under 2. verdenskrig. Det var nordmænd, som samlede penge ind til købet.
20
År 1950 köpte fonden Schæffergården i Gentofte, som blev en mötesplats för fondens båda länder.
I 1950 købte fondet Schæffergården i Gentofte, så der var et hjemsted for fondet i begge lande.
22
Sedan dess har fonden gett stöd till utbildningskurser för danskar och norrmän, särskilt lärarstudenter och lärare, för att öka förståelsen för grannspråken mellan Danmark och Norge. De arbetar för att öka förståelsen mellan Danmark och Norge. Båda städerna arrangerar också konserter, konstutställningar och kulturarrangemang.
Siden har fondet givet støtte til kursusophold for danskere og nordmænd, især lærerstuderende og lærer for at øge nabosprogsforståelsen i Norden. De arbejder for at øge forståelsen mellem Danmark og Norge. Begge steder afholder også koncerter, kunstudstillinger og kulturarrangementer.
24
Kender du andre vigtige historier fra 2. verdenskrig?
Danskehjelpen - Norgeshjælpen
Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh/ Nuotraukos/ Photo:
S1+4+8+14+16+18+20+24: dansk-norsk.no
S6: Astmahjemmet.dk
S10: Commons.wikimedia.org
S12: Viggo Guttorm-Pedersen (1902-1962) - commons.wikimedia.org
S18: Consecutiosykkelisten - commons.wikimedia.org
S22: lysebu.no + schaeffergaarden.dk
S24: Jewmus.dk
dansk-norsk.no
© 2020 atlantbib.org
X