sv
Aftur í leit
Skipta um
tungumál
tungumál
svVarandi orka
Förnybar energi
4. c Brændkjærskolen - Kolding
þýtt á sænska frá Åk 5 på Frösakullsskolan
4
Varandi orka er el og hiti, sum kann vara í ævir. Tað er orka, sum ikki dálkar umhvørvið.
Förnybar energi är el och värme, som kan vara för evigt. Det är energi som inte förorenar miljön.
6
Varandi orka verður eisini nevnd alternativ orka. Tað kann til dømis vera sólsellur, vindmyllur, vatnorka, biogass og jarðhiti.
Förnybar energi kallas också alternativ energi. Det kan t.ex. vara solceller, vindkraftverk, vattenkraft, biogas biobränsle eller jordvärme.
8
Tað er gott at brúka varandi orku, tí hon framleiðir ikki CO₂. Tað verður nevnt CO₂-neutralt. Kol og olja, sum vit hava brúkt leingi, dálka umhvørvið illa.
Det är bra att använda förnybar energi eftersom det inte ger extra CO₂. Man kallar det CO₂-neutral. Kol och olja som vi har använt under lång tid förorenar miljön mycket.
10
Sólsellur virka á tann hátt, at sólargeislarnir skýna á sólsellurnar, sum so gera ljósið til streym. Sólorka er eitt óavmarkað tilfeingi og er lætt at seta upp og lætt at halda við líka.
Solceller fungerar som att solens strålar träffar solcellerna, vilket omvandlar ljuset till el. Solenergi är en obegränsad resurs och lätt att installera och lätt att underhålla.
12
Vindmyllur framleiða streym, tá ið tað er vindur. Tað merkir, at tær næstan alla tíðina gera streym. Í Danmark kemur áleið 50% av streymnýtsluni frá vindorku.
Vindkraftverk producerar el när det blåser. Det innebär att det nästan alltid produceras el. I Danmark består ca. 50% av landets förbrukning av vindkraft.
14
Vatnorka kan bæði vera alduorka og frá rákinum, sum er í áunum. Hetta er heilt vanligt í til dømi Norra og Svøríki. Í Danmark er bara heilt lítil vatnverk. Man ger til dømis vatnbyrgingar, so til ber at fáa meira orku.
Vattenkraft kan vara antingen vågkraft eller från ström i floder. Det är mycket utbredd i bl.a Norge och Sverige. I Danmark finns det bara små anläggningar. Man gör bland annat fördämningar för att samla vatten för att skapa mer energi.
16
Biogass verður brúkt til hita. Biogass verður gjørt úr millum øðrum tøðum,, matleivdum ella avroðum frá sláturhúsum. Lívfrøðiliga tilfeingið rotnar í stórum tangum. So fer gassið upp ígjøgunm eitt rør. Nú ber til at brenna gassið.
Biogas används för värme. Biogas bildas av t.ex. gödningsmedel, matrester eller slakteriavfall. Biomassan roterar i stora tankar. Sedan stiger biogasen upp genom ett rör. Biogasen kan sedan brännas av.
18
Lívvirkið brenni er til dømis viður, spónur og urtagarðsburturkast, sum kann brenna og gerast til hita. Tað kann eisini gerast flótandi og brúkast til til dømi til bilar.
Biobränsle är t.ex. trä, träflis, halm och trädgårdsavfall som kan brännas av och producera värme. Man kan också göra det flytande och använda det t.ex. bilar.
20
Jarðhiti er orka, sum verður tikin úr jørðini. Tað verður nógv brúkt í Íslandi, har tað er nógv gosvirksemi í jørðini. Jarðhiti verður eisini framleiddur í londum, har einki gosvirksemi er í jørðini.
Geotermisk värme är energi som utvinns från jordens inre. Det används speciellt på Island, där det finns mycket vulkanisk aktivitet. Geotermisk energi används också i länder där det inte finns någon vulkanaktivitet.
22
Í framtíðini gerst tað uppaftur týdningarmeiri at fáa sær orku við nýggjum hættum. Tí verður nógv granskað í at gera streym og hita upp á nýggjar mátar, til dømis hvussu kropshiti kann gerast til streym.
I framtiden blir det ännu viktigare att skapa energi på nya sätt. Därför forskar man mycket om att göra el och värme på nya sätt, t.ex. hur man använder kroppsvärmen för att göra el.
24
Heimsmál nr. 7 hjá ST snýr seg um Viðvarandi orku. Tað snýr seg um, at øll fáa atgongd til reina og bíliga orku innan ár 2030. Hvat anst tú gera fyri at spara orku?
FN: s globala mål nr 7 handlar om "Hållbar energi". Det handlar om att alla får tillgång till ren och billig energi före 2030. Vad kan du göra för att spara energi?
Varandi orka
Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh: S1: GCP Gray - flickr.com S4: Jürgen from Sandesneben - commons.wikimedia.org S6: Olearys - flickr.com S8: Klaus-Uwe Gerhardt - pixabay.com S10: MaxPixel.net S12: Jens Cederskjold - commons.wikimedia.org S14: Ulf Larsen - commons.wikimedia.org S16: Gerald Krieseler - pixabay.com S18: Anna Armbrust - pixabay.com S20: Pxhere.com S22: Itneverends - pixabay.com S24: Globalgoals.org
© 2019 atlantbib.org
X