sv
Aftur til leiting
Broyt
mál
mál
svPlanētas mūsu Saules sistēmā
Planeterna i vårt solsystem
1. a og 6. b Vonsild Skole
Týtt: Åk 5 på Östergårdsskolan
4
Mūsu Saules sistēma sastāv no astoņām planētām, kuras riņķo ap Sauli. Pirmās četras ir iežu jeb Zemes grupas planētas un pēdējās četras ir gāzu planētas. Saule ir liela zvaigzne.
Vårt solsystem består av åtta planeter som kretsar runt solen. De första fyra är stenplaneter och de sista fyra är gasplaneter. Solen är en stor stjärna.
6
Planētas, sākot no tuvākās Saulei, sauc: Merkurs, Venera, Zeme, Marss, Jupiters, Saturns, Urāns un Neptūns. Visas ir nosauktas romiešu mitoloģijas dievu vārdos.
Planeterna heter närmast från solen: Merkurius, Venus, Tellus (Jorden), Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Alla är uppkallade efter gudar från den romerska mytologin.
8
Merkurs ir tumša un neapdzīvota Zemes grupas planēta. Temperatūra dienā var sasniegt līdz pat 450°C un nokristies līdz -170°C naktī. Tā ir mazākā planēta.
Merkurius är en mörk och öde stenplanet. Temperaturen kan bli upp till 450ºC på dagen ner till -170ºC på natten. Det är den minsta planeten.
10
Venera ir trešā mazākā planēta. Tā ir arī visspilgtākā, tāpēc to bieži redz no Zemes. Temperatūra uz Veneras vienmēr ir aptuveni 465°C.
Venus är den tredje minsta planeten. Det är också den mest ljusstarka och kan ofta ses från jorden. Temperaturen på Venus är alltid omkring 465℃.
12
Zemi latīniski sauc “Tellus jeb Terra”. Tā ir Veneras izmērā. To dēvē arī par “zilo planētu”, tādēļ ka aptuveni 70% klāj ūdens. Tā ir vienīgā planēta, uz kuras ir zināma dzīvība. Apkārt Zemei riņķo Mēness.
Jorden heter egentligen Tellus. Den är lika stor som Venus. Den kallas också “Den blå planeten”. Det är för att ca 70% är täckt av vatten. Det är den enda planeten med liv. Runt om Jorden kretsar månen.
14
Marsu dēvē par sarkano planētu. Uz Marsa temperatūra ir zemāka nekā uz Zemes, vidēji -60°C. Marsam ir divi pavadoņi. Uz Marsa nosūtītas vairākas bezpilota kosmosa raķetes. Tiek strādāts, lai kādreiz nākotnē nosūtītu cilvēkus uz Marsu.
Mars kallas “Den röda planeten”. På Mars är temperaturen kallare än på Jorden. I genomsnitt -60℃. Mars har två månar. Man har skickat flera obemannade rymdraketer till Mars. Man arbetar på att skicka människor till Mars nån gång i framtiden.
16
Jupiters ir lielākā planēta visā Saules sistēmā un sver gandrīz trīs reizes vairāk nekā visas pārējās planētas kopā. Tā ir gāzu planēta ar cietu kodolu. Jupiteram ir 63 zināmi pavadoņi.
Jupiter är den största planeten i hela solsystemet och väger nästan tre gånger så mycket som alla andra planeter tillsammans. Det är en gasplanet med en fast kärna. Jupiter har 63 månar som man känner till.
18
Saturns ir otra lielākā planēta. Tā ir planēta ar visskaidrāk redzamo gredzenu. Arī Saturns ir gāzu planēta. Saturnam ir 62 zināmi pavadoņi.
Saturnus är den näst största planeten. Det är den planeten med tydligast ringar runt om. Saturnus är också en gasplanet. Saturnus har 62 kända månar.
20
Urāns bija pirmā planēta, kuru atklāja (1781.gadā). Tā ir vismierīgākā gāzu planēta Saules sistēmā. Tur gandrīz nav vētru. Tai nav cietas virsmas, bet ir daudz ledus. Temperatūra ir -200°C. Urāns „ripo” apkārt Saulei.
Uranus var den första planeten, man upptäckte år 1781. Den är den mest lugna gasplaneten i solsystemet. Där är nästan ingen storm. Den har ingen fast yta men mycket is. Temperaturen är -200℃. Uranus “rullar” runt solen.
22
Neptūns līdzinās Urānam. Tas ir mazliet mazāks, bet sver vairāk. Uz Neptūna ir visspēcīgākās viesuļvētras visā Saules sistēmā. Var būt vējš ar ātrumu virs 2000 km/h. Ir zināmi apmēram 14 pavadoņi apkārt Neptūnam.
Neptunus liknar Uranus. Den är något mindre men väger mer. På Neptunus finns de kraftigaste orkanerna i hela solsystemet. Det kan blåsa över 2000 km/t. Man känner till 14 månar runt om Neptunus.
24
Vet du om något annat som finns i vårt solsystem?
Planētas mūsu Saules sistēmā
Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh/ Nuotraukos/ Photo:
S1+4: Manvendra Singh - pixabay.com
S6: Image Editor - flickr.com
S8+10+12+16+18+20+22: NASA - commons.wikimedia.org
S14: ESA - commons.wikimedia.org
S24: Pxhere.com
© 2019 atlantbib.org
X