sv
Takaisin hakuun
Vaihtaa
kieltä
kieltä
svSauer på Færøyene
Får på Färöarna
1. og 2. flokkur í Skúlanum við Streymin
Käännetty: 09 M på Östergårdsskolan
4
“Ull er Færøyenes gull” er et gammelt færøysk ordtak.Det er ca. 70 000 sauer på Færøyene. Sauer har alltid hatt stor betydning for færøyinger, fordi de kan brukes både til mat og klær.
Ett gammalt färöiskt ordspråk lyder: ”Ylle är Färöarnas guld”. Det finns ca. 70.000 får på Färöarna. Får har alltid haft stor betydelse för färöingarna eftersom de både används till mat och kläder.
6
Allerede da nordboerne kom til Færøyene på 800-tallet, fantes det sauer på øyene. De opprinnelige sauerasene var små og ligner på de spesielle Soay-sauene, som fortsatt lever på den skotske øygruppa St. Kilda.
Redan när nordmännen kom till Färöarna på 800-talet fanns det många får på öarna. Den ursprungliga fårrasen var liten och påminde om det speciella Soay-får som fortfarande lever på den skotska skärgården St. Kilda.
8
På Færøyenes Nasjonalmuseum kan du se de såkalte Dimon-sauene. De siste av denne type sau, oppholdt seg på øya Lille Dimon men ble avlivet rundt år 1860.
På Färöarnas Nationalmuseum kan du se de så kallade Dimon får. De sista ursprungliga får stannade på ön Little Dimon men blev avlivad omkring 1860.
10
Det var mange sauer som døde på 1600-tallet. Det førte til at man importerte andre saueraser fra Island, Shetlandsøyene og Orkenøyene.
Det var många får som dog på 1600-talet. Som ett resultat importerades andra fårraser från Island, Shetlandsöarna och Orknneyöarna.
12
Færøyske sauer minner om en norsk sauerase, som kalles for spælsau. Sauene på Island er også nær beslektet med dem. Det spesielle med denne sauerasen er at de har korte haler.
De färöiska fåren påminner om en fårras i Norge, som kallades för “Spælsau”. Fåren på Island är också nära besläktade med dem. Det speciella med denna ras är att de har korta svansar.
14
Sauer trives godt på Færøyene. Vintrene er milde, og selv når det ligger snø kan de skape seg ned til noe å spise.
Fåren klarar sig bra på Färöarna. Vintrarna är milda och även när det finns snö kan de skrapa ner till något att äta.
16
Sauer spiser gress og kalles for drøvtyggere Det vil si at de først sluker gresset, for deretter å gulpe det opp igjen for å tygge det.
Får äter gräs och de kallas idisslare. Det vill säga, de sväljer först gräset och sedan stöter de upp det igen för att tugga på det.
18
Lamminga (fødselen) skjer på våren. Lammene dier moren sin den første tiden, men begynner etterhvert med å spise gress og vokser raskt. Allerede våren etter slaktes de fleste.
Lamning (födseln) sker på våren. Lammen diar på sin mamma för första gången, men börjar sedan äta gräs och växer snabbt. Redan på hösten samma år slaktas de flesta.
20
Man kan spise nesten alt på sauen. Innvoller, blod og sauehodet blir spist. De fleste oppskårne kroppene henges opp i stabburet, så kjøttet fermenteres og tørkes. Deretter er kjøttet klart til å spises de neste månedene.
Man kan äta nästan allt på ett får. Också inälver, blod och fårhuvudet. De flesta slaktade kroppar hängs upp i förrådshuset så att köttet fermenterar och torkar, och sedan kan du äta det under följande månader.
22
Saueull kan man spinne til garn. Færøysk ull er veldig varmt å ha på seg og inneholder lanolin som gjør at den er selvrensende.
Fårull kan spinnas till garn. Färöisk ull är väldigt varm att bära och innehåller också mycket lanolin, som gör att den är självrensande.
24
Værene har horn, mens søyene er hornløse. Hvis en søye får horn er de mye mindre enn værens horn.
Väduren har horn medan fåren är hornlösa. Om ett får får horn är de mycket mindre än på väduren.
26
Sauer på Færøyene
Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh/ Nuotraukos/ Photo:
S1+14: Erik Christensen - commons.wikimedia.org
S4+10+18: Arne List - flickr.com/ commons.wikimedia.org
S6: Owen Jones - commons.wikimedia.org
S8: Northerner - commons.wikimedia.org
S12: Thomas Mues - commons.wikimedia.org
S16+22: Lisa Borgström
S20: Jan Thomsen
S24+26: Jóannes S. Hansen
© 2020 atlantbib.org
X