språk
Kirkkokadun koulu, Erdal Ungdomsskole, Søndermarksskolen, Skúlin við Streymin, Brattebergsskolan - Unge sprogpiloter i Norden, Nurmes 2024
Översatt till svenska av Brattebergsskolan - Unge sprogpiloter i Norden, Nurmes 2024Pohjoismaat ovat maailman tasa-arvoisimpia maita. Miesten ja naisten välinen ero on pienentynyt useiden vuosien ajan. Se on lisännyt maiden taloutta ja hyvinvointia. On kuitenkin edelleen suuria eroja ja haasteita, joista voit lukea täältä. Kirja on kirjoitettu “Unge sprogpiloter i Norden” jotka nuoret ovat kirjoittaneet sekä äänittäneet.
De nordiska länderna är bland de mest jämställda i världen. Under många år har skillnaden mellan män och kvinnor blivit mindre och det har stärkt ekonomin och välfärden i länderna. Det finns dock flera stora skillnader och utmaningar som du kan läsa om här. Boken är baserad på presentationer från elever i projektet “Unga språkpiloter i Norden” där eleverna tillsammans översatt och talat in texterna.
Palkka ja työ
Kaikissa Pohjoismaissa miesten ja naisten keskipalkoissa on edelleen suuri ero. Se on keskimäärin 15,4%.
Lön och arbete
I alla de nordiska länderna är det fortfarande stor skillnad mellan den genomsnittliga lönen för män och kvinnor. I Norden är skillnaden i genomsnitt 15,4%.
Naiset työskentelevät keskimäärin enemmän hoitoaloilla ja esimerkiksi opettajina ja sairaanhoitajina. 97% tanskalaisista sairaanhoitajista on naisia. Tanskassa kyseisten töiden palkat ovat alhaisia verrattuna siihen mitä miehet tienaavat. Suurin osa johtajista ja pomoista ovat miehiä.
Kvinnor arbetar mer med omsorg som till exempel pedagog och sjuksköterska. 97% av sjuksköterskorna i Danmark är kvinnor. Här är lönen låg i jämförelse med vad många män tjänar. Direktörer och chefer är fortfarande mest män.
Politiikka ja valta
Pohjoismaissa on vallinnut demokratia jo pitkään. Naiset saivat äänioikeuden paljon myöhemmin kuin miehet. Tanskassa Naiset saivat äänioikeuden vasta 1915 ja vaaleissa on aina valittu enemmän miehiä kuin naisia. 2000 luvulta lähtien politiikassa on valittu useita vahvoja naisia roolimalleiksi.
Politik och makt
I Norden har man i många år haft demokrati. Kvinnor fick rösträtt senare än män. I Danmark fick de rösträtt först år 1915 och många fler män än kvinnor har valts till makten. Men sedan 2000 har fler starka kvinnor varit förebilder inom politiken.
Kaikki tarvitsevat poliittisia esikuvia. Sen takia oli tärkeää että Tanskassa valittiin ensimmäinen naispääministeri vuonna 2011. Suomi sai naispresidentin, Tarja Halosen vuosiksi 2000-2012. Myös Sanna Marin sai suuren suosion hänen ollessaan pääministerinä.
Alla behöver förebilder inom politiken. Därför var det viktigt när Danmark fick sin första kvinnliga statsminister år 2011. Finland hade en kvinnlig president, Tarja Halonen mellan 2000-2012 och har sedan dess haft Sana Marin, en populär statsminister sedan 2019. På Färöarna blev Martina Petersen statsminister 1993.
Asevelvollisuus
Armeijassa useiden vuosien aikana vain miehillä on ollut asevelvollisuus ja naisten on ollut vaikeampi tehdä sotilasuraa. Yhä useammat naiset pääsevät nyt osaksi asevoimia.
Värnplikt
I försvarsmakten har det i många år bara varit män som har haft värnplikt och kvinnor har haft svårare att göra karriär som soldat. Fler och fler kvinnor har nu blivit en del av försvarsmakten.
Naisten asevelvollisuus otettiin käyttöön Norjassa vuonna 2015 ja Ruotsissa vuonna 2017. Tällä hetkellä myös Tanskan hallitus työskentelee jotta miehillä ja naisilla olisi tasavertaiset mahdollisuudet ja että naisilla olisi paremmat olosuhteet maassa.
I Norge infördes värnplikt för kvinnor 2015, i Sverige 2017 och just nu arbetar regeringen i Danmark också för att ge män och kvinnor lika möjligheter och säkerställa att kvinnor får bättre villkor i landet.
Koulutus
Pohjoismaissa jokaisella on sukupuolesta, uskonnosta ja seksuaalisesta suuntautumisesta riippumatta sama oikeus ilmaiseen koulutukseen. Pojat ja tytöt eivät kuitenkaan pärjää koulussa yhtä hyvin. Tytöt saavat paremmat arvosanat kuin pojat useimmissa aineissa kaikissa Pohjoismaissa.
Utbildning
I Norden har alla, oavsett kön, religion och sexuell läggning, samma rätt till gratis utbildning. Ändå går det inte lika bra för killar och tjejer i skolan. Tjejer har bättre betyg än killar i de flesta ämnen i alla de nordiska länderna.
Pohjoismaissa naiset suorittavat korkeakoulututkintoa enemmän kuin miehet. Suomessa akateemisen tutkinnon on suorittanut 59% naisista ja 41% miehistä. Muiden maiden tulokset näyttävät samansuuntaisilta.
Fler kvinnor än män har högre utbildning i Norden. I Finland är 59% av de som har akademisk utbildning kvinnor, och 41% är män. Siffror från de andra länderna visar samma resultat.
Päämääränä on että, liikuntarajoitteiset voisivat toimia työelämässä samalla tavalla kuin muut kansalaiset. Tänä päivänä ei vielä ylletä tälle tasolle pohjoismaissa.
Det är ett mål att personer med funktionsvariationer ska kunna studera och arbeta på lika villkor som personer utan funktionsvariationer. Idag råder fortfarande ingen jämlikhet på detta område i de nordiska länderna.
Tasa-arvoinen kohtelu ei ole sama asia kuin tasa-arvo. Rampit, helpotetut kulkureitit, reunukset rapuissa ja muu välineistö voi auttaa liikuntarajoitteisten tasa-arvoistumista. Norjassa 104 tuhatta liikuntarajoitteista on ilman työtä.
Likabehandling är inte detsamma som jämlikhet. Rullstolsramper, taktila styrlinjer, markerade framkanter av trappor och andra anpassningar kan bidra till ökad jämlikhet för personer med funktionsvariationer. I Norge är 104 000 personer med funktionsvariationer arbetslösa.
Kansallinen vähemmistö on yhteiskunnallinen vähemmistöryhmä, jolla on yhteinen uskonto, kulttuuri tai kieli, ja joka on asunut pitkään maassa. Kansallisella vähemmistöllä on oikeus puhua ja käyttää omaa kieltään arjessa, ja oikeus kouluttautua omalla kielellään.
Nationella minoriteter
En nationell minoritet är en minoritetsgrupp i samhället som delar en gemensam religion, kultur eller språk, och som har bott i landet under en lång tid. En nationell minoritet har rätt att använda sitt eget språk i vardagen och har rätt till utbildning i sitt eget språk.
Pohjoismaissa on erilaisia kansallisia vähemmistöjä. Esimerkiksi Suomessa, Ruotsissa ja Norjassa on juutalaisia, romaaneja, tataareja, kveenejä, ruotsinsuomalaisia, “tornedalsfinnar”. Saamelaiset ja inuiitit ovat statukseltaan alkuperäiskansoja.
I de nordiska länderna finns nationella minoriteter i Finland, Sverige och Norge. Judar, romer, tatarer, kvener, skogsfinnar, finlandssvenskar, finska karelare, sverigefinnar och tornedalingar är nationella minoriteter. Samer och inuiter har status som urfolk.
Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Govvá/ Guvvieh/ Nuotraukos/ Fotod/ Bil/ Photo:
All kunst/ alle foto: “Unge sprogpiloter i Norden”.