gïele
Tone Marie Larsen & Anita Dunfjeld Aagård
Jarkoestamme Katja RantalaSápmi är området där samerna traditionellt har bott i Norge, Sverige, Finland och Ryssland.
Saepmie (Saamenmaa) on alue Norjassa, Ruotsissa, Suomessa ja Venäjällä, jossa saamelaiset ovat perinteisesti asuneet.
Samerna är ett urfolk därför att de bodde i detta område när kungar och staternas ledare lade gränserna mellan länderna i Norden. I Norges grundlag står det att staten Norge är det delat av två folk, norrmän och samer.
Saamelaiset ovat alkuperäiskansa, koska he asuivat alueella silloin kun kuninkaat ja maiden johtajat piirsivät Pohjoismaiden rajat. Norjan perustuslaissa sanotaan, että Norjan valtio on perustettu kahden kansan, norjalaisten ja saamelaisten, maalle.
Man vet inte hur många samer det finns i världen, men man tror det finns ca. 50-80 000 samer. Av dem är det ca. 2000 i Ryssland, 7000 i Finland, 17 000 i Sverige och 40 000 i Norge.
Ei tiedetä, paljonko saamelaisia maailmassa on, mutta arvioidaan että heitä on 50 – 80000. Heistä noin 2000 asuu Venäjällä, 7000 Suomessa, 17 000 Ruotsissa ja 40 000 Norjassa.
Det finns 9 olika samiska språk. Det är många olikheter mellan språken så det är bara de närmaste som förstår varandra. Olikheterna mellan sydsamiska och nordsamiska är lite som mellan norska och isländska.
On olemassa yhdeksän eri saamen kieltä. Kielten välillä on niin paljon eroja, että vain lähimmät ymmärtävät toisiaan. Erot eteläsaamen ja pohjoissaamen välillä ovat kuin erot norjan ja islannin välillä.
Samernas kläder, kolten, visar var de kommer ifrån eller var familjen kommer ifrån. Samerna använder kolten både när de firar något, när någon blir begravd, på möten och när de vill visa vem de är.
Saamelaisten vaatteet, saamenpuvut, osoittavat mistä perheet ovat kotoisin. Saamenpukuja käytetään sekä juhlissa että hautajaisissa, kuten myös kokouksissa ja silloin, kun halutaan näyttää kuka on.
Den samiska flaggan är samma för alla samer. De fyra färgerna visar att samerna bor i fyra länder. Den röda färgen symboliserar elden, grön naturen, gul symboliserar solen och den blå färgen vattnet. Cirklen symboliserar solen och månen.
Saamen lippu on kaikkien saamelaisten yhteinen lippu. Lipun neljä väriä kuvaavat saamelaisten neljää asuinmaata. Punainen väri symbolisoi tulta, vihreä väri luontoa, keltainen aurinkoa ja sininen väri vettä.
Ympyrä symbolisoi aurinkoa ja kuuta.
Samefolkets dag är den 6 februari. Denna dag blev vald för att den 6 februari 1917 var första gången samer från hela Norge och några från Sverige samlade sig till ett landsmöte i Trondheim för att diskutera samiska rättigheter.
Saamelaisten kansallispäivä on 6. helmikuuta. Tämä päivä valittiin, koska 6. helmikuuta 1917 saamelaisia koko Norjasta ja muutamia Ruotsista kerääntyivät ensimmäistä kertaa kokoukseen Trondheimiin, keskustellakseen saamelaisten oikeuksista.
I början av 1900-talet hade samerna inte samma rättigheter som de har idag. I Norge försökte myndigheterna göra samerna norska eftersom de tyckte att de bara kunde vara ett språk, ett folk och en kultur i Norge.
1900-luvun alussa saamelaisilla ei ollut samoja oikeuksia kuin heillä nykyään on. Norjassa viranomaiset yrittivät tehdä saamelaisista norjalaisia, koska heidän mukaan Norjassa ei voinut olla enempää kuin yksi kieli, yksi kansa ja yksi kulttuuri.
Nu får många samiska barn lära sig samiska i skolan och man kan höra samisk musik på radion. På bilden öppnar Kung Harald och Kronprins Håkon Magnus Sametinget i Norge.
Nykyään monet saamelaiset lapset voivat opiskella saamea koulussa ja radiosta voi kuulla saamelaista musiikkia. Kuvassa kuningas Harald ja kruununprinssi Håkon Magnus avaavat Norjan Saamelaiskäräjät.
Det finns sameting i både Norge, Sverige, Finland och Ryssland. Sametingen arbetar för att samer säkert ska få och utveckla sina språk, sin kultur och sitt samfundsliv.
Sekä Norjassa, Ruotsissa, Suomessa että Venäjällä toimii Saamelaiskäräjät. Saamelaiskäräjien tehtävänä on hoitaa saamelaisten omaa kieltä ja kulttuuria sekä heidän yhteiskunnallisia asioita.
Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/Guvvieh: S1: Yevgeny Pashnin - commons.wikimedia.org + Anita Dunfjeld Aagård S1+24: Annamari Molnar - flickr.com S4: Bff - commons.wikimedia.org S6: Julia Velkova - commons.wikimedia.org S8: Karin Beate Nøsterud - commons.wikimedia.org S12+20: Sámediggi Sametinget - flickr.com S10: Ningyou - commons.wikimedia.org S14: Jeltz - commons.wikimedia.org S16: Schrøderarkivet/Sverresborg - commons.wikimedia.org S18: Nasjonalbiblioteket - commons.wikimedia.org S22: Illustratedjc - commons.wikimedia.org