gïele
Stefan Nielsen
Jarkoestamme Klass 5 FrösakullsskolanSkandinavija reiškia šalis Daniją, Norvegiją ir Švediją, kurios turi bendrą kalbą, kultūrą ir istoriją. Skandinavijoje gyvena maždaug 20 milijonų gyventojų.
Skandinavien består av länderna Danmark, Norge och Sverige, som delar gemensamt språk, kultur och historia. Det bor ca. 20 miljoner invånare i Skandinavien.
Kalbant apie „Skandinaviją“ anglų kalba, taip pat įtraukiamos ir Islandija, Farerų salos bei Suomija. Bet dažniausiai tai vadinama „Šiaurės šalimis“. Visose šiaurės šalyse gyvena daugiau nei 26 milijonai žmonių.
När man på engelska talar om “Scandinavia” är Island, Färöarna och Finland också medräknat. Men det beskrivs som “Norden”. I hela Norden bor det över 26 miljoner människor.
Jau 77 m. pr. Kr. Skandinaviją pirmą kartą paminėjo romėnų mokslininkas Plinijus Vyresnysis.
Redan år 77 e.Kr. nämndes Skandinavien första gången av den romerska naturvetenskapsmannen Plinius den äldre.
Manoma, kad žodis „Skandinavija“ kilęs iš žodžio „Skania“, kuri yra sritis, esanti pietų Švedijoje.
Man menar, att ordet “Skandinavien” kommer från ordet “Skåne” som är ett område, som ligger i Sydsverige.
1397-1523 m. trys šalys buvo sujungtos į vieną bendrą uniją, pavadintą Kalmaro unija. Bendra vėliava buvo geltonai raudona.
Från 1397-1523 var det tre länderna samlade under en gemensam regent. Det hette Kalmarunionen. Deras gemensamma flagga var gul och röd.
H. K. Andersenas 1839 m. parašė eilėraštį pavadinimu „Aš esu skandinavas“. Jis taip parašė, nes manė, kad trys šalys turi daug bendro ir yra kaip vienas žmogus.
H.C. Andersen skrev år 1839 en dikt, som heter “Jag är en Skandinav”. Han skrev den för att, han tyckte, att de tre länderna hade mycket gemensamt och var som ett folk.
Pasaulyje danų, norvegų ir švedų kalbos suvokiamos kaip tos pačios kalbos dialektai, nes pasistengę žmonės gali suprasti vienas kitą. Islandų ir farerų kalbos panašesnės į tai, kaip buvo kalbėta Skandinavijoje prieš 1000 metų.
Ute i världen uppfattas danska, norska och svenska som dialekter av samma språk, för att man kan förstå varandra, om man anstränger sig. Isländska och färöiska liknar mer det, som man talade för 1000 år sedan i Skandinavien.
Trys šalys taip pat glaudžiai bendradarbiavo įvairiose srityse. Labiausiai žinoma yra aviakompanija SAS.
De tre länderna har också arbetat tätt tillsammans på olika områden. Mest känt är SAS, som är ett flygbolag.
Sukurta nemažai bendrų televizijos serialų ir muzikinių programų. Tarp jų „Matador“, „Fleksnes“ ir „MGP Nordic“.
Det har gjorts en del gemensamma TV-serier och musikprogram. Bl.a. Matador, Fleksnes och MGP Nordic.
Skandinavijoje naudojama valiuta - krona. Danijos kronos (DKK), Norvegijos kronos (NOK) ir Švedijos kronos (SEK). Jos nėra labai vertingos.
I Skandinavien används valutan “Kronor”. Danska kronor (DKK), norska kronor (NOK) och svenska kronor (SEK). De är inte lika mycket värda.
Šiaurės šalių vyriausybės siekia glaudesnio tarpusavio bendradarbiavimo. Jie vadinami Šiaurės ministrų taryba.
Regeringarna i de nordiska länderna arbetar för mer samarbete i Norden. De heter Nordisk Ministerråd.
Visos trys šalys turi savo karališkuosius namus. Tiek Danijos, tiek Norvegijos karališkieji namai priklauso Gliuksburgų kunigaikščių šeimai. Švedijos karališkoji šeima priklauso Bernadotų šeimai.
Alla tre länderna har deras eget kungahus. Både det danska och norska kungahuset tillhör den Glückburgske-furstesläkt. Det svenska kungahuset tillhör Bernadotte-släkten.
Kan du se, vilket land, de tre vapensköldarna var och en hör till?
Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh/ Nuotraukos/ Photo:
S1: Gerhard Mercator (1595) - commons.wikimedia.org
S4: Elias Schäfer - pixabay.com
S6: Malene Thyssen - commons.wikimedia.org
S8: Pliny the Elder - 1635 - commons.wikimedia.org
S10: Lapplänning - commons.wikimedia.org
S12+28: commons.wikimedia.org
S14: Bergen Public Library Norway - commons.wikimedia.org
S16: Arne Torp - norden.org
S18: Bene Riobó - commons.wikimedia.org
S20: Discogs.com
S22: Steinar Hovland - pixabay.com
S24: Norden.org
S26: Laurits Tuxen - Amalienborg Museum - 1883/ 1886