da
Bååstede ohtsedh
Tjaeledh
gïele
gïele
daLigestilling i Norden
Jämställdhet i Norden
Kirkkokadun koulu, Erdal Ungdomsskole, Søndermarksskolen, Skúlin við Streymin, Brattebergsskolan - Unge sprogpiloter i Norden, Nurmes 2024
Jarkoestamme Brattebergsskolan - Unge sprogpiloter i Norden, Nurmes 2024
4
De nordiske lande er blandt de mest lige lande i verden. I mange år er forskellen mellem mænd og kvinder blevet mindre og det har været med til at styrke økonomien og velfærd i landene. Der er dog stadig store forskelle og udfordringer, som du kan læse om her. Bogen er skrevet på baggrund af oplæg fra elever i projektet "Unge sprogpiloter i Norden”. Eleverne har sammen oversat og indtalt teksterne.
De nordiska länderna är bland de mest jämställda i världen. Under många år har skillnaden mellan män och kvinnor blivit mindre och det har stärkt ekonomin och välfärden i länderna. Det finns dock flera stora skillnader och utmaningar som du kan läsa om här. Boken är baserad på presentationer från elever i projektet “Unga språkpiloter i Norden” där eleverna tillsammans översatt och talat in texterna.
6
Løn og arbejde
I alle de nordiske lande er der stadig stor forskel på den gennemsnitlige løn for mænd og kvinder. I Norden er forskellen i gennemsnit 15,4 %.
Lön och arbete
I alla de nordiska länderna är det fortfarande stor skillnad mellan den genomsnittliga lönen för män och kvinnor. I Norden är skillnaden i genomsnitt 15,4%.
8
Kvinder arbejder mere med omsorg og som fx. pædagog og sygeplejerske. 97 % af sygeplejerskerne i Danmark er kvinder. Her er lønnen lav i forhold til hvad mange mænd tjener. Direktører og chefer er stadig mest mænd.
Kvinnor arbetar mer med omsorg som till exempel pedagog och sjuksköterska. 97% av sjuksköterskorna i Danmark är kvinnor. Här är lönen låg i jämförelse med vad många män tjänar. Direktörer och chefer är fortfarande mest män.
10
Politik og magt
I Norden har man i mange år haft demokrati. Kvinder fik lov til at stemme senere end mænd. I Danmark fik de først stemmeret i 1915 og mange flere mænd end kvinder har været valgt. Men siden 2000 har flere stærke kvinder været forbilleder i politik.
Politik och makt
I Norden har man i många år haft demokrati. Kvinnor fick rösträtt senare än män. I Danmark fick de rösträtt först år 1915 och många fler män än kvinnor har valts till makten. Men sedan 2000 har fler starka kvinnor varit förebilder inom politiken.
12
Alle har brug for et forbillede i politik. Derfor var det vigtigt, da Danmark i 2011 for første gang fik en kvindelig statsminister. Finland fik en kvindelig præsident,Tarja Halonen i 2000 -2012 og har siden haft Sana Marin som en populær statsminister fra 2019. På Færøerne var Marita Petersen lagmand fra 1993.
Alla behöver förebilder inom politiken. Därför var det viktigt när Danmark fick sin första kvinnliga statsminister år 2011. Finland hade en kvinnlig president, Tarja Halonen mellan 2000-2012 och har sedan dess haft Sana Marin, en populär statsminister sedan 2019. På Färöarna blev Martina Petersen statsminister 1993.
14
Værnepligt
I forsvaret har det i mange år kun været mænd der har haft værnepligt og kvinder har haft sværere ved at gøre karriere som soldat. Flere og flere kvinder bliver nu en del af forsvaret.
Värnplikt
I försvarsmakten har det i många år bara varit män som har haft värnplikt och kvinnor har haft svårare att göra karriär som soldat. Fler och fler kvinnor har nu blivit en del av försvarsmakten.
16
I Norge blev der indført værnepligt for kvinder i 2015, i Sverige i 2017 og lige nu arbejder regeringen i Danmark også for at give mænd og kvinder lige muligheder og sikre at kvinder får bedre vilkår i landet.
I Norge infördes värnplikt för kvinnor 2015, i Sverige 2017 och just nu arbetar regeringen i Danmark också för att ge män och kvinnor lika möjligheter och säkerställa att kvinnor får bättre villkor i landet.
18
Uddannelse
I Norden har alle uanset køn, religion og seksuel orientering, lige ret til gratis uddannelse. Alligevel gør piger og drenge det ikke lige godt i skolen. Piger har bedre karakterer end drenge i de fleste fag - i alle de nordiske lande.
Utbildning
I Norden har alla, oavsett kön, religion och sexuell läggning, samma rätt till gratis utbildning. Ändå går det inte lika bra för killar och tjejer i skolan. Tjejer har bättre betyg än killar i de flesta ämnen i alla de nordiska länderna.
20
Flere kvinder end mænd tager højere uddannelser i Norden. I Finland er 59% af dem som tager en akademisk eksamen kvinder, og 41% er mænd. Tal fra de andre lande viser det samme.
Fler kvinnor än män har högre utbildning i Norden. I Finland är 59% av de som har akademisk utbildning kvinnor, och 41% är män. Siffror från de andra länderna visar samma resultat.
22
Det er et mål, at personer med funktionsnedsættelser skal kunne tage en uddannelse og arbejde på samme vis som funktionsdygtige. I dag er der ikke ligestilling på dette område i de nordiske lande.
Det är ett mål att personer med funktionsvariationer ska kunna studera och arbeta på lika villkor som personer utan funktionsvariationer. Idag råder fortfarande ingen jämlikhet på detta område i de nordiska länderna.
24
Ligebehandling er ikke det samme som ligestilling. Kørestolsramper, taktile ledelinjer, markeret kant på trapper og andet tilpasning kan bidrage til en øget ligestilling for personer med funktionsnedsættelser. I Norge er der 104.000 mennesker med funktionsnedsættelser, der ikke har et arbejde.
Likabehandling är inte detsamma som jämlikhet. Rullstolsramper, taktila styrlinjer, markerade framkanter av trappor och andra anpassningar kan bidra till ökad jämlikhet för personer med funktionsvariationer. I Norge är 104 000 personer med funktionsvariationer arbetslösa.
26
Nationale minoriteter
En national minoritet er en minoritetsgruppe i samfundet, som har fælles religion, kultur eller sprog, og som har boet i landet længe. En national minoritet har ret til at tale og bruge sit eget sprog i hverdagen, og har ret til uddannelse på eget sprog.
Nationella minoriteter
En nationell minoritet är en minoritetsgrupp i samhället som delar en gemensam religion, kultur eller språk, och som har bott i landet under en lång tid. En nationell minoritet har rätt att använda sitt eget språk i vardagen och har rätt till utbildning i sitt eget språk.
28
I Norden er der nationale minoriteter i Finland, Sverige og Norge. Jøder, romaer, tatarer, kvæner, skovfinnere, finlandssvenskere, finske karelere, sverigefinnere og tornedalsfinnere er alle nationale minoriteter. Samere og inuitter har status som urfolk.
I de nordiska länderna finns nationella minoriteter i Finland, Sverige och Norge. Judar, romer, tatarer, kvener, skogsfinnar, finlandssvenskar, finska karelare, sverigefinnar och tornedalingar är nationella minoriteter. Samer och inuiter har status som urfolk.
Ligestilling i Norden
Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Govvá/ Guvvieh/ Nuotraukos/ Fotod/ Bil/ Photo:
All kunst/ alle foto: “Unge sprogpiloter i Norden”.
© 2024 atlantbib.org
X