Bååstede ohtsedh
Tjaeledh
gïele
gïele
Sermersuaq nunguppoq - Sólheimagletsjerip Uuttorneqarnera
En glaciär håller på att försvinna - Mätningar på Sólheimglaciärer
8. bekkur Hvolsskóla
Jarkoestamme Åsa Magnusson
4
Sólheimagletsjer tassaavoq sermersuup oqaa Mýrdalsjökull kujataaniittoq, Nunaviup kujataatungaaniittoq. Vesturimi Skaftafellssýslapimiittumi inissisimavoq. Mýrdalsjökull Islandimi sermersuit kujasinnerpaartarivaat.
Sólheimagletsjer är en glaciärtunga i södra delen av Mýrdalsjökull i södra Island. Det är i Vestur-Skaftafellssýsla (län). Mýrdalsjökull är den sydligaste glaciären på Island.
6
Sólheimajökull sermersuup oqaraa.14 km missaani takissuseqartoq,1-2 km-inillu silissuseqarluni aamma kaajallannera (arealia) 42 km² missaaniippoq. Sermersuup pinngorfia immamiit 1505 meteriuvoq,. Hábunga Katlas kraterimiittup eqqaaniittumi. Imaq tassanngaanneersoq Jökulsá á Sólheimasandimik ateqarpoq.
Sólheimajökull är en glaciärtunga som är ca 14 km lång och 1-2 km bred och dess yta är ca 42 km². Dess höjd är 1505 meter över havet på en plats som heter Hábunga i Katla-kratern. Vattnet som kommer från den kallas Jökulsá á Sólheimasandi.
8
Nunarsuup kissakkiartornera nunarsuullu allanngoriartornerata Sólheimajökullimut sunniuteqarpoq, 408 meterimik aassimanera Hvolsskolisip uuttuinerata 2010-2021 takutippaa.
Global uppvärmning och klimatförändringar påverkar Sólheimajökull som har smält med 408 m från 2010-2021 enligt Hvolsskolans mätningar.
10
Hvolsskólimi ilinniartitsisup Jón Stefánssonip sermersuup allanngornera 7. klassemi atuartut ikiortigalugit uuttorsimavaat. Kingornalu annaassiniartartut uuttueqatigisimallugit.
Jón Stefánsson, lärare på Hvolsskolan, började med att mäta förändringar på glaciären med hjälp av elever i åk 7 och senare även med den lokala räddningskåren.
12
2010-miilli ukiut tamaasa Hvolsskólimi atuartut 7. Klassit Sólheimajökullimukartalersimapput sermersuup allanngoriartornera uuttortariartortarlugu.
Eleverna i 7:an i Hvolsskolan har åkt till Sólheimajökull varje år sedan 2010 för att mäta förändringar av glaciären.
14
Atuartut busserlutik sermersualiartarput. Paasissutissiivissualiartarput. Erfalasorlu inissittarsimavaat aammalu GPS-ip inissisimaffia tigusarlugu. Inussummukariarlutik umiatsiarlutik sermersualiartarsimapput GPS-mik uuttuut nassarlugu uuttuiartortarsimallutik.
Eleverna tar buss till glaciären. De går till en stor informationsskylt där en flagga placeras och en GPS-punkt tas. De går till ett röse (stenstruktur) där de tar en punkt till och sedan seglar de till glaciären med GPS-mätaren för att göra själva mätningen.
16
Ukioq 2010-mi sermersuup eqqaaniittumi allagartarsuarmiit GPS-ip nalaanut 318 meteriusimavoq. Atuartut pisuffigigaangassuk annertunngitsumik sermersuup tungaa imeqartarsimavoq. Jökulsáin-imili taamaanngilaq.
År 2010 var det 318 meter från skylten till GPS-punkten vid glaciären. Eleverna kunde gå till glaciärtungan och det var väldigt lite vatten framför glaciären förutom Jökulsáin (glaciärbäck).
18
Ukiut sisamat qaangiuttut ukioq 2014-mi annertuumik allanngortoqarsimavoq. Sermersuaq aangaatsiarsimavoq. Uuttuutip GPS-ip nalaa 487 meteriinnanngorsimammat. Sermersuup saavatigut tasinngortaqalersimavoq. Taamaattumik umiatsiaqarnissaq pisariaqalersimalluni uuttuiartorniaraanni.
Fyra år senare under år 2014 hade en stor förändring skett. Glaciären hade smält mycket och längden mellan GPS-punkterna var nu 487 m. En liten lagun hade dykt upp framför glaciären och därför behövdes en båt för att kunna göra mätningen.
20
Ukioq 2021 ukiakkut allannguuteqarujussuarsimavoq. Takissutsimi uuttuivinni 726 meteriusimavoq aamma sermersuaq taamaasilluni 426 m-imik aassimalluni uutuinermi siullermi. Massakkut sermersuup oqaata saavani itisuumik tasinngortaqalersimavoq.
Hösten 2021 hade en stor förändring skett. Längden mellan punkterna var nu 726 m och glaciären hade därför smält 426 meter från första mätningen. Det fanns nu en djup lagun framför glaciärtungan.
22
Sermersuup tasinngortaqalersimavoq arlaleriarlugu angalanerni uuttorniartarsimagaluarpaat. Tasinngortap sinaatigut allunaasamik oqimaaloqutsikkamik ningitsisarput. Siullermik ningitsigamik allunaasamik takinerusumik ujarlertariaqarsimapput naqqa attorniarlugu. Tasinngortap itissusaa 60 meteorit missaaniissimavoq.
Man försöker mäta glaciärlagunens djup på resorna. Då sänker man ner ett snöre med något tungt i änden i lagunen. Första gången det provades fick man hitta ett längre snöre för att nå botten. Lagunens djup är cirka 60 meter.
24
Ukiut kingulliit annaassiniartartut atuartut ikiortarsimavaat sermersuup oqaata tasinngortaanik uuttuileraangata. Tasinngortaq alliartuinnarsimavoq ullumikkullu umiatsiaqqaartariaqalersimallutik.
De senaste åren har räddningskåren Dagrenning från Hvolsvöllur hjälpt eleverna med mätningarna eftersom glaciärtungan ligger ute i lagunen som blir större och större och nu bara är tillgänglig från en båt.
26
Uuttuisinnaalermata sermersuup oqaanukarnissaq ajornannginnerulerpoq. Taamaasilluni allannguinerup takutissinnaalerpaa Sermersuup qanoq aatsigisimanera.
När man började göra mätningarna var det möjligt att gå till glaciärtungan, så denna förändring visar hur mycket glaciären har smält.
28
Projektip nersornaatit assigiinngitsut pissarsiarisimavaat: Nunamik illersuiniaqatigiit Sigríður í Brattholtimiit akissarsitinneqarput aamma "Nunap paarsisaatut" toqqarneqarsimallutik uuttuisarnertik pillugu.
Projektet har fått olika utmärkelser: Naturskyddspriset från Sigríður í Brattholt och har nominerats till "Miljöns väktare" för mätningarna.
30
2019-mi tyskit præsidentiat Frank Walter ingiallortaalu tikeraarsimapput Islandip præsidentia Guðni Th. Jóhannesson ilagalugu uuttuinerit isiginnaarsimavaat.
2019 gjorde den tyske presidenten Frank Walter och hans följe ett offentligt besök tillsammans med Islands president, Guðni Th. Jóhannesson och observerade mätningarna.
32
FN-ip silarsuup anguniagaata nr. 13-iat Silap pissusaanut tunngavoq. Qanoq isilluta kissakkiartorneq unikaallatsissinnaavarput kiisalu sermersuup aannginnissaanut tunngapput. Illit qanoq isiorsinnaavit?
FN:s globala mål nr 13 handlar om klimatet. Hur vi bromsar temperaturstigningarna så att isen inte smälter. Vad tror du man kan göra?
Sermersuaq nunguppoq - Sólheimagletsjerip Uuttorneqarnera
Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Govvá/ Guvvieh/ Nuotraukos/ Fotod/ Bil/ Photo:
S1+8+10+12+14+16+18+20+22+24+26+28+30:: Jón Stefánsson, Hvolsskóli
S4: Αντιγόνη - commons.wikimedia.org
S6: Diego Delsa - commons.wikimedia.org
S22: LBM1948 - commons.wikimedia.org
S32: Global goals.org
© 2022 atlantbib.org
X