sv
Bååstede ohtsedh
Tjaeledh
gïele
gïele
svPlast i havet - (FN17 Globala målen)
Plastikk i havet - (FNs Bærekraftsmål)
Freja Nicolajsen, Emma Gade og Stine Sørensen - Vonsild Skole
Jarkoestamme Ellen Birgitte Johnsrud
4
Plast är ett stort problem i världshaven. Det är ca 8 miljoner ton plast, som hamnar i havet varje år. Man förväntar sig att om 10 år så kommer det leda till att det är 16 miljoner ton om året.
Plastikk er eit stort problem i verdshava. Det er ca. 8 mill. tonn plastikk som ender i havet hvert år, og ein ventar at det kan bli 16 millioner tonn i året om ti år.
6
Av de 8 milioner ton plast som slutar i havet sjunker 70% av det till botten. Snart kan det vara mer plast än fisk i havet.
Av dei 8 millionane tonn med plastikk som endar i havet årleg synk 70% av det til botnen. Snart kan det vere meir plastikk enn fisk i havet.
8
På Jyllands västkust i Danmark flyter det in över 1000 ton plast varje år.
På den jyske vestkysten av Danmark skyller det over 1000 tonn plast i land kvart år.
10
När plastet ligger i havet gör solens UV strålar plasten spröd. Då blir plasten lätt och blir till sist till mikroplast, som man inte kan se. Det försvinner aldrig.
Når plastikk ligg i havet gjør solas UV- strålar plastikken sprø. Då går plastikken lett i stykker og blir til slutt til mikroplast som ein ikkje kan sjå. Det forsvinn aldri.
12
Plast håller i lång tid, för det blir till mikroplast. Något plast håller i 500 år, för det blir till mikroplast.
Plastikk held lengje før det blir til mikroplast. Noko plastikk held i 500 år før det blir til mikroplast.
14
Omkring 100000 däggdjur och sköldpaddor och 1 miljon havsfåglar dör varje år på grund av plast. De tror ofta att att plast är mat. 95% av alla havsfåglar har små bitar plast i magen.
Omkring 100.000 pattedyr og skildpadder og 1 million sjøfugl døyr kvart år på grunn av plast. Dei trur ofte at plastikk er mat. 95% av alle sjøfuglar har bitte små plastikkbitar i magen.
16
Mikroplast är mycket farligare än när det finns större bitar av plast. Alla djur i havet kommer nämligen att absorbera mikroplast i vattnet.
Mikroplast er mykje farligare enn når det er store bitar plastikk. Alle dyr i havet kjem nemleg til å ta opp mikroplast frå vatnet.
18
När djur äter plast så hamnar mikroplasten i den mat vi äter från havet. Därmed kommer den plast vi slänger på jorden i värsta fall i våra egna magar.
Når dyr et plast endar mikroplasten i sjømaten vi et. Dermed kjem plasten vi kastar på land i verste fall til å ende i våre eigne magar.
20
Forskare har kommit fram till att plast ofta kommer från människor, de bor 50 km från kusten, eftersom plasten blåser runt och ner i havet.
Forskarar har funne ut at plastikk ofte kjem frå menneske som bur 50 km frå kysten, fordi plastikken bles rundt og ned i havet.
22
Globala målet 14 handlar bl.a om att dra ner på föroreningen i havet. Tänker du över vad du gör med ditt plastavfall, när du slänger bort det?
Bærekraftsmål 14 handlarmellom anna om å redusere forureininga av havet. Tenkjer du over kva som skjer med ditt plastavfall når du kastar det?
Plast i havet - (FN17 Globala målen)
Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh: S1: photolib.noaa.gov S4: Brian Merrill - pixabay.com S6: Kevin Krejci - flickr.com S8: Sandra Altherr - pixabay.com S10: Kein - commons.wikimedia.org S12: MaxPixel.net S14:Stefan Leijon - flickr.com S16: Thue - commons.wikimedia.org S18: John Brookes - pixabay.com S20: RitaE - pixabay.com S22: Globalgoals.org
© 2019 atlantbib.org
X