språk
Thomas Buhl og Vivi Mærsk
Yvyrsett åv Agapeta Skifte & Magdalene AbelsenFotosyntesen är en process, där växter omsätter solens ljus till energi och rent syre.
Pilersinneqartarpoq, naasup seqernup qinngornera nukinngortittarmagu aamma silaannanngortillugu minguitsoq.
Fotosyntes sker bara i växter. Eftersom det behövs solljus sker ingen fotosyntes på natten.
Fotosyntese taamaallaat naasuni pilersarpoq. Seqernup qinngornera pisariaqartinneqartarmat unnuakkut taartumi fotosynteseqarneq ajorpoq.
I växtens celler finns det klorofyll. Det är det som gör växterna gröna. Det är i klorofyllet själva fotosyntesen sker.
Naasup sananeqaataani kingunissaarannguaqarpoq qorsuusunik. Taakkunanilu fotosyntese pilersarpoq.
Det börjar med att växten tar upp vatten från rötterna (H₂O), ljus från solen och koldioxid (CO₂) från luften.
Naasoq imermik sorlamminiik aallaaveqartumik pigaangat (H₂O), seqernup qinngorneranik aamma silaannarmik pigaangat (CO₂) fotosyntese pilersarpoq.
Koldioxid kommer in i växten med hjälp av vaktceller, som är små öppningar i växtens blad.
Silaannaq tassa Kuldioxidi naasumut pilutaanut pulasarpoq.
I klorofyllet omsätts solljus, koldioxid och vatten till sockernäring och syre. Sockernäringen kallas också för kolhydrater. Syret släpps ut i luften, som vi kan andas in som ren luft.
Kingunissaarannguup qorsuusup seqerngup qinngorneranit silaannarmit imermiillu pinermini silaannaq ilti sukkorlu pinngortittarpai. Akuutissaq sukkoq aamma kulhydratimik taaneqartarpoq. Ilti silaannarmut siaruartittarpaa taamaalilluta anersaartorsinnaatilluta.
Då det är växter, som skapar luftens syre, kallas regnskogarna ofta för “Jordens lungor”.
Naasut silaannarmi tunioraasuummata orpippassuit “nunarsuup puai”-nik taaneqartarput.
Inom naturvetenskapen kan man också skriva det på detta sätt: Koldioxid + vatten + solljus = syre + sockernäring.
Pinngortitalerinermi imannak allattoqartarpoq: Kuldioxid+Imeq+Seqerngup qinngornera = ilti+Sukkoq.
Globala målet 15 handlar om “Livet på land” - om att bevara naturen. Det betyder bl.a. att vi ska plantera flera träd än vi fäller så luften renas från koldioxid och att vi får mera syre och renare luft. Alltså fotosyntes!
Nunarsuarmi anguniakkat 15-iat tassaavoq “Nunami inuuneq”-pinngortitamik piujuaannartitsineq. Anguniakkap taassuma imaraa orpinnik killukkatsinniit amerlanerusunik naatitsisarnissaq, taamaalilluta kuldioxidi silaannarmiittoq salinneqassaaq silaannarpullu minguinnerulerluni. Tassa Fotosyntese!
Isumaqarpit orpik “blodbøg”-i aappalaartoq kingunissaarannguaqartoq qorsuusumik?
Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh: S1: Marek Kokeš - pixabay.com S4: Flaticon.com S6: Adrian Pelletier - pixnio.com S8: Hajnalka Mahler - pixabay.com S10: Markéta Machová - pixabay.com S12: Marc Pascual - pixabay.com S14: Pxhere.com S16: Ben Britten - flickr.com S18: Stefan Nielsen S20: Globalgoals.org S22: Hubertus - wikimedia.org