Mainīt
valodu
Play audiofilesv
Ett liv med DOWN-syndrom i Danmark
KL
SV
2
Danmarkimi Downs-syndromeqarluni inuuneq

Centerklasserne - Vester Mariendal skole

Tulkojums uz grenlandiešu valodu Agapeta Skifte
3
4

Downs syndrom är en av de vanligaste formerna av utvecklingsstörning. Att ha Downs syndrom kan innebära väldigt olika utmaningar och är olika från person till person.


Play audiofile

Ineriartornikkut kinguarsimanermi nalinginnaanerpaajuvoq Downs syndromeqarneq. Downs syndromeqartut inummiit inummut  assigiinngitsutigut ilungersuuteqartarput.

5
6

Gemensamt för alla med Downs syndrom är utvecklingsstörning (nedsatt intelligens). Dessutom kan många ha problem med hjärtat (40-50%), missbildningar i mage och tarmar, låg ämnesomsättning, nedsatt syn och hörsel samt försvagat immunförsvar.


Play audiofile

Downs syndromeqartut assigeequtigivaat tarnimikkut ineriartornerat kinguarsimasuummat. (Sianissutsimikkut appasissut). Amerlasuut ummatimikkut ajoquteqartarput (40-50%), naamikkut erlavimmikkullu innorluuteqartarlutik, arrortitsisinnaanerat appasilluni, isigisarlullutik tusaaniarnerlullutik nappaatinullu illersorsinnaanerat appasillutik.

7
8

Man kan också ha försenad motorisk utveckling och sensoriska defekter och stora språksvårigheter, särskilt i förhållande till uttryck och förståelse.


Play audiofile

Timimikkut ineriartornerat aalaatsimikkullu malussarniarsinnaassusiallu kiingusissuusarput. Oqqarluttuusarlutillu.

9
10

Personer med Downs syndrom är ofta väldigt varma och glada människor. De är charmiga, öppna och sociala. De har bra självförtroende och självkänsla och tror på sig själva.


Play audiofile

Inuit Downs syndromimik innarluutillit inuupput nuannaartut qanilaartullu. Piuminartuullutillu inuit akornanniinnissaminnik nuannarisallit. Imminnut tatigisut. Naleqartittut imminnullu upperisut.

11
12

Man får Downs syndrom om man har en extra kromosom i kroppens celler. Det extra kromosomet kan orsaka fel i utvecklingen och mognaden av nervsystemet, skelettet, hjärtat, magen, ögonen, öronen och andra organ. Istället för 46 kromosomer har en person med Downs 47 kromosomer.


Play audiofile

Downs syndromeqartoqartarpoq inuup sananeqaataani kromosomimik ataatsimik  amerlavallaamik peqaraanni. Taanna kromosomi ataaseq inuup ineriartorneranik allannguisarpoq. Inuk nalinginnaasoq 46-nik kromosomeqartarpoq. Downs-syndromilik 47-nik kromosomeqartarpoq.

13
14

Downs syndrom är en mycket igenkännbar funktionsnedsättning, då man oftast har liten huvudomkrets med ihoptryckt nacke och små öron och många vanliga ansiktsdrag och mimik.


Play audiofile

Downs-syndromeqartut ilisariuminartuupput. Niaqukinnerullutillu pukusui manissuugamik aamma siutaat mikinerupput kiinaasalu assigiiaarneri aalariaasiilu.

15
16

Man kan inte bli botad från Downs syndrom, men man kan bemöta, stötta och hjälpa barnet till ett bra och meningsfullt liv.


Play audiofile

Downs-syndomeqaraanni ajorunnaartoqarsinnaanngilaq, ikiorserneqarsinnaavorli tapersersorneqarlunilu. Ajunngitsumik isumaqarluartumillu inuuneqarnissamik.

17
18

Det finns cirka 2000 personer i Danmark med Downs syndrom. Det föds årligen mellan 20-35 i Danmark. Down syndrom är inte ärftligt.


Play audiofile

Danmarkimi 2000-t missaani Downs syndromemik innarluuteqartoqarpoq. Ukiumut 20-25 taamaattut inunngortarput. Down syndrom kingornuttagaanngilaq.

19
20

När man har Downs syndrom har man ett funktionshinder. Det innebär också att man går i specialklass med andra barn som också har en funktionsnedsättning.


Play audiofile

Downs syndromeqaraanni taava innarluuteqartoqartarpoq. Taamaattumik immikkut atuartinneqartarput, meeqqat allat immikkut ikiortariallit ilagalugit.

21
22

En specialklass är till för barn och unga som är i behov av särskild verksamhet för att stödja deras lärande, utveckling och välmående. Barn med DOWNS i Danmark går i en vanlig grundskola i en specialklass.


Play audiofile

Immikkut atuartitsineq ingerlanneqartarpoq atuartunut immikkut ilikkarniarnermikkut ineriartornermikkullu tapersersorneqarnissamik  pisariaqartitsisunut.  Meeqqat Downs syndromeqartut Danmarkimi atuarfinni nalinginnaasuni immikkut klassilerlugit atuartinneqartarput.

23
24

När man har Downs kan man bl.a. spela handboll i en klubb som heter Lykkeliga.Lykkeliga är en handbollsklubb för barn med olika typer av funktionsnedsättningar/handikapp. I Lykkeliga finns plats för alla.


Play audiofile

Downs sydromeqaraanni assersuutigalugu assammik arsariartoqarsinnaavoq. Klubbimut Lykkeligamik atilimmut. Lykkeliga assammik arsaattartoqarpoq assigiinngitsunik innarluutilinnut. Kikkut tamarmik lykkeligamut  tikilluaqqusaapput.

25
26

När man går i Lykkeliga träffas man en gång i veckan och tränar handboll med andra barn med olika särskilda behov, utmaningar och styrkor. En gång om året hålls LykkeCupen som är en stor dag med handboll, konsert och fest.


Play audiofile

Lykkeligamukaraanni sapaatip akunneranut ataaseriarluni naapittoqartarpoq, tassa meeqqat allat allanik innarluutillit, assigiinngitsunillu pisariaqartitsisut ilagalugit assammik arsartoqartamat. Ukiumut ataasiarluni LykkeCup ingerlanneqartarpoq, tassani ulloq pingaartinneqartarpoq assammik arsaannertaqarlunilu nipilersortulerluni nuannattoqartarmat.

27
28

Den 21 mars varje år är den internationella Downs syndromdagen. Känner du någon med Downs syndrom?


Play audiofile

Ukiut tamaasa 21. marts nunarsuaq tamakkerlugu Down syndromeqartut ullorsiorfigisarpaat. Nalunngisaqarpit Down syndromeqartumik?

29
Ett liv med DOWN-syndrom i Danmark

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Govvá/ Guvvieh/ Nuotraukos/ Fotod/ Bil/ Photo:

S1: Lykkeliga.dk + MissLunaRose12 – commons.wikimedia.org
S4+8+18+24+26: ©Lykkeliga.dk
S6+28: freesvg.org
S10+14+16+20+22: Vester Mariendal skole
S12: ndla.no
 
Læs mere på
Down.dk
&
Lykkeliga.dk
Forrige side Næste side
X