kalbą
Filippa Ryttergard, Östergårddskolan
Išversta į grenlandiečių iš Hanne ChristensenPå 1900-talet fick män rösta men inte kvinnor. Männen behövde tjäna en viss mängd pengar varje år för att få rösta, det var bara 8% som fick rösta då.
1900-jukkunni angutit kisimik qinersisinnaatitaapput. Arnalli qinersisinnaatitaanngillat. Angutit qinersisinnaassagunik ukiut tamaasa aningaasanik katersisariaqartarput. Tamatumani nalaani taamaallaat 8% -iinnaat qinersisinnaapput.
1909 fick män rösta som fyllt 24 år. De skulle också ha varit skuldfria i tre år och ha gjort militärtjänst.
1909-mi 24-nik ukioqalereersimagaanni qinersisinnaatitaapput. Kiisalu Ukiuni pingasuni akiitsoqarsimanngikkaanni sakkutuujoreersimagaannilu qinersisinnaatitaapput.
1909 fick du inte rösta om du hade hamnat i konkurs någon gång eller hade varit omhändertagen av fattigvården.
1909-mi qinersisinnaanngilatit akiliisinnaajunnaarsimaguit immaqaluunniit ikiuutisisaruit.
Kvinnorna började att kräva rösträtt i slutet på 1800-talet, men det gick inte hela vägen fram.
Arnat 1800-jukkunni qinersisinnaanissaminnik kissaateqarput, Iluatsinngilarli.
I stället för att kvinnorna skulle få rösta så kom 1902 ett förslag till riksdagen om att “gifta män skulle få rösta 2 gånger, en för sig och en för sin fru”. Detta retade upp många kvinnor!
Arnat qinersisinnaannginnerisa kinguneraa 1902-mi Inatsisiliortuniit siunnersuutigineqarmat angutit nuliallit marloriarlutik qinersisinnaalissasut. Siulleq nammineq qinersissutigissavaat, aappaalu nuliaasumit qinersinerussalluni. Tamanna arnarpassuarnit aalassassutigineqarpoq.
Nu hade kampen för den kvinnliga rösträtten tagit fart på allvar! 1903 bildades “Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt”. 1917 hade de 17000 medlemmar!
Massakkullu arnat qinersisinnaatitaalernissaat sukataarutigineqalerpoq. 1903-mi nuna tamakkerlugu arnat politikkimi qinersisinnaanermut ilaasortaaffiat ingerlanneqalerpoq. Ukioq 1917-imi 17.000-nik ilaasortaqalereersimapput.
Det var inte förrän 1919 som kvinnorna fick rösträtt, efter mer en 35 års kamp! 1921 var första gången kvinnor fick vara med och rösta!
1919-ip kingorna aatsaat qinersisinnaanngorput. Ukiut 35-it sorsoreerlutik 1921-mi arnat siullermeerlutik qinerserngaarput.
1921 fick män och kvinnor rösta som fyllt 23 år, var ostraffade och männen skulle ha gjort militärtjänst. 1922 togs kravet om att männen skulle ha gjort militärtjänst bort.
Ukioq 1921 arnat angutillu 23-leereersimasut qinersisinnaalerput. Angutillu aamma sakkutuujusimasut kiisalu pinerlisimanngitsut kisimik qinersisinnaallutik.
1937 fick man rösta även om man hade varit straffad på något sätt. År 1945 fick alla svenska medborgare rösta om de fyllt 21 år.
1937-miit pinerluuteqarsimagaluilluunniit Qinersisinnaalerput. 1945-mi kikkulluunniit 21-leereersimasut Svenskisut innuttaassusillit qinersisinnaanngorput.
Ullumikkut 2018 Svenskisut innuttaassusillit 18-ileerersimasut tamarmik qinersisinnaapput.
Globala målet nr 5 handlar om jämställdhet mellan könen. I Sverige är det lika rättigheter för män och kvinnor. Är det så i ditt land och hur gammal måste man vara för att få rösta?
Nunarsuatta anguniagaa nr.5 tassaavoq naligiissitaaneq arnaaneq angutaaneq apeqqutaatinnagu. Sverigemi angutit arnallu naligiissitaapput. Aamma Ilissi nunassinni taamaappa? Qassinik ukiullit qinersisinnaatitaappat?
Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh/ Nuotraukos/ Photo:
S1: Sasha Vinčić - flickr.com
S4: Porträtt- och Biografi-album öfver 1897 års Riksdags Andra Kammare
S6: Yabosid - commons.wikimedia.org - (1918-20)
S8: Okänd fotograf - (1957) - commons.wikimedia.org
S10: Emil Åberg - (1900) - commons.wikimedia.org
S12: Marinmuseum, Karlskrona - (1917) - commons.wikimedia.org
S14: Ellquist, O - commons.wikimedia.org
S16: Nordiska Museet - (1918)
S18: Haboportalen.se - (1919)
S20: Okänd fotograf
S22: Folkpartiet Liberalerna Göteborg - flickr.com
S24: Globalgoals.org
Globalgoals.org