fo
Atpakaļ pie meklētāja
Pakeisti
kalbą
kalbą
foJämställdhet i Norden
Javnstøda i nordurlondum
Kirkkokadun koulu, Erdal Ungdomsskole, Søndermarksskolen, Skúlin við Streymin, Brattebergsskolan - Unge sprogpiloter i Norden, Nurmes 2024
Išversta į farerų iš Skúlin við Streymin - Unge sprogpiloter i Norden, Nurmes 2024
4
De nordiska länderna är bland de mest jämställda i världen. Under många år har skillnaden mellan män och kvinnor blivit mindre och det har stärkt ekonomin och välfärden i länderna. Det finns dock flera stora skillnader och utmaningar som du kan läsa om här. Boken är baserad på presentationer från elever i projektet “Unga språkpiloter i Norden” där eleverna tillsammans översatt och talat in texterna.
Nordurlond eru millum tey mest javnstillaðu londini í heiminum. Í fleiri ár er munurin millum menn og kvinnur minkaður, sum er við til at styrkja búskapin og vælferðina í londunum. Enn eru tó fleiri munir og avbjóðingar, sum tú kanst lesa um her. Bókin er skrivað vid støði í næmingaframløgum frá verkætlanini “Unge sprogpiloter i Norden”. Næmingarnir hava samstarvað um at umseta og lesa tekstirnar.
6
Lön och arbete
I alla de nordiska länderna är det fortfarande stor skillnad mellan den genomsnittliga lönen för män och kvinnor. I Norden är skillnaden i genomsnitt 15,4%.
Løn og arbeiði
Í Norðurlondum er enn stórur munur á miðallønini hjá monnum og kvinnum. Í Norðurlondum er munurin í miðal 15,4%.
8
Kvinnor arbetar mer med omsorg som till exempel pedagog och sjuksköterska. 97% av sjuksköterskorna i Danmark är kvinnor. Här är lönen låg i jämförelse med vad många män tjänar. Direktörer och chefer är fortfarande mest män.
Kvinnur arbeiða í størri mun innan umsorgan og røkt t.d. námsfrøði og sjúkrarøkt. 97% av sjúkrarøktarfrøðingunum í Danmark eru kvinnur. Lønin er lægri samanborið við tað, nógvir menn tjena. Stjórar og leiðarar eru í flestu førum menn.
10
Politik och makt
I Norden har man i många år haft demokrati. Kvinnor fick rösträtt senare än män. I Danmark fick de rösträtt först år 1915 och många fler män än kvinnor har valts till makten. Men sedan 2000 har fler starka kvinnor varit förebilder inom politiken.
Politikkur og vald
Demokrati hevur verið í Norðurlondum í fleiri ár. Kvinnur fingu valrætt seinni enn menn. Í Danmark fingu kvinnur valrætt í 1915 og fleiri menn enn kvinnur eru vald. Men síðani ár 2000 hava fleiri sterkar kvinnur verið fyrimyndir í politikki.
12
Alla behöver förebilder inom politiken. Därför var det viktigt när Danmark fick sin första kvinnliga statsminister år 2011. Finland hade en kvinnlig president, Tarja Halonen mellan 2000-2012 och har sedan dess haft Sana Marin, en populär statsminister sedan 2019. På Färöarna blev Martina Petersen statsminister 1993.
Øll hava brúk fyri fyrimyndum innan politikk. Tað hevði týdning, tá Danmark fekk fyrsta kvinnuliga forsætisráðharran í 2011. Tarja Halonen gjørdist kvinnulig Løgtingsforskvinna í Finnlandi í 2000-2012 og Sana Marin gjørdist forsætisráðharri í 2019. Marita Petersen gjørdist føroyskur løgmaður í 1993.
14
Värnplikt
I försvarsmakten har det i många år bara varit män som har haft värnplikt och kvinnor har haft svårare att göra karriär som soldat. Fler och fler kvinnor har nu blivit en del av försvarsmakten.
Verjuskylda
Í fleiri ár hava bert menn havt verjuskyldu í herinum. Hjá kvinnum hevur verið torførari at sleppa í herin.
16
I Norge infördes värnplikt för kvinnor 2015, i Sverige 2017 och just nu arbetar regeringen i Danmark också för att ge män och kvinnor lika möjligheter och säkerställa att kvinnor får bättre villkor i landet.
Í Noregi fingu bæði kyn verjuskyldu í 2015. Í Svøríki fingu kvinnur verjuskyldu í 2017. Í løtuni arbeiðir Danmark eisini fyri javnstøðu hjá bæði mannfólki og konufólki og trygd fyri, at kvinnur fáa betri treytir í landinum.
18
Utbildning
I Norden har alla, oavsett kön, religion och sexuell läggning, samma rätt till gratis utbildning. Ändå går det inte lika bra för killar och tjejer i skolan. Tjejer har bättre betyg än killar i de flesta ämnen i alla de nordiska länderna.
Útbúgving
Í Norðurlondunum hava øll, uttan mun til kyn, átrúnað og seksualitet líka rætt til ókeypis útbúgving. Hóast hetta klára dreingir og gentur seg ikki líka væl í skúlanum. Gentur fáa betri karakterir enn dreingir í flestu lærugreinunum í øllum Norðurlondum.
20
Fler kvinnor än män har högre utbildning i Norden. I Finland är 59% av de som har akademisk utbildning kvinnor, och 41% är män. Siffror från de andra länderna visar samma resultat.
Í Norðurlondunum taka fleiri kvinnur hægri útbúgving enn menn. Av teimum, ið taka akademiska próvtøku í Finnlandi eru 59% kvinnur og 41% menn. Tøl frá hinum Norðurlondunum vísa somu úrslit.
22
Det är ett mål att personer med funktionsvariationer ska kunna studera och arbeta på lika villkor som personer utan funktionsvariationer. Idag råder fortfarande ingen jämlikhet på detta område i de nordiska länderna.
Eitt mál er, at persónar, ið bera brek, skulu hava somu møguleikar fyri at fáa útbúgving og arbeiði, sum onnur í samfelagnum. Í dag er tað enn ikki javnt á hesum umráðunum í Nordurlondum.
24
Likabehandling är inte detsamma som jämlikhet. Rullstolsramper, taktila styrlinjer, markerade framkanter av trappor och andra anpassningar kan bidra till ökad jämlikhet för personer med funktionsvariationer. I Norge är 104 000 personer med funktionsvariationer arbetslösa.
Javnrættindi er ikki tað sama sum, at øll verða viðfarin eins. Rullistólarampur, føli-linjur og markeringar á gólvum og trapputrinum v.m. kann virka til frama fyri økt javnrættindi hjá fólki, ið bera brek. Í Noregi eru 104.000 fólk, ið bera brek, arbeiðsleys.
26
Nationella minoriteter
En nationell minoritet är en minoritetsgrupp i samhället som delar en gemensam religion, kultur eller språk, och som har bott i landet under en lång tid. En nationell minoritet har rätt att använda sitt eget språk i vardagen och har rätt till utbildning i sitt eget språk.
Tjódarminnilutar
Ein tjóðarminniluti er ein minnilutabólkur í samfelagnum, ið hevur felags trúgv, mentan ella mál og sum hevur verið í landinum leingi. Ein tjóðarminniluti hevur rætt til at nýta egið mál í dagligdegnum og fáa útbúgving á egnum máli.
28
I de nordiska länderna finns nationella minoriteter i Finland, Sverige och Norge. Judar, romer, tatarer, kvener, skogsfinnar, finlandssvenskar, finska karelare, sverigefinnar och tornedalingar är nationella minoriteter. Samer och inuiter har status som urfolk.
Í Norðurlondum eru tjóðarminnilutar í ávikavist Finnlandi, Svøríki og Noregi. Jødar, rómverjar, sigøjnarar, skógarfinnar, finsk svenskarar, finsk karelar, svenskt finnar og tornadalbingar eru tjóðarminnilutar. Sámar og inuittar verða mett sum upprunafólk.
Jämställdhet i Norden
You've finished the book Jämställdhet i Norden
Kirkkokadun koulu, Erdal Ungdomsskole, Søndermarksskolen, Skúlin við Streymin, Brattebergsskolan - Unge sprogpiloter i Norden, Nurmes 2024
Išversta į farerų iš Skúlin við Streymin - Unge sprogpiloter i Norden, Nurmes 2024© 2024 atlantbib.org
X