gielav
Mette Hansen
Sámegiellaj jårggåluvvam ruonáednam giela Hanne ChristensenEgtvedpigen levede i bronzealderen, som er perioden mellem stenalderen og jernalderen. Bronzealderen i Danmark var fra år 1700-500 f.Kr.
Niviarsiaraq Egtvedimioq inuusimavoq ukiut bronzemik sakkoqarfiit nalaanni. Piffissami ujaraannarnik sakkoqarnerup kiisalu saviminernik sakkoqarnerup nalaani. Danmarkimi Ukiut bronzemik sakkoqarfiit nalaat pivoq ukioq 1700-500 kristusip inunngornera sioqqullugu.
I 1921 var landmand Peter Platz ved at fjerne resterne af en høj på sin mark. Her fandt han en gammel træstamme.
1921-mi naasorissaasoq Peter Platz nunaammini portunersap sinneri piiartillugu orpiup timitaa nutaanngitsoq nassaarisimavaa.
Peter Platz kontaktede Nationalmuseet i København. Der kom en arkæolog og undersøgte fundet. Kisten og indholdet blev sendt til Nationalmuseet, hvor man kan se Egtvedpigen i dag.
Peter Platzip Katersugaasivissuaq Københavnimiittoq saaffigisimavaa. Qangarnisarsiuup nassaarfik misissorsimavaa. Illerfik imailu Katersuugaasivissuarmut nassiunneqarsimapput, Niviarsiaraq Egtvedimioq ullumikkut takuneqarsinnaavoq.
Træstammen viste sig at være en kiste. Kisten var beklædt med et koskind og man kunne se en piges hår og tøj. Hendes tænder viste, at Egtvedpigen var ca.17 år, da hun døde.
Orpiup timitaa paasisimavaat illerfiusoq. Illerfik nersussuup amianik qallerneqarsimavoq. Aamma niviarsiaqqap nujai atisaalu takuneqarsinnaallutik. Kigutaasigut takuneqarsinnaasimavoq Niviarsiaraq Egtvedimeersoq 17 missaanik ukioqarluni toqusimasoq.
Egtvedpigen havde en kort brun bluse på og en slags nederdel, som var lavet af en masse snoede tråde. Det var altsammen lavet af uld.
Niviarsiaraq Egtvedimeersoq naatsumik kajortumik tujuuloqarsimavoq kiisalu atequtaasaqarsimalluni qilerut qipisuliamik sanaajusumik. Tamarmik uumasut meqquinik sanaajusunik.
Om maven havde hun et vævet uldbælte med en bronzeskive, som engang havde strålet som solen.
Naamigut ikaartitikkamik uumasullu meqquinik sanaamik qitequteqarsimavoq. Qitequtillu saavani ammalortumik bronzeusumik peqarluni qanga seqinertut qinngornerissaartigisimagaluarluni.
Udover Egtvedpigens hår og tøj var der også en ørering og armringe af bronze i kisten. Der var også rester af en drik og en røllikeblomst med i kisten.
Niviarsiaqqap Egtvedimiup nujaasa atisaasalu saniatigut iverutinik tajanillu bronzemik sanaanik illerfimmiittoqarsimavoq. Aammalu imigassaq, røllike naasuinillu amiakkunik peqarsimalluni.
Hun kaldes for Egtvedpigen, fordi hendes gravhøj lå ved byen Egtved i Jylland. En ny gravhøj blev opbygget i Egtved i 1980 på det sted, hvor højen var blevet gravet væk.
Niviarsiaraq Egtvedimiumik taaneqartarsimavoq ilivia qattunersamiittoq Jyllandimi illoqarfimmi Egtvedimiimmat.1980-ikkunni assaaviusimasumi qattunersaq suliarineqaqqissimavoq.
Der er en lille udstilling ved siden af højen, som fortæller om fundet af Egtvedpigen, og her kan man se både en kopi af hendes tøj og af egetræskisten.
Qattunersap eqqaani saqqummersitsiveqarpoq Niviarsiaqqap Egtvedimiup oqaluttuassartaanik kiisalu atisaasa illerfiullu assileqqinnerinik takutitsivimmik.
Egtvedpigen har sin egen dag hvert år i maj. Hun mindes i Egtved og der arrangeres forskellige historiske aktiviteter i byen.
Ukiut tamaasa qaammat Majimi niviarsiaraq Egtvedimioq ulloqartinneqartarpoq. Illoqarfimmi Egtvedimi eqqaaniarneqartarpoq kiisalu oqaluttuarisaanermut tunngasunik assigiinngitsunik sammisassaqartitsisoqartarluni.
Niviarsiaraq Egtvedimioq qanoq ilisimasaqarfigitigaajuk?
Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh/ Nuotraukos/ Photo:
1+4+22: Mette Hansen
S6+18+20: Einsamer Schütze - commons.wikimedia.org
S8: Nationalmuseet - 1921 - commons.wikimedia.org
S10: Commons.wikimedia.org
S12+16: Roberto Fortuna & Kira Ursem, Nationalmuseet - commons.wikimedia.org
S14:©Karin Frei - natmus.dk
S24: John Lee/ Nationalmuseet - commons.wikimedia.org