sv
Aftur í leit
Skipta um
tungumál
tungumál
svFregatten Jylland - världens längsta träskepp
Fregatten Jylland - tingerlaataannallit nunarsuarmi takinersaat
Stefan Nielsen
þýtt á grænlenska frá Agapeta S. Jensen
4
Fregatten Jylland är världens längsta träskepp, som är bevarat. Den är 71 meter lång och nästan 14 meter bred. Den blev sjösatt den 20 november 1860.
Fregattaen Jylland nunarsuarmi tingerlaataannalinni takinersaavoq suli pigineqartoq. 71meterisut takitigivoq 14 meteringajaallunilu sanimut. 20. November 1860- mi singinneqaqqaarpoq.
6
Fregatten Jylland var det tredje av fyra planlagda skepp i Niels Juel-klassen. De andra hette Niels Juel, Fregatten Själland och Peder Skram.
Fregatten Jylland Niels-Juelip sananiarlugit pilersaarutaani sisamaasuni pingajuusoq. Allat tassaapput ‘Niels Juel’, ‘Fregatten Sjælland’ aamma ‘Peder Skram’.
8
Fregatten blev byggt både som segelfartyg och ångbåt. Det hade tre master med 29 segel och en ångmotor med 400 HK (hästkrafter).
Fregatti sananeqarami tingerlaatersortutut aalamillu ingerlateqartussatut sanaajuvoq. Pingasunik napparuteqarpoq 29-nik tingerlaasersinnaalluni ataatsimillu aalamik ingerlateqartumik 400hk sakkortugisumik motoreqarluni.
10
Vid den tidpunkten var det flottans snabbaste skepp. Det kunde segla i upp till 15 knop (27 km/tim).
Taamanikkut imarsiornermi umiarsuit sukkanersarivaat. 15 knob tikillugu sukkatigisinnaagami (27km/t).
12
Fregatten hade en besättning på 437 man, som arbetade i skift. 4 timmars arbete, 4 timmars sömn och 4 timmar för mat och avkoppling. De yngsta var 14 år och kallades appulver, för att de skulle hämta krut.
Fregatti 437-nik paarlakaajaattunik inuttaqarpoq. Nal. ak sisamat sulereerunik nal.ak sisamat sinissapput aamma nal. ak sisamat nerinermut qasuersernermullu atorneqartarlutik. Sulisuni nukarliit 14-nik ukioqartarput taaneqartarlutik “krudtaber” paassanik aallertartuummata.
14
Umiarsuaq 44-nik qamutileqarpoq. 30-nik svenskinik savimminernik qamutileqarluni allallu 14-t.
16
1862- mi umiarsuaqSavalimmiuniippoq aammalu nunarsuarmi saqqummersitsinersuarmut Londonimi peqataalluni.
18
1864 hamnade Danmark i krig med Preussen och Österrike. Det hette det andra slesviska kriget. Fregatten var med i “Slaget vid Helgoland” den 9 maj.
1864- mi Danmark Preussenimut Østrigimullu sorsulerpoq. Slesviskit sorsuunnerisa aappaannik taaneqartumik. Fregatten aamma Helgoland-mi sorsuunnermut 9. maj peqataavoq.
20
Sjöslaget varade i två timmar och Jylland avfyrade 611 skott. Det blev skotthål i sidan av Fregatten Jylland och Danmark förlorade 14 man totalt, som är begravda i Kristiansand i Norge.
Immami saassussineq nal.ak marlunnik sivisussuseqarpoq. Jyllandi 611-riarluni qamutilissimavoq. Fregatten Jyllandip saneraa putuneqarpoq Damarkilu inunnik 14-nik annaasaqarpoq, taakkulu Kristansandimi Norgemiittumi tamarmik ilineqarput.
22
Danmark vann sjöslaget, men förlorade kriget. Danmark blev av med Schleswig-Holstein (Nordtyskland) – hela vägen upp till Kongeå.
Danmark immami saassussinermi ajugaavoq, kisianni sorsuunnermi ajorsarluni, taamaalilluni Danmarkip Slesvig-Holsten (Tysklandip avannaa) -avunga Kongeåen-p (Sønderjylland) annaavaa.
24
Mellan 1874-1886 fungerade fregatten som kungaskepp för Christian den nionde. Han besökte Island, Färöarna och Ryssland med skeppet.
1874-1886 Umiarsuaq kunngit Christian qulingiluaata umiarsuarivaa. Kunngi Savalimmiut aamma Ruslandi taassuminnga tikeraartarpai.
26
Mellan 1936-1950 låg fregatten i Köpenhamn. I staden fungerade den som ett boende för barn från provinsen, som var på lekskola i Köpenhamn.
1936-miit 1959-mut umiarsuaq Københavnimiippoq. Tassaniinnerani atuartut Københavnip eqqamiuilu atuarnerminni “aallaarsimaarfigisarpaat”.
28
1960 kom Fregatten Jylland till Ebeltoft, vilket är var den ligger kvar än idag. Efter många års restaurering kunde skeppet invigas 1994 som ett museum.
1960-mi umiarsuaq Jyllandimut Ebeltoftimut pivoq. Suli ullumikkut tassaniippoq. Ukiorpassuit nutarterneqareerluni 1994- mi katersugaasivittut ammarneqarpoq.
30
Illit nunagisanni umiarsuarmik tusaamasamik peqarpa?
Fregatten Jylland - världens längsta träskepp
Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh: S1+10: Carl Locher - 1876+1877 - commons.wikimedia.org S4: www.fregatten-jylland.dk S6+12: Christian Mølsted - 1862-1930 - commons.wikimedia.org S8+14+30: Stefan Åge Hardonk Nielsen S16+18: Carl Dahl (1812-1865) - commons.wikimedia.org S20: Josef Carl Berthold Puettner (1821-1881) - commons.wikimedia.org S22: NordNordWest - commons.wikimedia.org S24: Laurits Regner Tuxen (1853-1927) - commons.wikimedia.org S28: Mdj - commons.wikimedia.org Se mere: www.fregatten-jylland.dk
© 2018 atlantbib.org
X