tungumál
Stefan Nielsen
þýtt á íslensku frá Helga Dögg SverrisdóttirFregatten Jylland är världens längsta träskepp, som är bevarat. Den är 71 meter lång och nästan 14 meter bred. Den blev sjösatt den 20 november 1860.
Freigátan Jótland er heimsins lengsta tréskip sem hefur varðveist. það er 71 metri að lengd og næstum 14 metra á breidd. Það var sjósett 20. nóvember 1860.
Fregatten Jylland var det tredje av fyra planlagda skepp i Niels Juel-klassen. De andra hette Niels Juel, Fregatten Själland och Peder Skram.
,,Freigátan Jótland” var þriðja skipið af fjórum sem ákveðið var að byggja fyrir flotann: Hin voru,,Niels Juel,, Freigátan Sjáland” og ,,Peder Skram”.
Fregatten blev byggt både som segelfartyg och ångbåt. Det hade tre master med 29 segel och en ångmotor med 400 HK (hästkrafter).
Freigátan var byggð sem seglskip og gufuskip. Það hafði þrjú möstur með 29 seglum og einni gufuvél með 400 hestöfl.
Vid den tidpunkten var det flottans snabbaste skepp. Det kunde segla i upp till 15 knop (27 km/tim).
Á þessum tíma var það hraðskreiðasta skip flotans. Það gat siglt allt að 15 hnúta (27 km/t).
Fregatten hade en besättning på 437 man, som arbetade i skift. 4 timmars arbete, 4 timmars sömn och 4 timmar för mat och avkoppling. De yngsta var 14 år och kallades appulver, för att de skulle hämta krut.
Freigátan hafi 437 áhafnarmeðlimi sem unnu á vöktum. 4 tíma vinna, 4 tíma hvíld og 4 tímar til að matast og hvíla sig. Þeir yngstu voru 14 ára og kallaðir ,,púðurplebbar” því þeir sóttu púðrið.
Á skipinu voru 44 fallbyssur. 30 sænskar fallbyssur úr járni og 14 aðrar.
Árið 1862 var skipið í Færeyjum og var með á heimssýningunni í London.
1864 hamnade Danmark i krig med Preussen och Österrike. Det hette det andra slesviska kriget. Fregatten var med i “Slaget vid Helgoland” den 9 maj.
Árið 1864 fór Danmörk í stríð gegn Prússlandi og Austurríki. Það hét annað Slévíska stríðið. Freigátan var með í ,,Orustan við Helgoland” þann 9. maí.
Sjöslaget varade i två timmar och Jylland avfyrade 611 skott. Det blev skotthål i sidan av Fregatten Jylland och Danmark förlorade 14 man totalt, som är begravda i Kristiansand i Norge.
Sjóorustan stóð í tvo tíma og 611 skotum var skotið. Það komu skot í síðu Freigáturnnar Jótland og Danmörk missti i allt 14 manns sem voru grafnir í Kristiansand í Noregi.
Danmark vann sjöslaget, men förlorade kriget. Danmark blev av med Schleswig-Holstein (Nordtyskland) – hela vägen upp till Kongeå.
Danmörk vann sjóorustuna, en tapaði stríðinu. Danmörk missti Slésvík-Holstein (Norður Þýskaland) og allt að Kongeåen (Suður- Jótland).
Mellan 1874-1886 fungerade fregatten som kungaskepp för Christian den nionde. Han besökte Island, Färöarna och Ryssland med skeppet.
Á árunum 1874-1886 var freigátan notuð sem konungsskip fyrir Kristján 9. Hann heimsótti Ísland, Færeyjar og Rússland með skipinu.
Mellan 1936-1950 låg fregatten i Köpenhamn. I staden fungerade den som ett boende för barn från provinsen, som var på lekskola i Köpenhamn.
Á árunum 1936-1959 lá freigátan í Kaupmannahöfn. Það var notað sem dvalarstaður fyrir börn af landsbyggðinni sem voru í skólabúðir í Kaupmannahöfn.
1960 kom Fregatten Jylland till Ebeltoft, vilket är var den ligger kvar än idag. Efter många års restaurering kunde skeppet invigas 1994 som ett museum.
Árið 1960 kom Freigátan Jótland til Ebeltoft þar sem hún er í dag. Eftir margra ára endurgerð vígðist skipið sem safn árið 1994.
Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh: S1+10: Carl Locher - 1876+1877 - commons.wikimedia.org S4: www.fregatten-jylland.dk S6+12: Christian Mølsted - 1862-1930 - commons.wikimedia.org S8+14+30: Stefan Åge Hardonk Nielsen S16+18: Carl Dahl (1812-1865) - commons.wikimedia.org S20: Josef Carl Berthold Puettner (1821-1881) - commons.wikimedia.org S22: NordNordWest - commons.wikimedia.org S24: Laurits Regner Tuxen (1853-1927) - commons.wikimedia.org S28: Mdj - commons.wikimedia.org Se mere: www.fregatten-jylland.dk