sv
Aftur til leiting
Broyt
mál
mál
svDe Danska Västindiska öarna - en dansk historia
Danskit Indiaaqqat qeqertaataat - danskit oqaluttuaataat
Kathrine Lysen, Katrine Skov & Sophus Lorentzen
Týtt: Agapeta Skifte Jensen
4
Danmark var på 1600-1800 talet en kolonimakt. Danmark hade bl.a. kolonier på Grönland, västra Afrika, Indien och Karibien (Västindien).
Danmarki 1600- 1800-mut nunasiaateqarpoq. Danmarkip nunasiaatigai uku. Kalaallit nunaat, Afrikap kitaa, India, Caribia (Indiaaqqat).
6
Danska Västindien bestod av tre öar: Sankt Thomas, Sankt Jan och Sankt Croix. De var danska från 1691-1917.
Indiaaqqat pingasunik qeqertartaqarput: Sankt Thomas, Sankt Jan aamma Sankt Croix. Danskiupput 1691-miit 1917- mut.
8
År 1672 startade en koloni på Sankt Thomas och år 1718 erövrade Danmark Sankt Jan, som annars tillhörde England. År 1733 köpte Danmark Sankt Croix av Frankrike.
1672- mi Sankt Thomas aamma 1718- mi Sankt Jan Danmarkip nunasiaatigilerpai, taakku Englandimit pigineqarsimagaluarput. 1733- mi Danmarkip Sankt Croix Frankrigimit pisiarivaa.
10
Danska Västindien var en del av den berömda “Trekantshandel”. Danmark bytte kläder och vapen för slavar i Afrika, eftersom de seglade till Västindien. Här bytade man dem för socker, tobak och bomull som seglades hem till Danmark.
Indiaaqqat niuernerni tusaamasaasuni ilaavoq. Danmarki Afrikamut atisat aallaasillu inussiaatinut paarlaattarpaat, inussiaatillu Indiaaqqamukaanneqartarput. Tassani sioraasanik, tupanik bomuldinillu paarlaassissutigineqartarput. Pisiallu Danmarkiliaanneqartarput.
12
Slavarna blev bortförda från sina hem. De arbetade hårt hela dagarna och bodde under förfärgliga förhållanden. Några slavar flydde från plantagerna.
Inussiaatit angerlarsimaffiiniit aallarunneqartarput. Ulloq naallugu sulisitaasarput, ajortorujussuarnilu ineqartinneqartarlutik. Inussiaatit ilaat naasorissaasoqarfinniit qimaasarput.
14
Om man blev fångad fick det stora konserkvenser. Några blev slagna, andra var det mycket värre.
Qimaasut tigusarineqaraangamik pillarterujussuartarput. Ilaat iperartorneqartarput ilaallu ajornerujussuarmik pillartittarput.
16
Den 3 juli 1848 upphävde den danska generalguvenören Peter von Scholten slaveriet i Västindien.
Julip pingajuani 1848 sakkutuut naalaanerata Peter von Scholtenip Indiaaqqani inussiaateqarneq atorunnaarsippaa.
18
På det gamla Danska Västindien kan man bl.a se Fort Christian och Fort Frederik, båda belägna i de gamla danska städer.
Indiaaqqani takuneqarsinnaapput soorlu makku: Fort Christian aamma Fort Frederik. (illussaarsuit) Danskit illoqarfigisakuini napasut.
20
De tre öarna blev sålt till USA år 1917 för 25 miljoner dollar. De flesta invånarna är ättlingar till slavar. Öarna heter idag Jungfruöarna (US Virgin Islands).
1917- mi USA- mut 25 millioner dollarsilerlugit tunineqarput. Innutaasa amerlanersaat inussiaatinik kingoqqisuupput. Maannakkut qeqertaaqqat ateqalernikuupput, Jomfruøerne (US Virgin Islands).
22
Huvudstaden på Jungfruöarna heter Charlotte Amalie, och det finns fortfarande många gatunamn på danska.
Jomfruøernip illoqarfiisa pingaarnersaat ateqarpoq, Charlotte Amalie, sulilu danskit taaguutaannik arlalinni naammattuugassaqarpoq.
24
Idag lever Jungfruöarna av turism. Det finns mer än 2 miljoner besökare per år.
Ullumikkut Jomfruøerne takornariaqarnermik inuussutissarsiuteqarput. Ukiumut 2 millioner sinnerlugit takornariarneqartarput.
26
Illit nunat nunasiaateqarnikuua?
De Danska Västindiska öarna - en dansk historia
Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva: S1+24: Sanni Craft S4: George Webster/ 1800 - commons.wikimedia.org S6+22+26: Martin Lie - commons.wikimedia.org S8: Jason Crotty - flickr.com S10: Sémhur - commons.wikimedia.org S12: http://ctlsites.uga.edu S14: Brantz Mayer/ 1854 - commons.wikimedia.org S16: www.virgin-islands-history.org S18: N2theBlue - commons.wikimedia.org S20: Jerry Woody - commons.wikimedia.org
© 2016 atlantbib.org
X