De nordiska länderna är bland de mest jämställda i världen. Under många år har skillnaden mellan män och kvinnor blivit mindre och det har stärkt ekonomin och välfärden i länderna. Det finns dock flera stora skillnader och utmaningar som du kan läsa om här. Boken är baserad på presentationer från elever i projektet “Unga språkpiloter i Norden” där eleverna tillsammans översatt och talat in texterna.

SV

FI NB FO DA

Lön och arbete
I alla de nordiska länderna är det fortfarande stor skillnad mellan den genomsnittliga lönen för män och kvinnor. I Norden är skillnaden i genomsnitt 15,4%.

SV

FI NB FO DA

Kvinnor arbetar mer med omsorg som till exempel pedagog och sjuksköterska. 97% av sjuksköterskorna i Danmark är kvinnor. Här är lönen låg i jämförelse med vad många män tjänar. Direktörer och chefer är fortfarande mest män.

SV

FI NB FO DA

Politik och makt
I Norden har man i många år haft demokrati. Kvinnor fick rösträtt senare än män. I Danmark fick de rösträtt först år 1915 och många fler män än kvinnor har valts till makten. Men sedan 2000 har fler starka kvinnor varit förebilder inom politiken.

SV

FI NB FO DA

Alla behöver förebilder inom politiken. Därför var det viktigt när Danmark fick sin första kvinnliga statsminister år 2011. Finland hade en kvinnlig president,  Tarja Halonen mellan 2000-2012 och har sedan dess haft Sana Marin, en populär statsminister sedan 2019. På Färöarna blev Martina Petersen statsminister 1993.

SV

FI NB FO DA

Värnplikt
I försvarsmakten har det i många år bara varit män som har haft värnplikt och kvinnor har haft svårare att göra karriär som soldat. Fler och fler kvinnor har nu blivit en del av försvarsmakten.

SV

FI NB FO DA

I Norge infördes värnplikt för kvinnor 2015, i Sverige 2017 och just nu arbetar regeringen i Danmark också för att ge män och kvinnor lika möjligheter och säkerställa att kvinnor får bättre villkor i landet.

SV

FI NB FO DA

Utbildning
I Norden har alla, oavsett kön, religion och sexuell läggning, samma rätt till gratis utbildning. Ändå går det inte lika bra för killar och tjejer i skolan. Tjejer har bättre betyg än killar i de flesta ämnen i alla de nordiska länderna.

SV

FI NB FO DA

Fler kvinnor än män har högre utbildning i Norden. I Finland är 59% av de som har akademisk utbildning kvinnor, och 41% är män. Siffror från de andra länderna visar samma resultat.

SV

FI NB FO DA

Det är ett mål att personer med funktionsvariationer ska kunna studera och arbeta på lika villkor som personer utan funktionsvariationer. Idag råder fortfarande ingen jämlikhet på detta område i de nordiska länderna.

SV

FI NB FO DA

Likabehandling är inte detsamma som jämlikhet. Rullstolsramper, taktila styrlinjer, markerade framkanter av trappor och andra anpassningar kan bidra till ökad jämlikhet för personer med funktionsvariationer. I Norge är 104 000 personer med funktionsvariationer arbetslösa.

SV

FI NB FO DA

Nationella minoriteter
En nationell minoritet är en minoritetsgrupp i samhället som delar en gemensam religion, kultur eller språk, och som har bott i landet under en lång tid. En nationell minoritet har rätt att använda sitt eget språk i vardagen och har rätt till utbildning i sitt eget språk.

SV

FI NB FO DA

I de nordiska länderna finns nationella minoriteter i Finland, Sverige och Norge. Judar, romer, tatarer, kvener, skogsfinnar, finlandssvenskar, finska karelare, sverigefinnar och tornedalingar är nationella minoriteter. Samer och inuiter har status som urfolk.

SV

FI NB FO DA