Aftur til leiting
Broyt
mál
mál
Likestilling i Norden
Jämställdhet i Norden
Kirkkokadun koulu, Erdal Ungdomsskole, Søndermarksskolen, Skúlin við Streymin, Brattebergsskolan - Unge sprogpiloter i Norden, Nurmes 2024
Týtt: Brattebergsskolan - Unge sprogpiloter i Norden, Nurmes 2024
4
De nordiske landene er blant de mest like i verden. I mange år har forskjellen mellom menn og kvinner blitt mindre og det har vært med på å styrke økonomien og velferden i landene. Likevel er det fortsatt flere store forskjeller og utfordringer, som du kan lese om her. Boken er skrevet av elever i prosjektet “Unge språkpiloter i Norden” elevene har sammen oversatt og lest inn tekstene.
De nordiska länderna är bland de mest jämställda i världen. Under många år har skillnaden mellan män och kvinnor blivit mindre och det har stärkt ekonomin och välfärden i länderna. Det finns dock flera stora skillnader och utmaningar som du kan läsa om här. Boken är baserad på presentationer från elever i projektet “Unga språkpiloter i Norden” där eleverna tillsammans översatt och talat in texterna.
6
Lønn og arbeid
I alle de nordiske landene er det fortsatt stor forskjell på gjennomsnittlig lønn for menn og kvinner. I Norden er forskjellen i gjennomsnitt 15,4%.
Lön och arbete
I alla de nordiska länderna är det fortfarande stor skillnad mellan den genomsnittliga lönen för män och kvinnor. I Norden är skillnaden i genomsnitt 15,4%.
8
Kvinner jobber mer med omsorg som f.eks pedagog og sykepleier. 97% av sykepleiere i Danmark er kvinner. Her er lønnen lav i forhold til hva mange menn tjener. Fortsatt er flest menn direktører og sjefer.
Kvinnor arbetar mer med omsorg som till exempel pedagog och sjuksköterska. 97% av sjuksköterskorna i Danmark är kvinnor. Här är lönen låg i jämförelse med vad många män tjänar. Direktörer och chefer är fortfarande mest män.
10
Politik og makt
I Norden har man i mange år hatt demokrati. Kvinner fikk stemmerett senere enn menn. I Danmark fikk de først stemmerett i 1915 og flere menn enn kvinner har blitt valgt som politikere. Fra år 2000 har flere sterke kvinner vært forbilder i politikken.
Politik och makt
I Norden har man i många år haft demokrati. Kvinnor fick rösträtt senare än män. I Danmark fick de rösträtt först år 1915 och många fler män än kvinnor har valts till makten. Men sedan 2000 har fler starka kvinnor varit förebilder inom politiken.
12
Alle har bruk for forbilder i politikken. Derfor var det viktig for Danmark, da de i 2011 fikk sin første kvinnelige statsminister. Finland fikk en kvinnelig president, Tarja Halonen i 2000-2012, og har siden hatt Sana Marin som en populær statsminister fra 2019. På Færøyene var Marita Petersen statsminister fra 1993.
Alla behöver förebilder inom politiken. Därför var det viktigt när Danmark fick sin första kvinnliga statsminister år 2011. Finland hade en kvinnlig president, Tarja Halonen mellan 2000-2012 och har sedan dess haft Sana Marin, en populär statsminister sedan 2019. På Färöarna blev Martina Petersen statsminister 1993.
14
Verneplikt
I Forsvaret har det i mange år kun vært menn som har hatt verneplikt, og for kvinner har det vært mer utfordrende å få en karriere som soldat. Flere og flere kvinner blir nå en del av forsvaret.
Värnplikt
I försvarsmakten har det i många år bara varit män som har haft värnplikt och kvinnor har haft svårare att göra karriär som soldat. Fler och fler kvinnor har nu blivit en del av försvarsmakten.
16
I Norge ble det innført verneplikt for kvinner i 2015, i Sverige i 2017 og akkurat nå arbeider regjeringen i Danmark også for å gi menn og kvinner like muligheter og sikre at kvinner får bedre vilkår i landet.
I Norge infördes värnplikt för kvinnor 2015, i Sverige 2017 och just nu arbetar regeringen i Danmark också för att ge män och kvinnor lika möjligheter och säkerställa att kvinnor får bättre villkor i landet.
18
Utdanning
I Norden har alle, uansett kjønn, religion og seksuell legning, lik rett til gratis utdanning. Likevel gjør ikke gutter og jenter det like bra på skolen. Jenter har bedre karakterer enn gutter i de fleste fag i alle de nordiske landene.
Utbildning
I Norden har alla, oavsett kön, religion och sexuell läggning, samma rätt till gratis utbildning. Ändå går det inte lika bra för killar och tjejer i skolan. Tjejer har bättre betyg än killar i de flesta ämnen i alla de nordiska länderna.
20
Flere kvinner enn menn tar høyere utdanning i Norden. I Finland er 59% av dem som tar en akademisk eksamen kvinner, og 41% er menn. Tall fra de andre landene viser det samme.
Fler kvinnor än män har högre utbildning i Norden. I Finland är 59% av de som har akademisk utbildning kvinnor, och 41% är män. Siffror från de andra länderna visar samma resultat.
22
Det er et mål at personer med funksjonsnedsettelser skal kunne ta utdanning og jobbe på lik linje med funksjonsfriske. I dag er det fortsatt ikke likestilling på dette området i de nordiske landene.
Det är ett mål att personer med funktionsvariationer ska kunna studera och arbeta på lika villkor som personer utan funktionsvariationer. Idag råder fortfarande ingen jämlikhet på detta område i de nordiska länderna.
24
Lik behandling er ikke det samme som likestilling. Rullestolramper, taktile ledelinjer, markert forkant på trapper og annen tilrettelegging kan bidra til økt likestilling for personer med funksjonsnedsettelse. I Norge er 104 000 mennesker med funksjonsnedsettelse uten arbeid.
Likabehandling är inte detsamma som jämlikhet. Rullstolsramper, taktila styrlinjer, markerade framkanter av trappor och andra anpassningar kan bidra till ökad jämlikhet för personer med funktionsvariationer. I Norge är 104 000 personer med funktionsvariationer arbetslösa.
26
Nasjonale minoriteter
En nasjonal minoritet er en minoritetsgruppe i samfunnet som har felles religion, kultur eller språk, og som har bodd lenge i landet. En nasjonal minoritet har rett til å snakke og bruke sitt eget språk i hverdagen, og har rett til utdanning på eget språk.
Nationella minoriteter
En nationell minoritet är en minoritetsgrupp i samhället som delar en gemensam religion, kultur eller språk, och som har bott i landet under en lång tid. En nationell minoritet har rätt att använda sitt eget språk i vardagen och har rätt till utbildning i sitt eget språk.
28
I Norden er det nasjonale minoriteter i Finland, Sverige og Norge. Jøder, romer, tatere, kvener, skogfinner, finsksvensker, finsk karelier, sverigefinner og tornedalinger er nasjonale minoriteter. Samer og inuiter har status som urfolk.
I de nordiska länderna finns nationella minoriteter i Finland, Sverige och Norge. Judar, romer, tatarer, kvener, skogsfinnar, finlandssvenskar, finska karelare, sverigefinnar och tornedalingar är nationella minoriteter. Samer och inuiter har status som urfolk.
Likestilling i Norden
You've finished the book Likestilling i Norden
Kirkkokadun koulu, Erdal Ungdomsskole, Søndermarksskolen, Skúlin við Streymin, Brattebergsskolan - Unge sprogpiloter i Norden, Nurmes 2024
Týtt: Brattebergsskolan - Unge sprogpiloter i Norden, Nurmes 2024© 2024 atlantbib.org
X