sv
Aftur til leiting
Broyt
mál
mál
svSaamit upperisatoqaat
Samernas gamla naturreligion
Inga Anna Karin Buljo Áhren jïh Anita Dunfjeld-Aagård - Snåasen skuvle
Týtt: klass 4 på Frösakullsskolan (F10) & Eva-Lotta Berntsson
4
Siornatigut saamit Norgimeersut, sverigimeersut, Finlandimeersut Ruslandimeersullu namminninneq upperisaqaraluarput. Saamitoqqat upperisaat pinngortitamut qanittuugaluarpoq.
Tidigare hade samerna i Norge, Sverige, Finland och Ryssland en egen samisk religion. Den gamla samiska religionen var nära anknuten till naturen.
6
Saamit nunamiittut tamaasa upperigaluarpaat. Soorlu; qaqqat, tatsit, orpillu tamarmik tarneqartutut.
Samerna trodde att allt på jorden som fjäll, stenar och träd hade en själ.
8
Upperivaat nunarsuaq assigiinngitsunut agguarneqartoq. Qilak qulliulluni, guutiunerit tappavaniillutik. Qeqqani inuit anersaallu alliullutik silarsuaq alleq, tassunga pisarput inuit toqunikut.
De trodde att världen var uppdelad i olika delar. Högst upp var himlen där de övre gudarna bodde, i mitten var människorna och andarna och längst ner var den underjordiska världen. Människor kom dit när de dog.
10
Kalleq, seqineq, anori allallu silaannap nukingi guutiupput. Guutit inuit ikiortarpaat aalisarsinnaatillugit inunngoraangata toqugaangatalu piniarsinnaanngortittarlugit.
Åskan, solen, vinden och andra jordiska krafter var gudar. Gudarna kunde hjälpa människor med fiske, jakt och när människor föddes och dog.
12
Seqineq qaamanermik kissarnermillu tunisisuuvoq. Taamaattumik uumassusilinnut tamanut pingaaruteqarluni. Seqineq saaminut pingaarnerpaajuvoq. Oqaluttuatoqqat oqaluttuaraat saamit tassaasut seqernup qitornai.
Solen ger ljus och värme. Den är därför viktig för allt som lever. Solen är den största och viktigaste jordiska kraften som alltid har varit viktig för samerna. Sägnen förtäljer att samerna är solens barn.
14
”Maadteraahka” Anaanatoqaq inuiaqatigiinnik isumassuisuuvoq. Pingasunik paneqarpoq. “Saaraahka” Ernisunut ikiorti, “Joeksaahka” piniarnermut ikiuuttarpoq, naartut nukappiaranngortittarpai. “Oksaahka” isaarissat nakkutigisarpai meerartaartullu erninerini illersortarlugit.
Maadteraahka, urmodern, tog hand om hela samhället. Hon hade tre döttrar. Saaraahka hjälpte till under födseln. Joeksaahka hjälpte till under jakten och hon kunde ändra fostrets kön så att en pojke föddes. Oksaahka vaktade in- och utgång, och hon skyddade mor och barn efter födseln.
16
Inuit toqugaangata isumaqartarput nunarsuarmut allermukartartut. Silarsuattatut ingajappoq, kisianni ajunnginnerullunilu kusanarneruvoq.
När människor dog, trodde de att de kom till den underjordiska världen. Det var nästan som vår värld bara att det var mycket bättre och finare där.
18
”Noiden” Saamit angakkuat guutinut inunnullu attaveqaataavoq. Ajorunnaartitsisarlunilu guutinut tunniussisarpoq. Tumerparpaarluni siulittuisinnaalluni. Silarsuarmut allermut siunnersortikkiartorluni angalasarpoq.
Noiden, den samiska shamanen, var mellan människor och gudar. Han botade, offrade till gudarna och kunde förutsäga och använda trumman (runebomma). Han kunde också åka till underjorden för att be om råd.
20
Tumerparpaaq, anaalerutaa tikkuutaalu tassa Noidenip siulittuiniaraangami sakkui. Inuit allat aamma tumerparpaaq atorsinnaasarpaat piniarneq qanoq ingerlassanersoq aammalu sumut nuussanerlutik paasiniaraangamikku.
Trumman, hammaren och mässingvisaren var Noidens verktyg när han skulle spå, trumma och resa till underjorden. Men vanligt folk kunde också använda trumman för att se hur jakten skulle gå eller vart de skulle flytta.
22
Tumerparpaat assigiinngitsuupput. Kisianni ilisarineqarsinnaapput saamit sorliit pigineraat. Saamit kujalliit, lule saamit saamilluunniit avannarlermiit.
Inga trummor är lika, men vi kan se om det kommer från sydsamiskt, lulesamiskt eller nordsamiskt område.
24
Tumerparpaaq guutinik assigiinngitsunik assiliartaqartarpoq, uumasut, tuttut ungalusamiittut, illuikkat illullu allarpassuillu.
Trumman har bilder på olika gudar, djur, renstaket, kåta, hus och mycket mer.
26
Saamit guutinut pilliuteqartarput, guutit pitsaasuutikkusullugit inunnillu ikiuuteqqullugit. Pilliiviit tassaasinnaapput qaarsuni, qaqqat quppaani, qeqertani, ujaqqanilu immami nuisasuni.
Samerna offrade till gudarna så att gudarna skulle vara snälla och hjälpa folket. Offerplatserna kan t.ex. vara stora kluvna stenar, sprickor, öar, stenar som sticker ut från vattnet och vattenkällor.
28
Illuikkaminni aamma pilliisinnaapput. Arnaanerusut “Saaraahkamut” erninerup guutianut pilliuteqartarput. Ikumatitap ataani najugaqarpoq. “Oksaahka” alloriusami “Joesaahkalu”. Piniarnermut guutia inip illernarnersaani ilorpasinnerpaami najugaqarpoq.
De kunde också offra hemma i kåtan. Här var det särskilt kvinnorna som offrade till födelsegudinnan Saaraahka. Hon bodde under eldstaden. Oksaahka bodde under tröskeln och Joeksaahka, jaktgudinnan, bodde under den heliga platsen djupt inne i kåtan.
30
Varför tror du att vi säger att samernas gamla religion var en naturreligion?
Saamit upperisatoqaat
Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Govvá/ Guvvieh/ Nuotraukos/ Fotod/ Photo:
S1+24: Old.no
S4: Knud Leem (1767) - commons.wikimedia.org
S6+16+26+30: Anita Dunfjeld-Aagård
S8: Katarina Blind - (Gïelem nastedh 2016)
S10+12: Pixy.org
S14: Etter Ernst Manker - 1950
S18: Johannes Schefferus - 1673 - commons.wikimedia.org
S20: NTNU Vitenskapsmuseet - flickr.com + Nordiska Museet
S22: Tor Gjerde - commons.wikimedia.org
S28: Liisa Jåma - Saemiensitje - instagram.com
© 2021 atlantbib.org
X