kieltä
Louise Hermansen Starup & Laura Marie Salling Sørensen
Qussuk knopsvane 1984-imili Danmarkip inuiattut timmiaraa. Knopsvane Danmarkimi sumi tamaani nassaassaapput.
Danmarks nationalfugl er knopsvanen. Det har den været siden 1984. Man kan finde knopsvanen overalt i Danmark.
Knopsvane ukiunik 26-nik utoqqaassuseqalersinnaavoq. Inersimasorlu 16 kg tungaanut oqimaassuseqalersinnaalluni.
Den kan blive op til 26 år gammel. En voksen knopsvane kan veje op til 16 kg.
Siggua orangeaavoq qernertumillu milaqarluni qaavata eqqaani. Siggua alleq, niui isigaalu qernertuupput.
Næbbet er orange med en sort knop ved panden. Dens undernæb samt ben og fødder er sorte.
Knopsvane nipaatsuuvoq. Qarlorpiassananilu. Tuluttut “mute swan”imik ateqarpoq. Isumaqarlunilu “qussuk oqajuitsoq”.
Knopsvanen er en tavs fugl. Den siger ikke meget. På engelsk hedder den ligefrem ”mute swan”, som betyder ”stum svane”.
Aprilip naanerani arnavissat ulluminni orpippanni 5-8 qasertoq qorsuttalinnik manniliortarput. Arnaviaq ivasarpoq angutiviarlu sissuertuulluni. Sapaatip akunneri tallimat qaangiukkaangata Manniit tukertarput.
I slutningen af april måned lægger hunnen 5-8 grå-grønne æg. Det er hunnen, som ruger, mens hannen hele tiden holder vagt. Det tager ca. 5 uger at udruge æggene.
Piaqqat angajoqqaatik sisamanik qaammateqalernissamik tungaannut ilagisarpaat. Tingisaleraangamillu angajoqqaatik qimassinnaanngortarlugit.
Ungerne bliver sammen med forældrene, indtil de er omkring 4 måneder gamle. Så kan de flyve og er klar til at forlade forældrene.
Qussuit inuusunnerit qasertoq kajortuusarput. Ataatsip missaanik utoqqaassuseqaleraangamik qaqortunik milanittarput. Aatsaallu qaqortuinnanngortarlutik marlunnik ukioqaleraangamik.
De unge knopsvaner er gråbrune. Når de bliver omkring et år gamle, begynder de at få hvide pletter. Men de får først helt hvide fjer, når de er to år gamle.
Qussuup immap naasui inuussutiginerusarpai. Immamut itisuumut Nerisassarsioraangami paperua qummut saattarpoq qungatsinilu tasittarlugu.
Knopsvanen lever mest af vandplanter. Hvis knopsvanen henter maden på dybt vand, vender den enden i vejret og strækker halsen.
Ilaannilu Qussuit takuneqarsinnaasarput nunamut qaqisut, nunaatini qattunernilu isugutattuni ivikkanik nerisassarsiortut.
Somme tider kan man også se knopsvaner gå på land for at spise græs på marker og fugtige enge.
Knopsvanen optræder også i et eventyr af H.C. Andersen. Det hedder “Den grimme ælling”.
Kender du andre landes nationalfugle?
Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh/ Nuotraukos/ Photo:
S1+6+8+10+18+24: Rebekka Hardonk Nielsen
S4: Steve Bidmead - pixabay.com
S12: Suesun - pixabay.com
S14: WunschbrunnenEla - pixabay.com
S16: Philippe Montes - pixabay.com
S20: PollyDot - pixabay.com
S22: Vilhelm Pedersen - commons.wikimedia.org