kieltä
Michael Negovanovic, Sumeja Saipi och Sana Hasan Rasol - Östergårdsskolan, Halmstad
Käännetty: Guðrun ElttørKänsel är en av dem viktigaste sinnena. Utan känsel kan vi inte känna av om något är varmt eller kallt. Känseln har olika uppgifter i kroppen för att hjälpa oss att förstå när någonting händer med vår kropp.
Følisansurin er av mest umráðandi sansunum. Uttan kenslur merkja vit ikki, um nakað er heitt ella kalt. Følisansurin hevur tað uppgávu at hjálpa okkum at vita, tá nakað hendir við kroppinum.
När vi får ont så skickas det en signal till hjärnan och vi reagerar. Känselkropparna i huden sänder impulser genom nervsystemet till ryggmärgen och hjärnan.
Tá ið vit fáa ilt, verður boð sent til heilan og so reagera vit. Sansirnir í húðini senda tekn gjøgnum nervalagið til mønuna og upp í heilan.
Känsel-mottagarna är mest utspridda i t.ex i ryggen och mest täta i fingrarna eftersom att fingrarna har ett mindre utrymme. När mottagarna är mer utspridda gör det att människan kan bli mer utsatt för t.ex värme, kyla eller känseln för något som är mjukt.
Mótakarar av sansunum eru mest spjaddir í t.d. rygginum, og teir eru tættastir í fingrunum, tí har er flatin minni. Tá sansirnir eru spjaddir, tola teir meira av t.d. hita, kulda, ella eitt nú kensluna av um nakað er bleytt.
Ett foster i en mammas mage som är ungefär 6 veckor gammalt kan inte höra eller se men det kan känna.
Eitt forstur í búkinum hjá mammuni, sum er áleið seks vikur gamalt, hoyrir ella sær einki, men tað kann føla.
Läppen har mest känsel. Det är för att det finns många känselkroppar där som sitter väldigt tajt ihop.
Varrarnar eru tær mest viðkvæmu. Tað kemur av, at har eru sansamótakararnir sera tættir.
Känseln är ett väldigt viktigt sinne för blinda människor. Allaz sinnen är viktiga för de blinda men just känseln brukar de använda för att känna sig fram till allt så att de inte krockar in i något.
Følisansurin hevur sera stóran týdning fyri blind fólk. Allir sansirnir hava stóran týdning fyri blind, men júst følisansurin verður brúktur, fyri at tey ikki skulu koma í móti nøkrum, ella sláa seg í.
Vi människor präglas av känslor som exempelvis glädje och sorg. Känslor kan ändra hur vi beter oss mot andra men även mot oss själva.
Tað sum eyðkennir okkum menniskju er, at vit hava kenslur sum gleði og sorg. Kenslurnar kunnu hava ávirkan á, huvssu vit bera okkum at mótvegis øðrum menniskjum og eisini okkum sjálvum.
Känslor ändrar också hur vi ser ut och vad vi gör. När vi är glada så ler vi, när vi är ledsna så gråter vi och när vi är rädda kan vi börja skaka.
Kenslurnar ávirka eisini, hvussu vit síggja út og hvat vit gera. Tá vit eru glað, flenna vit. Tá vit eru tung í huga, tá gráta vit, og tá vit eru óttafull, kunnu vit byrja at ristast.
Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Govvá/ Guvvieh/ Nuotraukos/ Photo:
S1+12: Pikist.com
S4: Openclipart-vector - pixabay.com
S6: The Digital artist - pixabay.com
S8: Goodfreephotos.com
S10: Lunar Caustic - flickr.com
S14: W!B - commons.wikimedia.org
S16: Pxhere.com
S18: Kilgarron - flickr.com
S20: Prawny - pixabay.com