keelt
Thordis Hansen, Sonni Djurhuus, Anni Joensen og June-Eyð Joensen - Skúlin við Streymin
Färöarna består av 18 öar som ligger i Nordatlanten mellan Norge, Island och Skottland. Färöarna är i riksgemenskap med Danmark och Grönland.
Føroyar eru 18 oyggjar, sum liggja í Norðuratlantshavinum millum Noreg, Ísland og Skotland. Føroyar eru í ríkisfelagskapi við Danmark og Grønland.
Färöarna är en nation, och vår flagga kallas Merkið. Den tecknades 1919 men blev först erkänd den 25 april 1940. Sedan 1947 är den 25 april Färöarnas nationella flaggdag.
Føroyar eru ein tjóð, og flagg okkara eitur Merkið. Tað varð teknað í 1919, men varð ikki viðurkent fyrr enn 25. apríl 1940. Síðani 1947 hevur 25. apríl verið hildin sum flaggdagur føroyinga.
Färöarnas nya vapensköld är en vädur på en blå sköld som används av lagmän, ministerier och ambassader. Väduren har varit lagmannens sigill sedan medeltiden och var också på den första färöiska flaggan som man känner till.
Nýggja skjaldramerki Føroya er av einum veðri á bláum skjøldri, sum løgmaður, stjórnarráð og sendistovur brúka. Veðrurin hevur verið innsigli hjá løgmanni síðani miðøldina og var eisini á tí fyrsta føroyska flagginum, sum vit vita um.
Thorshavn är Färöarnas huvudstad och bland de minsta huvudstäderna i världen. Här ligger Lagtinget, den offentliga förvaltningen och mycket mer, som man brukar hitta i en stad.
Tórshavn er høvuðsstaður í Føroyum og millum minstu høvuðsstaðir í heiminum. Her er løgtingið, almenna umsitingin og mangt annað, sum vanligt er í einum býi.
Det bor cirka 50 000 personer på Färöarna. Första gången befolkningen översteg 50 000 var år 2017. Många färöingar bor också i andra länder, både i Norden och i världen.
Tað búgva okkurt um 50.000 fólk í Føroyum. Fyrstu ferð fólkatalið fór upp um 50.000 var í 2017. Nógvir føroyingar búgva eisini í øðrum londum, bæði í Norðurlondum og úti í heimi.
På Färöarna talar vi färöiska. Även om färöiska är ett litet språk, är det ett språk med många dialekter. Bokstaven "ð" (edd) finns endast i färöiska och isländska skriftspråk. Men "ð" har inget uttal på färöiska längre.
Í Føroyum tosa vit føroyskt. Hóast føroyskt er eitt lítið mál, so er tað eitt mál við nógvum málførum. Bókstavurin “ð” er bara til í føroyskum og íslendskum skriftmáli. Tó hevur “ð” onga úttalu á føroyskum longur.
Olej är vår nationalfest. Den hålls 28-29 juli i Thorshavn. Till Olej öppnas Lagtinget och många färöingar samlas för olika händelser.
Ólavsøka er tjóðarhátíð okkara. Hon verður hildin 28.-29. juli í Tórshavn. Á ólavsøku verður tingið sett, og nógvir føroyingar koma saman hesar dagarnar til ymisk tiltøk.
Den färöiska klädedräkten är vår folkdräkt. Den färöiska klädedräkten används vid många olika tillfällen tex. till olej, bröllop och färöisk långdans.
Føroysku klæðini eru tjóðbúni okkara. Føroysk klæði verða brúkt til nógv ymisk høvi, eitt nú á ólavsøk, til brúdleyp og føroyskan dans.
Den färöiska långdansen härstammar från medeltiden. Det är en dans utan instrument, istället sjunger vi dikter. Dikterna berättar ofta historier om hjältar från den gamla tiden.
Føroyskur dansur stavar úr miðøldini. Hetta er ein dansur uttan ljóðføri, ístaðin kvøða vit. Kvæðini siga ofta søgur um hetjur úr gomlum døgum.
Det finns ett mycket rikt fågelliv på Färöarna. Cirka 54 fågelarter häckar här på sommaren. En av dem är strandskatan, som är vår nationalfågel. Man säger att strandskatorna kommer till Gregorius dag den 12 mars, och denna dag firar vi också.
Fuglalívið í Føroyum er ríkt. Umleið 54 fuglasløg eiga her um summarið. Eitt teirra er tjaldrið, sum er tjóðfuglur okkara. Sagt verður, at tjøldrini koma á grækarismessu 12. mars, og hesin dagurin verður eisini hildin.
Den vanligaste växten är gräs. Det finns cirka 400 växtarter som växer på Färöarna. En av dem är Kabbleka, som också är vår nationalblomma. Den blommar i maj och juni.
Vanligasti vøksturin er graslendi. Tað vaksa okkurt um 400 plantusløg í Føroyum. Eitt teirra er sóljan, sum eisini er tjóðarblóma okkara. Hon blómar í mai og juni.
Turismen växer. Många turister kommer till Färöarna för att uppleva natur, kultur och mat. De största industrierna är dock fiske och fiskodling.
Ferðavinnan er í vøkstri. Nógv ferðafólk leita sær til Føroya at uppliva náttúruna, mentanina og matin. Størstu vinnurnar eru tó fiskivinnan og alivinnan.
Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh: S1: EileenSanda + Erik Christensen commons.wikimedia.org + RAV_ - pixabay.com S1+10+24+28: Thordis Dahl Hansen S4+14+26: Postverk Føroya - Philatelic Office - commons.wikimedia.org S6: Birgir Kruse S8: Marmelad - commons.wikimedia.org S12: Erik Fløan - commons.wikimedia.org S16+20: Eileen Sandá - commons.wikimedia.org S18: Erik Christensen - commons.wikimedia.org S22: Silas Olofson