sv
Zurück zur Suche
Sprache
ändern
ändern
svSænski kosningarétturinn
Den svenska rösträtten
Filippa Ryttergard, Östergårddskolan
4
Á 1900-öld fengu karlmenn að kjósa en ekki konur. Karlmennirnir þurftu að þéna ákveðna upphæð á hverju ári til að mega kjósa, bara 8% fengu að kjósa þá.
På 1900-talet fick män rösta men inte kvinnor. Männen behövde tjäna en viss mängd pengar varje år för att få rösta, det var bara 8% som fick rösta då.
6
Árið 1909 var mönnum leyft að kjósa þegar þeir voru 24 ára. Þeir áttu að vera skuldalausir í þrjú ár og hafa verið í herþjónustu.
1909 fick män rösta som fyllt 24 år. De skulle också ha varit skuldfria i tre år och ha gjort militärtjänst.
8
Árið 1909 mátti maður ekki kjósa ef maður hafði orðið gjaldþrota eða fengið fátækrarstyrk.
1909 fick du inte rösta om du hade hamnat i konkurs någon gång eller hade varit omhändertagen av fattigvården.
10
Kvinnorna började att kräva rösträtt i slutet på 1800-talet, men det gick inte hela vägen fram.
12
Í stað þess að konur fengju að kjósa árið 1902 kom tillaga á ríkisdaginn að ,,giftir karlar ættu að kjósa tvisvar, fyrir sig og eiginkonu sína.” Þetta ergði margar konur.
I stället för att kvinnorna skulle få rösta så kom 1902 ett förslag till riksdagen om att “gifta män skulle få rösta 2 gånger, en för sig och en för sin fru”. Detta retade upp många kvinnor!
14
Nú hafði baráttan fyrir kosningarétti kvenna hafist í alvöru! Árið 1903 voru stofnuð ,,Landssamtök um pólitískan atkvæðisrétt kvenna.” Árið 1917 voru komnir 17000 meðlimir.
Nu hade kampen för den kvinnliga rösträtten tagit fart på allvar! 1903 bildades “Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt”. 1917 hade de 17000 medlemmar!
16
Það var ekki fyrr en 1919 sem konur fengu kosningarétt, eftir meira en 35 ára baráttu! Árið 1921 var í fyrsta skiptið sem konur fengu að kjósa.
Det var inte förrän 1919 som kvinnorna fick rösträtt, efter mer en 35 års kamp! 1921 var första gången kvinnor fick vara med och rösta!
18
Árið 1921 fengu karlar og konur að kjósa sem voru 23 ára, höfðu ekki hlotið refsingu og karlarnir höfðu sinnt herþjónustu. Árið 1922 var kröfunni um að karlar hefðu verið i herþjónustu fjarlægð.
1921 fick män och kvinnor rösta som fyllt 23 år, var ostraffade och männen skulle ha gjort militärtjänst. 1922 togs kravet om att männen skulle ha gjort militärtjänst bort.
20
Árið 1937 fékk maður að kjósa jafnvel þó manni hafi verið refsað á einhvern hátt. Árið 1945 máttu allir sænskir ríkisborgarar kjósa ef þeir voru orðnir 21 árs.
1937 fick man rösta även om man hade varit straffad på något sätt. År 1945 fick alla svenska medborgare rösta om de fyllt 21 år.
22
Idag (2018) får alla svenska medborgare rösta om de fyllt 18 år.
24
Alheimsmarkmið nr.5 snýst um jafnrétti kynja. Í Svíþjóð eru réttindi karla og kvenna jöfn. Er það svo í þínu landi og hversu gamall þarftu að vera til að kjósa?
Globala målet nr 5 handlar om jämställdhet mellan könen. I Sverige är det lika rättigheter för män och kvinnor. Är det så i ditt land och hur gammal måste man vara för att få rösta?
Sænski kosningarétturinn
Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh/ Nuotraukos/ Photo:
S1: Sasha Vinčić - flickr.com
S4: Porträtt- och Biografi-album öfver 1897 års Riksdags Andra Kammare
S6: Yabosid - commons.wikimedia.org - (1918-20)
S8: Okänd fotograf - (1957) - commons.wikimedia.org
S10: Emil Åberg - (1900) - commons.wikimedia.org
S12: Marinmuseum, Karlskrona - (1917) - commons.wikimedia.org
S14: Ellquist, O - commons.wikimedia.org
S16: Nordiska Museet - (1918)
S18: Haboportalen.se - (1919)
S20: Okänd fotograf
S22: Folkpartiet Liberalerna Göteborg - flickr.com
S24: Globalgoals.org
Globalgoals.org
© 2019 atlantbib.org
X