språk
Rebekka Hardonk Nielsen
Oversatt til grønlandsk av Agapeta Skifte JensenVanligtvis när du tankar bilen använder du ofta bensin eller diesel, som är olja från underjorden. Detta kallas fossilt bränsle. Denna form av energi är inte bra för den globala uppvärmningen, då den avger mycket koldioxid.
Biilit nalinginnaasumik benzinamik dieselimilluunniit orserneqartarput, taakku oliamit pilersinneqartarput. Taaneqarsinnaallunilu ikummatissaq nunap iluani sinnikoq. Taakkulu ikummatissat silaannaap kissatsikkiartorneranut iluaqutaanatik, tassa CO₂-mik aniatitsisarmata.
Man kan också göra diesel av raps, sojabönor och sockerrör. Det kallas första generationens biodiesel. Men problemet med det är att det också används som mat. Det betyder att matpriserna stiger.
Dieseliliortoqarsinnaavoq rapsit, sojat kingunissat aamma sukkerroit atorlugit. Taaneqarput kinguaariit siulliit biodieseliannik. Ajoqutaa tassa nerisassanut ilaammata, taamaalilluni nerisassat akiinik qaffatsinermik kinguneqarsinnaammat.
Dessutom kan du göra diesel från restprodukter, inklusive gammal stekolja, halm och något så speciellt som alger. Det kallas andra generationens biodiesel. Biodiesel släpper inte ut koldioxid. Därför är biodiesel mycket bättre för miljön.
Aamma sinnikunik allanik dieseliliortoqarsinnaavoq, soorlu qalunermut uutsivikoq, karrit allaat quajaatit. Taakkua taaneqartarput kinguaariit tulliisa biodieseliat. Biodiesel silaannarmut CO₂-mik aniatitsineq ajorpoq. Biodiesel pinngortitamut ajunnginnerujussuuvoq.
Alger finns överallt i naturen. Till exempel kommer alger i sjöar och i havet på sommaren när det är varmt och vindstilla. Alger bildar olja inuti cellerna. För att få ut oljan ur cellerna måste de mosas så att oljan kan rinna ut.
Quajaatit sumi tamaani takussaapput. Soorlu tatsini aasamilu immami, kiatsilluni anorikilligaangat pinngortarput. Quajaatit sannaminni oliamik pilersitsisarput. Oliataalu atussagaanni naqinnerisigut aniatinneqarsinnaalluni.
Man sköter algerna i stora tankar tills de blivit fler och de har blivit större. Algerna är mycket små och därför måste man tillsätta kemikalier så att de klumpar ihop sig och faller till botten. Nu blir det lättare att skörda dem.
Quajaatit tankini angisuuni nakkutigineqarsinnaapput allitsiineqarlutik. Quajaatit mikisuararsuugamik taamaattumik akuutissamik akuneqartariaqarput ataatsimoorlutik kivinissaat tikillugit. Taamalillutik katersorneqarsinnaalissammata.
Efter att algerna skördats ska de pressas. Detta kan göras i en pressmaskin. Algerna masseras så att oljan rinner ut ur cellerna. I algoljan finns det också en sockerhaltig alkohol som kallas glycerin. Man tillsätter kemikalier för att ta bort glycerin, och sedan har du olja som kan användas som biodiesel.
Quajaatit katersorneqareeraangata naqinneqartussanngortarput. Naqitsissummik naqinneqartarput oliaat aniasarpoq. Oliaa aamma tungusunnitsumik aalakoornartumik akoqarpoq glyserinimik atilimmik. Akuutisammik akullugu peerneqartarpoq. Taava biodiesel piareerpoq.
Biodiesel kan hällas direkt i den vanliga dieseltanken. Diesel är CO₂- neutral och är därför en bra ersättning för vanlig diesel.
Biodisel nappartanut maqinneqartarpoq. Dieselilu taanna CO₂-mik pilersitsineq ajorpoq, orsussanut allamut nalinginnarnut taartaasinnaalluarluni.
Men biodiesel är mycket dyrare än vanlig diesel, därför används den inte så mycket. Den är dyrare eftersom den kräver många maskiner för att kunna utvinna oljan.
Biodiesel orsussanik nalinginnarniik akisunervoq, taamaattumik atorneqarpallaanngilaq. Akisunerussutigivaa maskinarpassuit atorlugit oliap pilersinniarneqarnerani atorneqartarmata.
Världsmål 7 handlar om att utveckla hållbar energi som alla kan få tillgång till år 2030. Här kan andra generationens biodiesel tillverkat av alger vara ett bra alternativ om det kan bli billigare att producera.
Nunarsuamioqatigiit anguniagaanni nr 7-mi allaqqavoq piujuartitsinermik tunngavilimmik ineriartortitsissasugut. 2030 tikitsinnagu. Aajunalu kinguaariit aappaasa biodieseliliaat quajaatinik sanaaq periarfissatsialassuaq, akisuallaanngitsumik sananeqarsinnaalersimasuuguni.
Känner du till andra energikällor, eller har du andra ideer för andra sätt att skaffa klimatvänlig energi?
Nalunngisaqarpit imaluunniit isumassarsiaqarpit qanoq ililluta pinngortitamut akornutaavallaanngitsunik nukissanik pilersitsinernik?
Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Govvá/ Guvvieh/ Nuotraukos/ Fotod/ Bil/ Photo:
S1+4: Piqsels.com
S6: Hippopx.com
S8+14: ©Rebekka Hardonk Nielsen
S10: ChadoNihi - pixabay.com
S12: Sandia Labs - flickr.com
S16: Mitra Sahara - flickr.com
S18: United Soybean Board - flickr.com
S20: Verdemsaal.org
S22: DavidRockDesign - pixabay.com
Se mere på:
Globalgoals.org