sv
Tilbake til søk
Skift
språk
språk
svSamernas gamla naturreligion
Saamit upperisatoqaat
Inga Anna Karin Buljo Áhren jïh Anita Dunfjeld-Aagård - Snåasen skuvle
Oversatt til grønlandsk av Agapeta Skifte Jensen
4
Tidigare hade samerna i Norge, Sverige, Finland och Ryssland en egen samisk religion. Den gamla samiska religionen var nära anknuten till naturen.
Siornatigut saamit Norgimeersut, sverigimeersut, Finlandimeersut Ruslandimeersullu namminninneq upperisaqaraluarput. Saamitoqqat upperisaat pinngortitamut qanittuugaluarpoq.
6
Saamit nunamiittut tamaasa upperigaluarpaat. Soorlu; qaqqat, tatsit, orpillu tamarmik tarneqartutut.
8
De trodde att världen var uppdelad i olika delar. Högst upp var himlen där de övre gudarna bodde, i mitten var människorna och andarna och längst ner var den underjordiska världen. Människor kom dit när de dog.
Upperivaat nunarsuaq assigiinngitsunut agguarneqartoq. Qilak qulliulluni, guutiunerit tappavaniillutik. Qeqqani inuit anersaallu alliullutik silarsuaq alleq, tassunga pisarput inuit toqunikut.
10
Åskan, solen, vinden och andra jordiska krafter var gudar. Gudarna kunde hjälpa människor med fiske, jakt och när människor föddes och dog.
Kalleq, seqineq, anori allallu silaannap nukingi guutiupput. Guutit inuit ikiortarpaat aalisarsinnaatillugit inunngoraangata toqugaangatalu piniarsinnaanngortittarlugit.
12
Solen ger ljus och värme. Den är därför viktig för allt som lever. Solen är den största och viktigaste jordiska kraften som alltid har varit viktig för samerna. Sägnen förtäljer att samerna är solens barn.
Seqineq qaamanermik kissarnermillu tunisisuuvoq. Taamaattumik uumassusilinnut tamanut pingaaruteqarluni. Seqineq saaminut pingaarnerpaajuvoq. Oqaluttuatoqqat oqaluttuaraat saamit tassaasut seqernup qitornai.
14
Maadteraahka, urmodern, tog hand om hela samhället. Hon hade tre döttrar. Saaraahka hjälpte till under födseln. Joeksaahka hjälpte till under jakten och hon kunde ändra fostrets kön så att en pojke föddes. Oksaahka vaktade in- och utgång, och hon skyddade mor och barn efter födseln.
”Maadteraahka” Anaanatoqaq inuiaqatigiinnik isumassuisuuvoq. Pingasunik paneqarpoq. “Saaraahka” Ernisunut ikiorti, “Joeksaahka” piniarnermut ikiuuttarpoq, naartut nukappiaranngortittarpai. “Oksaahka” isaarissat nakkutigisarpai meerartaartullu erninerini illersortarlugit.
16
När människor dog, trodde de att de kom till den underjordiska världen. Det var nästan som vår värld bara att det var mycket bättre och finare där.
Inuit toqugaangata isumaqartarput nunarsuarmut allermukartartut. Silarsuattatut ingajappoq, kisianni ajunnginnerullunilu kusanarneruvoq.
18
Noiden, den samiska shamanen, var mellan människor och gudar. Han botade, offrade till gudarna och kunde förutsäga och använda trumman (runebomma). Han kunde också åka till underjorden för att be om råd.
”Noiden” Saamit angakkuat guutinut inunnullu attaveqaataavoq. Ajorunnaartitsisarlunilu guutinut tunniussisarpoq. Tumerparpaarluni siulittuisinnaalluni. Silarsuarmut allermut siunnersortikkiartorluni angalasarpoq.
20
Trumman, hammaren och mässingvisaren var Noidens verktyg när han skulle spå, trumma och resa till underjorden. Men vanligt folk kunde också använda trumman för att se hur jakten skulle gå eller vart de skulle flytta.
Tumerparpaaq, anaalerutaa tikkuutaalu tassa Noidenip siulittuiniaraangami sakkui. Inuit allat aamma tumerparpaaq atorsinnaasarpaat piniarneq qanoq ingerlassanersoq aammalu sumut nuussanerlutik paasiniaraangamikku.
22
Inga trummor är lika, men vi kan se om det kommer från sydsamiskt, lulesamiskt eller nordsamiskt område.
Tumerparpaat assigiinngitsuupput. Kisianni ilisarineqarsinnaapput saamit sorliit pigineraat. Saamit kujalliit, lule saamit saamilluunniit avannarlermiit.
24
Tumerparpaaq guutinik assigiinngitsunik assiliartaqartarpoq, uumasut, tuttut ungalusamiittut, illuikkat illullu allarpassuillu.
26
Samerna offrade till gudarna så att gudarna skulle vara snälla och hjälpa folket. Offerplatserna kan t.ex. vara stora kluvna stenar, sprickor, öar, stenar som sticker ut från vattnet och vattenkällor.
Saamit guutinut pilliuteqartarput, guutit pitsaasuutikkusullugit inunnillu ikiuuteqqullugit. Pilliiviit tassaasinnaapput qaarsuni, qaqqat quppaani, qeqertani, ujaqqanilu immami nuisasuni.
28
De kunde också offra hemma i kåtan. Här var det särskilt kvinnorna som offrade till födelsegudinnan Saaraahka. Hon bodde under eldstaden. Oksaahka bodde under tröskeln och Joeksaahka, jaktgudinnan, bodde under den heliga platsen djupt inne i kåtan.
Illuikkaminni aamma pilliisinnaapput. Arnaanerusut “Saaraahkamut” erninerup guutianut pilliuteqartarput. Ikumatitap ataani najugaqarpoq. “Oksaahka” alloriusami “Joesaahkalu”. Piniarnermut guutia inip illernarnersaani ilorpasinnerpaami najugaqarpoq.
30
Soormitaavaana oqartoqartoq saamit upperisatoqaat pinngortitamut uppernerusoq?
Samernas gamla naturreligion
Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Govvá/ Guvvieh/ Nuotraukos/ Fotod/ Photo:
S1+24: Old.no
S4: Knud Leem (1767) - commons.wikimedia.org
S6+16+26+30: Anita Dunfjeld-Aagård
S8: Katarina Blind - (Gïelem nastedh 2016)
S10+12: Pixy.org
S14: Etter Ernst Manker - 1950
S18: Johannes Schefferus - 1673 - commons.wikimedia.org
S20: NTNU Vitenskapsmuseet - flickr.com + Nordiska Museet
S22: Tor Gjerde - commons.wikimedia.org
S28: Liisa Jåma - Saemiensitje - instagram.com
© 2020 atlantbib.org
X