sv
Tilbake til søk
Skift
språk
språk
svFår på Färöarna
Seyður í Føroyum
1. og 2. flokkur í Skúlanum við Streymin
4
Ett gammalt färöiskt ordspråk lyder: ”Ylle är Färöarnas guld”. Det finns ca. 70.000 får på Färöarna. Får har alltid haft stor betydelse för färöingarna eftersom de både används till mat och kläder.
“Ull er Føroya gull” er gamalt føroyskt orðatak. Tað eru uml. 70.000 seyðir í Føroyum. Seyður hevur altíð havt stóran týdning fyri føroyingar, tí hann bæði hevur útvegað okkum mat og klæðir.
6
Redan när nordmännen kom till Färöarna på 800-talet fanns det många får på öarna. Den ursprungliga fårrasen var liten och påminde om det speciella Soay-får som fortfarande lever på den skotska skärgården St. Kilda.
Longu tá ið norðbúgvar komu til Føroya í 9. øld, var nógvur seyður á oyggjunum. Upprunaseyðurin var lítil og minti um serstaka Soay-seyðin, sum enn livir á skotska oyggjabólkinum St. Kilda.
8
På Färöarnas Nationalmuseum kan du se de så kallade Dimon får. De sista ursprungliga får stannade på ön Little Dimon men blev avlivad omkring 1860.
Á Føroya Fornminnissavni ber til at síggja sokallaða dímunarseyðin. Síðstu upprunaseyðirnir hildu til á Lítlu Dímun og vórðu avlívaðir uml. 1860.
10
Det var många får som dog på 1600-talet. Som ett resultat importerades andra fårraser från Island, Shetlandsöarna och Orknneyöarna.
Seyðafelli í 17. øld hevði við sær, at onnur seyðasløg vórðu flutt inn úr Íslandi, Hetlandi og Orknoyggjunum.
12
De färöiska fåren påminner om en fårras i Norge, som kallades för “Spælsau”. Fåren på Island är också nära besläktade med dem. Det speciella med denna ras är att de har korta svansar.
Føroyski seyðurin minnir um seyðaslag í Noregi, sum tey kalla “spælsau”. Seyðurin í Íslandi er eisini nær slektaður við hann. Nakað, ið eyðkennir hesi seyðasløg, er, at tey hava stuttan hala.
14
Fåren klarar sig bra på Färöarna. Vintrarna är milda och även när det finns snö kan de skrapa ner till något att äta.
Seyður trívist væl í Føroyum. Veturin er mildur, og sjálvt tá ið kavi liggur, kann hann skava seg niður á okkurt etandi.
16
Får äter gräs och de kallas idisslare. Det vill säga, de sväljer först gräset och sedan stöter de upp det igen för att tugga på det.
Seyður etur gras og er tað vit kallað jóturdýr. Tað vil siga, at hann fyrst svølgir grasið fyri síðani at klíggja tað upp aftur at tyggja.
18
Lamning (födseln) sker på våren. Lammen diar på sin mamma för första gången, men börjar sedan äta gräs och växer snabbt. Redan på hösten samma år slaktas de flesta.
Lembing er um várið. Smálombini súgva mammu sína fyrstu tíðina, men fara síðani at eta gras og vaksa skjótt. Longu á heysti sama ár, verða flestu teirra flett.
20
Man kan äta nästan allt på ett får. Också inälver, blod och fårhuvudet. De flesta slaktade kroppar hängs upp i förrådshuset så att köttet fermenterar och torkar, och sedan kan du äta det under följande månader.
Mest sum alt á seyði verður etið. Eisini avroð, blóð og seyðarhøvd. Flestu krovini verða hongd í hjallarnar at ræsa og turka, og so verður kjøtið klárt at eta næstu mánaðirnar.
22
Fårull kan spinnas till garn. Färöisk ull är väldigt varm att bära och innehåller också mycket lanolin, som gör att den är självrensande.
Seyðaull kann verða spunnin til tógv. Føroyska ullin er sera heit og inniheldur eisini nógv lanolin, sum ger, at hon reinsar seg sjálva.
24
Väduren har horn medan fåren är hornlösa. Om ett får får horn är de mycket mindre än på väduren.
Veðrarnir hava horn, meðan ærnar vanliga eru kollutar. Hava ærnar horn, eru tey munandi minni enn á veðrunum.
26
Får på Färöarna
Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh/ Nuotraukos/ Photo:
S1+14: Erik Christensen - commons.wikimedia.org
S4+10+18: Arne List - flickr.com/ commons.wikimedia.org
S6: Owen Jones - commons.wikimedia.org
S8: Northerner - commons.wikimedia.org
S12: Thomas Mues - commons.wikimedia.org
S16+22: Lisa Borgström
S20: Jan Thomsen
S24+26: Jóannes S. Hansen
© 2020 atlantbib.org
X