gïele
Victoria Pedersen, Nikoline Jepsen & Wiktoria Tusinska - Vonsild Skole
Danmarkimi arlalinnik nerisassaateqarpugut, taakkulu nerisassat qallunaat nerisarisartagavissuisut isigisarpagut.
I Danmark har vi mange retter, som vi tænker på som rigtig dansk mad.
“Puulukimineq siataq persillemik miseqqerlugu” tassa Danmarkimi inuiaat nerisartagaat. Puulukimineq saattunnguanngorlugu sianneqartarpoq. Naatsiianik uutanik, persillemillu miseqqerlugu sassaalliutigineqartarpoq.
"Stegt flæsk med persillesovs" er Danmarks nationalret. Stegt flæsk er tynde skiver svinekød, der serveres med kogte kartofler og persillesovs.
“Medisterpølse” tassaavoq pølse, amerlanertigut puulukiminermik neqitalerlugu igaajusartoq. “Med-ister” isumaqarpoq orsulik. Amerlanertigut siallugu iganeqartarpoq. Naatsiialerlugu kajortumillu miseqqerlugu nerineqartarpoq.
"Medisterpølse" (´med ister´ = ´med fedt´) er en pølse, der oftest er lavet af svinekød. Den steges oftest på panden og serveres med kogte kartofler og brun sovs.
“Frikadiilit” nersuteeqqamik puulukiminermillu neqitaqartinneqartarput. Frikadiilit siatsivikkut kissarsuutikkulluunniit sianneqartarput. Naatsiialerlugit miseqqamik kajortulerlugit nerineqartarput.
“Frikadeller” er lavet af blandet kalve- og svinefars. Man steger frikadeller på panden eller i ovnen og spiser kogte kartofler og brun sovs til.
“Tarteletter” butterdejimik punneqangaatsiartumik iffiugaavoq. Tartelettit assigiinngitsunik immerneqartarput. Amerlanertigut kukkukuup neqaanik aspergersinillu akoqartinneqartarput.
“Tarteletter” laves af butterdej. Man kan fylde tarteletterne med forskelligt fyld. Oftest spiser man dem med hønsekød og asparges.
“Hamburgerryg” puulukimineq uutaavoq. Naatsiianik assigiinngitsunik qungulermillu akullugit sassaalliutigineqartarput. Jyllandip kujataani ukiortaarsiortillutik hamburgerrygimik, pølsenik grønkålinillu nerisarput.
“Hamburgerryg” er kogt svinekød. Den serveres med forskellige typer kartofler eller kål. I Sønderjylland spiser man ofte hamburgerryg til nytår sammen med kålpølser og grønkål.
“Svensk pølseret” pølsenik, naatsiianik tomaatimillu flødelikkamik miseqqiamik igaajusarput. “Svensk pølseret”-imik taaneqartaraluit Danmarkimi iganeqaqqaartalersimapput.
“Svensk pølseret” består af pølser, kartofler og en flødetomatsovs. Selvom det hedder ´svensk pølseret´ er den opfundet i Danmark.
“Boller i karry” qallunaat nerisassiaat tusaamaneqartuupput. Nerisassiaq qaqorteqqasunik, neqinik ammalorsikkanik karrymillu miseqqikkamik akoorlugit igaajupput. 1930-ikkunnili nerisassiaq taanna iganeqartalerpoq.
“Boller i karry” er en kendt dansk ret. Retten består af ris, kogte kødboller af svinekød og en karrysovs. Retten er blevet spist siden 1930´erne.
“Flæskesteg” imaluunniit “Qaqqulaaq” puulukip qatigaata pukusuataluunniit neqitaraa. Qaqqulaaq naatsiianik uutanik miseqqamillu kajortumik akullugu sassaalliutigineqartarpoq. Qallunaarpassuit qaqqulaaq juullimi nerisarpaat. Amerlasuut qaqqulaap sikattortaa mamarisaqaat.
“Flæskesteg” er svinekød skåret af ryggen eller nakken af grisen. Flæskesteg serveres oftest med kogte kartofler, brune kartofler og brun sovs. Mange danskere spiser flæskesteg til jul. Mange elsker flæskesværet på toppen.
“Iffiat tanitat” qallunaat nerisannaaraat. Nalliuttorsiortuni nerineqartuaannangajapput. “Iffiat tanitat” assigiinngitsunik qallersuuserlugit nerineqartarput, soorlu ukuninnga: manniit, raajat, nersussuup neqaa, aalisagaq siataq, hamburgerrygi imaluunniit tiguaraq naatitanik kusassagaq.
"Smørrebrød" er en typisk dansk ret, der oftest serveres til festlige lejligheder. Smørrebrød er rugbrød med forskellige slags pålæg såsom æg og rejer, roastbeef, fiskefilet, hamburgerryg eller leverpostej pyntet med forskelligt grønt.
“Naatsianik salaati nillertoq” aasami nerilluarneqartarpoq. Naatsiianik salaati nillertoq frikadiililerlugu, pølselerlugu siatanilluunniit neqilerlugu nerineqarnerusarpoq.
“Kold kartoffelsalat” er populær om sommeren. Kartoffelsalat spises ofte med frikadeller, pølser og grillkød.
“Pølsit aappalaartut” hotdogsillu Danmarkimi nerineqartorujussuusarput. Qallunaat illoqarfiini pølsevognit amerlasuut takussaasarput. Pølsit ketchuppimik, remoulademik, siinuppimik, agurkinik simersianik, uanitsunik aapasunik siatanilluunniit akuneqartarput.
"Røde pølser" og hotdogs er meget udbredt i Danmark. Der findes mange pølsevogne i de danske byer. Man spiser ofte ketchup, remoulade, sennep, syltede agurker, rå og ristede løg til.
“Qaqorteqqasunik kinertuliat” decemberip qaammataani juulleriartorneranut nerineqarnerusarput. Kinertuliat qaqorteqqasunik immummillu akullugit igaajusarput. Kaniilinik sukkutalinnik nakkalataarlugit qaavanilu punniminermik akullugit nerineqatarput.
“Risengrød” spises ofte i december måned op til jul. Det er en grød lavet på grødris og mælk. Man strøer ofte kanelsukker på og en smørklat i toppen.
Nerisassat nunanit allaneersut Danmarkimi soqutigineqartorujussuupput. Qallunaat meeraat amerlasuut pizza, burgeri, tacosi, sushi, lagsagneluunniit mamarinerpaasarivaat.
Udenlandsk mad er også blevet meget populært i Danmark. Mange danske børns livretter er pizza, burger, tacos, sushi eller lasagne.
Qallunaat nerisassaataat illit misilereerpigit? Ilissi nunassinni taakkununnga assingusunik nerisarpisi? illit suna nerisassani mamarinerpaaviuk?
Har du smagt nogle danske retter? Har I retter, som ligner i dit land? Hvad er din livret?
Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh: S1: pxhere.com S4+12+20: Mogens Petersen - pixabay.com S6+8+16+18: Nillerdk - commons.wikimedia.org S10: Henrik Larsen - pixabay.com S14: Elfenbeinturm - commons.wikimedia.org S22: Thomas Angermann - flickr.com S24+26+28: Cyclonebill - flickr.com S30: Andreas Riedelmeier - pixabay.com S32: Nicole - pixabay.com