Molsso
Giela
Play audiofilekl
Svenskit Taasisinnaatitaanerat
NB
KL
2
Den svenske stemmeretten

Filippa Ryttergard, Östergårddskolan

Jorgaluvvon dárogiella Kathrine Vik Tollaksen
3
4

1900-jukkunni angutit kisimik qinersisinnaatitaapput. Arnalli qinersisinnaatitaanngillat. Angutit qinersisinnaassagunik ukiut tamaasa aningaasanik katersisariaqartarput. Tamatumani nalaani taamaallaat 8% -iinnaat qinersisinnaapput.


Play audiofile

På 1900-tallet hadde menn stemmerett, men ikke kvinner. Mannen måtte ha en viss inntekt for å kunne stemme. Det var bare 8% som fikk stemme da.

5
6

1909-mi 24-nik ukioqalereersimagaanni qinersisinnaatitaapput. Kiisalu Ukiuni pingasuni akiitsoqarsimanngikkaanni sakkutuujoreersimagaannilu qinersisinnaatitaapput.


Play audiofile

I 1909 fikk man stemte om man hadde fylt 24 år. De skulle også ha vært gjeldfrie i tre år og ha tjent verneplikten.

7
8

1909-mi qinersisinnaanngilatit akiliisinnaajunnaarsimaguit immaqaluunniit ikiuutisisaruit.


Play audiofile

I 1909 fikk du ikke stemme om du hadde gått konkurs noen gang eller hadde vært ivaretatt av fattigomsorgen.

9
10

Arnat 1800-jukkunni qinersisinnaanissaminnik kissaateqarput, Iluatsinngilarli.


Play audiofile

Kvinnene begynte å kreve stemmerett mot slutten av 1800-tallet, men det førte ikke helt frem.

11
12

Arnat qinersisinnaannginnerisa kinguneraa 1902-mi Inatsisiliortuniit siunnersuutigineqarmat angutit nuliallit marloriarlutik qinersisinnaalissasut. Siulleq nammineq qinersissutigissavaat, aappaalu nuliaasumit qinersinerussalluni. Tamanna arnarpassuarnit aalassassutigineqarpoq.


Play audiofile

I stedet for at kvinnene skulle få stemmerett kom det i 1902 et forslag til den svenske riksdagen om at “gifte menn skulle få stemme 2 ganger, en for seg selv og en for sin kone.” Dette opprørte mange kvinner!

13
14

Massakkullu arnat qinersisinnaatitaalernissaat sukataarutigineqalerpoq. 1903-mi nuna tamakkerlugu arnat politikkimi qinersisinnaanermut ilaasortaaffiat ingerlanneqalerpoq. Ukioq 1917-imi 17.000-nik ilaasortaqalereersimapput.


Play audiofile

Nå hadde kampen for den kvinnelige stemmeretten begynt for alvor! I 1903 ble “Landsforeningen for kvinnens politiske stemmerett” dannet. I 1917 hadde de 17000 medlemmer!

15
16

1919-ip kingorna aatsaat qinersisinnaanngorput. Ukiut 35-it sorsoreerlutik 1921-mi arnat siullermeerlutik qinerserngaarput.


Play audiofile

Det var ikke før 1919 at kvinnene fikk stemmerett, etter mer enn 35 års kamp! 1921 var den første gangen kvinner fikk være med å stemme!

17
18

Ukioq 1921 arnat angutillu 23-leereersimasut qinersisinnaalerput. Angutillu aamma sakkutuujusimasut kiisalu pinerlisimanngitsut kisimik qinersisinnaallutik.


Play audiofile

I 1921 fikk menn og kvinner som hadde fylt 23 år stemme. De måtte være ustraffede og menn måtte ha avtjent verneplikten. I 1922 ble kravet om at mannen skulle ha avtjent verneplikten bort.

19
20

1937-miit pinerluuteqarsimagaluilluunniit Qinersisinnaalerput. 1945-mi kikkulluunniit 21-leereersimasut Svenskisut innuttaassusillit qinersisinnaanngorput.


Play audiofile

I 1937 fikk man stemme selv om man hadde vært straffet på noen måte. I år 1945 fikk alle svenske statsborgere stemme om de hadde fylt 21 år.

21
22

Ullumikkut 2018 Svenskisut innuttaassusillit 18-ileerersimasut tamarmik qinersisinnaapput.


Play audiofile

I dag (2018) får alle svenske statsborgere stemme om de har fylt 18 år.

23
24

Nunarsuatta anguniagaa nr.5 tassaavoq naligiissitaaneq arnaaneq angutaaneq apeqqutaatinnagu. Sverigemi angutit arnallu naligiissitaapput. Aamma Ilissi nunassinni taamaappa? Qassinik ukiullit qinersisinnaatitaappat?


Play audiofile

FNs bærekraftsmål nr 5 handler om likestilling mellom kjønnene. I Sverige er det like rettigheter for menn og kvinner. Er det sånn i ditt land, og hvor gammel må man være for å stemme?

25
Svenskit Taasisinnaatitaanerat

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh: S1: Sasha Vinčić - flickr.com S4: Porträtt- och Biografi-album öfver 1897 års Riksdags Andra Kammare S6: Yabosid - commons.wikimedia.org - (1918-20) S8: Okänd fotograf - (1957) - commons.wikimedia.org S10: Emil Åberg - (1900) - commons.wikimedia.org S12: Marinmuseum, Karlskrona - (1917) - commons.wikimedia.org S14: Ellquist, O - commons.wikimedia.org S16: Nordiska Museet - (1918) S18: Haboportalen.se - (1919) S20: Okänd fotograf S22: Folkpartiet Liberalerna Göteborg - flickr.com S24: Globalgoals.org
Forrige side Næste side
X