sv
Ruoktot
Molsso
Giela
Giela
svDanskit Indiaaqqat qeqertaataat - danskit oqaluttuaataat
De Danska Västindiska öarna - en dansk historia
Kathrine Lysen, Katrine Skov & Sophus Lorentzen
Jorgaluvvon ruoŧagiella Eva-Lotta Berntsson och Lisa Borgström
4
Danmarki 1600- 1800-mut nunasiaateqarpoq. Danmarkip nunasiaatigai uku. Kalaallit nunaat, Afrikap kitaa, India, Caribia (Indiaaqqat).
Danmark var på 1600-1800 talet en kolonimakt. Danmark hade bl.a. kolonier på Grönland, västra Afrika, Indien och Karibien (Västindien).
6
Indiaaqqat pingasunik qeqertartaqarput: Sankt Thomas, Sankt Jan aamma Sankt Croix. Danskiupput 1691-miit 1917- mut.
Danska Västindien bestod av tre öar: Sankt Thomas, Sankt Jan och Sankt Croix. De var danska från 1691-1917.
8
1672- mi Sankt Thomas aamma 1718- mi Sankt Jan Danmarkip nunasiaatigilerpai, taakku Englandimit pigineqarsimagaluarput. 1733- mi Danmarkip Sankt Croix Frankrigimit pisiarivaa.
År 1672 startade en koloni på Sankt Thomas och år 1718 erövrade Danmark Sankt Jan, som annars tillhörde England. År 1733 köpte Danmark Sankt Croix av Frankrike.
10
Indiaaqqat niuernerni tusaamasaasuni ilaavoq. Danmarki Afrikamut atisat aallaasillu inussiaatinut paarlaattarpaat, inussiaatillu Indiaaqqamukaanneqartarput. Tassani sioraasanik, tupanik bomuldinillu paarlaassissutigineqartarput. Pisiallu Danmarkiliaanneqartarput.
Danska Västindien var en del av den berömda “Trekantshandel”. Danmark bytte kläder och vapen för slavar i Afrika, eftersom de seglade till Västindien. Här bytade man dem för socker, tobak och bomull som seglades hem till Danmark.
12
Inussiaatit angerlarsimaffiiniit aallarunneqartarput. Ulloq naallugu sulisitaasarput, ajortorujussuarnilu ineqartinneqartarlutik. Inussiaatit ilaat naasorissaasoqarfinniit qimaasarput.
Slavarna blev bortförda från sina hem. De arbetade hårt hela dagarna och bodde under förfärgliga förhållanden. Några slavar flydde från plantagerna.
14
Qimaasut tigusarineqaraangamik pillarterujussuartarput. Ilaat iperartorneqartarput ilaallu ajornerujussuarmik pillartittarput.
Om man blev fångad fick det stora konserkvenser. Några blev slagna, andra var det mycket värre.
16
Julip pingajuani 1848 sakkutuut naalaanerata Peter von Scholtenip Indiaaqqani inussiaateqarneq atorunnaarsippaa.
Den 3 juli 1848 upphävde den danska generalguvenören Peter von Scholten slaveriet i Västindien.
18
Indiaaqqani takuneqarsinnaapput soorlu makku: Fort Christian aamma Fort Frederik. (illussaarsuit) Danskit illoqarfigisakuini napasut.
På det gamla Danska Västindien kan man bl.a se Fort Christian och Fort Frederik, båda belägna i de gamla danska städer.
20
1917- mi USA- mut 25 millioner dollarsilerlugit tunineqarput. Innutaasa amerlanersaat inussiaatinik kingoqqisuupput. Maannakkut qeqertaaqqat ateqalernikuupput, Jomfruøerne (US Virgin Islands).
De tre öarna blev sålt till USA år 1917 för 25 miljoner dollar. De flesta invånarna är ättlingar till slavar. Öarna heter idag Jungfruöarna (US Virgin Islands).
22
Jomfruøernip illoqarfiisa pingaarnersaat ateqarpoq, Charlotte Amalie, sulilu danskit taaguutaannik arlalinni naammattuugassaqarpoq.
Huvudstaden på Jungfruöarna heter Charlotte Amalie, och det finns fortfarande många gatunamn på danska.
24
Ullumikkut Jomfruøerne takornariaqarnermik inuussutissarsiuteqarput. Ukiumut 2 millioner sinnerlugit takornariarneqartarput.
Idag lever Jungfruöarna av turism. Det finns mer än 2 miljoner besökare per år.
26
Danskit Indiaaqqat qeqertaataat - danskit oqaluttuaataat
Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh/ Nuotraukos/ Photo:
S1+24: Sanni Craft
S4: George Webster/ 1800 - commons.wikimedia.org
S6+26: Martin Lie - commons.wikimedia.org
S8+18+22: Lars Lykke Olesen
S10: Sémhur - commons.wikimedia.org
S12: http://ctlsites.uga.edu
S14: Brantz Mayer/ 1854 - commons.wikimedia.org
S16: www.virgin-islands-history.org
S20: Jerry Woody - commons.wikimedia.org
© 2020 atlantbib.org
X