da
Ruoktot
Molsso
Giela
Giela
dasvFår på Færøerne
Får på Färöarna
1. og 2. flokkur í Skúlanum við Streymin
Jorgaluvvon ruoŧagiella 09 M på Östergårdsskolan
4
Et gammelt færøsk ordsprog hedder: “Uld er Færøernes guld”. Der findes ca. 70.000 får på Færøerne. Får har altid haft stor betydning for færinge, fordi de både bruges til mad og tøj.
Ett gammalt färöiskt ordspråk lyder: ”Ylle är Färöarnas guld”. Det finns ca. 70.000 får på Färöarna. Får har alltid haft stor betydelse för färöingarna eftersom de både används till mat och kläder.
6
Allerede da nordboerne kom til Færøerne i 800-tallet fandtes der mange får på øerne. Den oprindelige fårerace var lille og mindede om de specielle Soay-får, som endnu lever på den skotske øgruppe St. Kilda.
Redan när nordmännen kom till Färöarna på 800-talet fanns det många får på öarna. Den ursprungliga fårrasen var liten och påminde om det speciella Soay-får som fortfarande lever på den skotska skärgården St. Kilda.
8
På Færøernes Nationalmuseum kan du se de såkaldte Dimon-får. De sidste oprindelige får opholdt sig på øen Lille Dimon men blev aflivet omkring år 1860.
På Färöarnas Nationalmuseum kan du se de så kallade Dimon får. De sista ursprungliga får stannade på ön Little Dimon men blev avlivad omkring 1860.
10
Der var mange får som døde i 1600-tallet. Det gjorde, at man importerede andre fåreracer fra Island, Shetlandsøerne og Orkneyøerne.
Det var många får som dog på 1600-talet. Som ett resultat importerades andra fårraser från Island, Shetlandsöarna och Orknneyöarna.
12
De færøske får minder om en fårerace i Norge, som kaldes for “Spælsau”. Fårene i Island er også nært beslægtede med dem. Det specielle ved denne fårerace er, at de har korte haler.
De färöiska fåren påminner om en fårras i Norge, som kallades för “Spælsau”. Fåren på Island är också nära besläktade med dem. Det speciella med denna ras är att de har korta svansar.
14
Får trives godt på Færøerne. Vintrene er milde, og selv når der ligger sne, kan de skrabe sig ned til noget at spise.
Fåren klarar sig bra på Färöarna. Vintrarna är milda och även när det finns snö kan de skrapa ner till något att äta.
16
Får spiser græs og de kaldes drøvtyggere. Det vil sige, at de først sluger græsset for derefter at gylpe det op igen for at tygge på det.
Får äter gräs och de kallas idisslare. Det vill säga, de sväljer först gräset och sedan stöter de upp det igen för att tugga på det.
18
Lemning (fødslen) sker om foråret. Lammene dier hos deres mor den første tid, men begynder derefter at spise græs og vokser sig hurtigt store. Allerede om efteråret samme år slagtes de fleste.
Lamning (födseln) sker på våren. Lammen diar på sin mamma för första gången, men börjar sedan äta gräs och växer snabbt. Redan på hösten samma år slaktas de flesta.
20
Man kan spise næsten det hele på et får. Også indvolde, blod og fårehovedet. De fleste opskårne kroppe hænges i forrådshuse, så kødet fermenterer og tørrer, og så kan man spise det de følgende måneder.
Man kan äta nästan allt på ett får. Också inälver, blod och fårhuvudet. De flesta slaktade kroppar hängs upp i förrådshuset så att köttet fermenterar och torkar, och sedan kan du äta det under följande månader.
22
Fåreuld kan man spinde til garn. Færøsk uld er meget varm at have på og indeholder også meget lanolin, som gør, at den er selvrensende.
Fårull kan spinnas till garn. Färöisk ull är väldigt varm att bära och innehåller också mycket lanolin, som gör att den är självrensande.
24
Vædderne har horn, mens fårene er hornløse. Hvis et får får horn, er de meget mindre end på vædderen.
Väduren har horn medan fåren är hornlösa. Om ett får får horn är de mycket mindre än på väduren.
26
Får på Færøerne
Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh/ Nuotraukos/ Photo:
S1+14: Erik Christensen - commons.wikimedia.org
S4+10+18: Arne List - flickr.com/ commons.wikimedia.org
S6: Owen Jones - commons.wikimedia.org
S8: Northerner - commons.wikimedia.org
S12: Thomas Mues - commons.wikimedia.org
S16+22: Lisa Borgström
S20: Jan Thomsen
S24+26: Jóannes S. Hansen
© 2019 atlantbib.org
X