sv
Tilbake til søk
Skift
språk
språk
svSavalimmiuni savat
Får på Färöarna
1. og 2. flokkur í Skúlanum við Streymin
Omsett til svensk av 09 M på Östergårdsskolan
4
Savalimmiormiut oqariartaasitoqaat tassaavoq: “Savap qiviua tassa savalimmiut kuultiat”. Savalimmiut 70 tusind-tit missaani savaqarpoq. Savat savalimmiormiunut pingaarutilerujussuupput, tassani atisaralugillu nerisarigamikkit.
Ett gammalt färöiskt ordspråk lyder: ”Ylle är Färöarnas guld”. Det finns ca. 70.000 får på Färöarna. Får har alltid haft stor betydelse för färöingarna eftersom de både används till mat och kläder.
6
Nunanit avannaamioqatigiinnit ukioq 800 miss. Savalimmiut tikinneqaqqaarmatali savalimmiut qeqertaanni savaqarsimavoq. Savat siulliit maannakkut skotlandimi qeqertat ilaanni St.Kildami savanut eqqaanartuupput. Soay- nut.
Redan när nordmännen kom till Färöarna på 800-talet fanns det många får på öarna. Den ursprungliga fårrasen var liten och påminde om det speciella Soay-får som fortfarande lever på den skotska skärgården St. Kilda.
8
Savalimmiormiut katersugaasivianni takuneqarsinnaapput savat Dimon-t. Savat taakku savat qeqertaaqqami Dimonimi nungunneqarput ukioq 1860-p misaani.
På Färöarnas Nationalmuseum kan du se de så kallade Dimon får. De sista ursprungliga får stannade på ön Little Dimon men blev avlivad omkring 1860.
10
1600- kunni savarpassuit toqorarsimapput. Taamaalilluni allaat Islandimiit, Shetlandip qeqeqertaanniit Orkeyllu qeqertaanniit nuussisoqartariaqarluni.
Det var många får som dog på 1600-talet. Som ett resultat importerades andra fårraser från Island, Shetlandsöarna och Orknneyöarna.
12
Savalimmiormiut savaat Norgemi savanut “spælsau” eqqaanartuupput. Islandimiut savaalu qanigisariillutik. Taakkua immikkuullarequtigaat pamiui naatsuugamik.
De färöiska fåren påminner om en fårras i Norge, som kallades för “Spælsau”. Fåren på Island är också nära besläktade med dem. Det speciella med denna ras är att de har korta svansar.
14
Savalimmiuniinnertik malunnartoqartinngilaat. Ukiukkut nillerpallaarneq ajormat, aputeqaraanga aput kiliorlugu nerisinnaasarput.
Fåren klarar sig bra på Färöarna. Vintrarna är milda och även när det finns snö kan de skrapa ner till något att äta.
16
Savat ivigartortuupput taamaalillutik mangiartortunik taaneqarsinnaallutik. Tassa ivikkat eeqqaariarlugit oriariarlugit tamuasarlugit.
Får äter gräs och de kallas idisslare. Det vill säga, de sväljer först gräset och sedan stöter de upp det igen för att tugga på det.
18
Piaqqineq upernaakkut pisarpoq. Piaqqat anaanaminni miloqqaartarput. Kingorna ivigartortalersarput allipallattarlutillu. Piaqqat amerlanerit ukiakkut toqorarneqartarput.
Lamning (födseln) sker på våren. Lammen diar på sin mamma för första gången, men börjar sedan äta gräs och växer snabbt. Redan på hösten samma år slaktas de flesta.
20
Sava tamangajavimmi nerineqartarpoq. Iloqutaanut allaat, aavanut niaquanut allaat. Savat toqutat erlaveerlugit peqqumaasivimmi nivingatinneqartarput, neqaata issera anitserlugu, panertillugulu. Qaammatinilu tulleriinni nerisarineqartarluni.
Man kan äta nästan allt på ett får. Också inälver, blod och fårhuvudet. De flesta slaktade kroppar hängs upp i förrådshuset så att köttet fermenterar och torkar, och sedan kan du äta det under följande månader.
22
Savap qiviua qissineqartarpoq. Savalimmiormiut savaata qiviua oqortorujussuuvoq lanolin (Orsoq) iluaqutsiullu. Nammineerlunilu eqquisaartuuvoq.
Fårull kan spinnas till garn. Färöisk ull är väldigt varm att bära och innehåller också mycket lanolin, som gör att den är självrensande.
24
Angutikolooq nassoqartarpoq. Arnavissalli nassoqaratik. Nassunikkaangamillu angutikuluuniit nassukinnerusarput.
Väduren har horn medan fåren är hornlösa. Om ett får får horn är de mycket mindre än på väduren.
26
Savalimmiuni savat
Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh/ Nuotraukos/ Photo:
S1+14: Erik Christensen - commons.wikimedia.org
S4+10+18: Arne List - flickr.com/ commons.wikimedia.org
S6: Owen Jones - commons.wikimedia.org
S8: Northerner - commons.wikimedia.org
S12: Thomas Mues - commons.wikimedia.org
S16+22: Lisa Borgström
S20: Jan Thomsen
S24+26: Jóannes S. Hansen
© 2020 atlantbib.org
X