valodu
Paarnannguaq Møller Svendsen - Efterskolen Kildevæld
Tulkojums uz zviedru valodu Almedin HadzicNanoq Kalaallit Nunaata inuiaqatigiit uumasoraat aamma Kalaallit Nunaata ilisarnaataaniippoq. Canadami, Svalbardimi kiisalu Ruslandimittaaq nanoqarpoq.
Isbjörnen är Grönlands nationaldjur och finns på Grönlands vapenskjöld. Isbjörnen finns också i Kanada, Svalbard och Ryssland.
Nanoq 3 meterip missaani takissuseqalertarpoq, 1,4 meterimillu portussuseqarsinnaasarluni. 500 kg missaanilu oqimaatsigilersinnaasarpoq aammalu nunarsuarmi nanoqatigiinni tamanit anginersaalluni. Pinngortitamilu ukiunik 30-nik utoqqaassuseqalersinnaalluni.
En isbjörn kan bli upp till 3 m lång och 1,4 m hög. Den kan väga upp till 500 kg och är den största björnen i världen. Den kan bli upp till 30 år gammal i naturen.
Nanoq inunngoraangami sivikitsumik paarineqartarpoq anaanaminit. Kingornalu namminiilertussaavoq.
När isbjörnen är född, vårdas den bara en kort tid av sin mor. Därefter måste den klara sig själv.
Nanoq inunngornerminiit qanorluunniit qallorfissatigut qaqisinnaajunnaarluni artorsartigigaluarpat nammineertinneqartarpoq. Taamaasilluni anaanaminit nukkassarneqartarpoq ilinniartinneqartarlunilu.
Från födelsen tränas isbjörnen av sin mor att överleva. Därför måste den klättra även om det är svårt.
Nannut inunnit uumasuniillu uloriagineqartarput. Perlileraangamik nerisassarsiorlutik illoqarfinnukarsinnaasaramik. Pulagaangata inuit illoqarfimmi aneqqusaajunnaartarput.
Människor och djur anser att isbjörnen är farlig. När de är hungriga kan de komma till städerna för att hitta mat. Då måste människorna stanna inomhus.
Nannut illoqarfinni takussallugit qaqutigoortuupput. Kalaallit Nunaata Avannaani naliginnaapput takussallugit.
Isbjörnar är sällsynta gäster i de flesta städer. Men i norra delen av Grönland är det normalt att se isbjörnar.
Nannut sikup qaavaniitgtarput uumasunik piniagassaminnik ujarlerlutik. Piniagassaminillu naammattuuigaangami pisarinissaata tungaanut piniartarpai.
Isbjörnar brukar att vara ute på havsisen för att jaga. När den äntligen möter ett byte fortsätter den att jaga tills den fångar den.
Nannut amerlanertigut puisitornerusarput, ukallit aammalu teriannissat. Aasakkut kuummi eqalunnik pisaqarniartarput.
Isbjörnen äter för det mesta sälar, snöharar och polarrävar. På sommaren försöker de fånga öring vid floderna.
Nannut piniagaanerisigut nungukkiartunngillat. Mingutitsinerulliuna, Kiisalu nannut piniarfissai annikilliartorneratigut, tamanna pissuteqarpoq nunarsuup kiatsikkiartorneranik taamaasilluni Kalaallit Nunaata sermersua aakkiartulersimammat ukiumiit ukiumut.
Isbjörnen hotas inte av jakt utan av miljöföroreningar. Polarisen smälter på grund av klimatförändringar, vilket innebär att isbjörnens fångstområden blir mindre år för år.
FN-ip nunarsuarmi anguniagaani normu 15-imi anguniagaavoq illersugaaneq “inuuneq nunami” Nanoq taannaaginnarpoq assoruuttoq. Qanoq eqqarsarpit qanoq iliorluta sikup nungulluni aatsinnaveersaarnissaanik?
FN:s globala mål nr 15 handlar om att skydda "Livet på land". Isbjörnen är bara en art som har det svårt. Vad tror du att vi kan göra för att undvika att isen smälter helt?
Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh/ Nuotraukos/ Photo:
S1: Robynm - pixabay.com + globalgoals.org
S4: Commons.wikimedia.org
S6+18: Andreas Weith - commons.wikimedia.org
S8: Steve Amstrup - commons.wikimedia.org
S10: Alan D. Wilson - commons.wikimedia.org
S12: Monica Aulich - pixabay.com
S14: Arturo de Frias Marques - commons.wikimedia.org
S16: Peter Prokosch - flickr.com
S20: Kongelig Post - 1938
S22: Globalgoals.org
Globalgoals.org