valodu
Svanhvít Hreinsdóttir
Hekla är en av de mest aktiva och välkända vulkaner på Island och kallas oftast för “De isländska vulkanernas drottning”.
Hekla er eitt virkasta og þekktasta eldfjall á Íslandi og oft kallað drottning íslenskra eldfjalla.
Hekla ligger på gränsen mellan den Nordamerikanska och den Europeiska kontinentalplattan.På denna gräns finns det en del vulkaner, geotermisk energi och jordskalv.
Hekla liggur á flekaskilum Norður-Ameríku flekans og Evrasíuflekans. Á þessum flekaskilum er mikið um eldgos, jarðhita og jarðskjálfta.
På denna plattgräns finns många kända vulkaner t.ex. Katla, Grímsvötn í Vatnajökull, Eyjafjallajökull och Krafla. I området är det också många kända geotermiska områden, som Reykjanes, Geysir, Landmannalaugar och Námaskarð.
Á þessum flekaskilum eru mörg þekkt eldfjöll t.d. Katla, Grímsvötn í Vatnajökli, Eyjafjallajökull og Krafla. Á þessu svæði eru líka þekkt háhitasvæði eins og Reykjanes, Geysir, Landmannalaugar og Námaskarð.
Hekla ligger i Rangárvallasýsla och kan ses ifrån många platser. Den är lätt att känna igen. Berget liknar en båt upp och ner och som har en bred axel och en hög topp. Berget är ungt, man säger att det är ca.7000 år gammalt.
Hekla er í Rangárvallasýslu og sést víða að og er auðþekkjanleg. Fjallið er eins og bátur á hvolfi og er með breiðar axlir og háan toppgíg. Fjallið er ungt og er talið að það sé yngra en 7000 ára.
Island var bebodd kring år 874. Sedan dess har Hekla haft utbrott 18 gånger - fem gånger sedan 1947. Det är olika hur våldsamt utbrotten har varit och hur länge de har bestått.
Ísland byggðist um 874 og frá þeim tíma hefur Hekla gosið 18 sinnum og þar af fimm sinnum frá 1947. Gosin eru misstór og misjafnt hvað þau vara lengi.
Hekla utbröt den 29 mars 1947 efter 102 års paus. Askmolnen nådde 30 kilometer i höjd de första timmarna efter utbrottet. Utbrottet slutade först 13 månader senare och aska föll på Åland och Finland. Det var första gången forskarna fick undersökt ett utbrott av Hekla.
Gos hófst í Heklu 29. mars 1947 eftir 102 ára hlé. Gosmökkurinn náði 30 km hæð fyrstu klukkutímana. Gosið hætti ekki fyrr en eftir 13 mánuði og það féll aska á Álandseyjum og í Finnlandi. Þetta var fyrsta gosið sem vísindamenn náðu að rannsaka.
Den 5 maj 1970 fick Hekla återigen ett utbrott. Det var mest i kanten av berget, inte på själva toppen. Det var ett litet utbrott. Det blev kallat ett “turist-utbrott”, eftersom det var lätt att gå hela vägen längs med kanten av det heta lavaflödet. Det var bara 23 år efter det sista utbrottet och geologerna blev förvånade över den korta tiden mellan utbrotten.
Þann 5. maí 1970 hófst aftur gos í Heklu, það var mest við rætur Heklu en ekki í fjallinu sjálfu. Gosið var lítið og var kallað túristagos því auðvelt var að ganga alveg að rauðglóandi hraunbrúninni. Það kom jarðfræðingunum á óvart hversu stutt var á milli gosa, aðeins 23 ár.
Den 18 augusti 1980 överraskade Hekla igen. Ett utbrott startade och det öppnades en 5,5 km spricka i toppen av berget. Utbrottet varade bara i tre dagar, men startade igen 10 mars 1981 i sju dagar. Det kom bara lite lava.
Aftur kom Hekla á óvart og fór að gjósa þann 18. ágúst 1980 en þá opnaðist 5,5 km sprunga efst á fjallinu. Gosið var bara í 3 daga en svo gaus aftur 10. mars 1981 og í 7 daga og þá kom smávegis hraun sem rann yfir eldra hraun.
Återigen den 17 januari 1991, 10 år senare startar ett utbrott av Hekla. Utbrottet var litet, inte mycket aska och bara lite lava. Elden i berget varade i 52 dagar.
Aftur er stutt á milli gosa og Hekla gýs 17. janúar 1991, aðeins 10 árum frá síðasta gosi. Gosið var lítið, ekki mikil aska og lítið hraun. Eldurinn var í fjallinu í 52 daga.
På kvällen den 26 februari 2000 kunde geologerna på Islands meteoroloigiska institut se på jordbävningsmätare att Hekla var på väg att få ett utbrott och en timme senare kunde man se att det stämde. Det var ett litet utbrott som varade i 10 dagar.
Kvöldið 26. febrúar 2000 gátu jarðfræðingar á Veðurstofu Íslands séð á jarðskjálftamælum að það væri sennilegast að koma gos í Heklu og um klukkutíma síðar for að gjósa. Gosið var lítið og var í 10 daga.
Redan under medeltiden visste man om Hekla i Europa. Den italienske munken Julius Caesar Recuptus skrev år 1647 att Hekla var ingången till helvetet, som är öppen för skräck och varning för syndare.
Strax á miðöldum vissu menn í Evrópu um Heklu. Ítalski munkurinn Julius Cesar Recuptus þekkir til Heklu og árið 1647 skrifar hann að Hekla sé inngangurinn að helvíti og standi opinn sem aðvörun fyrir syndara.
Uttrycket "Dra åt Heklafjäll" kommer från vulkanen Hekla. Enligt folktron är Hekla, bland många platser i Europa, en plats där häxorna möttes med Fan.
Orðið “Hekkenfeldt” í dönsku kemur af orðinu Heklufjall. Samkvæmt þjóðtrú víða í Evrópu hitta nornirnar Fjandann í Heklu.
Idag följer geologerna Hekla och det finns många mätningar av berget. Geologerna tror att Hekla snart kommer få utbrott igen. Det kan bli imorgon, i år eller om tio år. Ingen kan säga den exakta tidpunkten.
Í dag vakta jarðfræðingar Heklu og það er fjöldi mælitæka á fjallinu. Jarðfræðingarnir reikna með að Hekla gjósi fljótlega. Það getur orðið á morgun, í ár eða eftir 10 ár, enginn getur sagt það nákvæmlega.
Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh: S1: Hafdís María Jónsdóttir - S4: Ulrich Latzenhofer - flickr.com S6: Pubs.usgs.gov - commons.wikimedia.org S8: Dudy001 - commons.wikimedia.org S10: Chris 73 - commons.wikimedia.org S12: PFEIFFER - 1853 - British Library HMNTS S14: Íslandspóstur - 1948 - S16: Quadell - commons.wikimedia.org S18: ©Tom Pfeiffer - volcanodiscovery.com S20: Brocken Inaglory - commons.wikimedia.org S22: Cogdogblog - commons.wikimedia.org S24: Abraham Ortelius - 1585 - S26: Olaus Magnus (1490-1557) - 1555 S28: Axel Kristinsson - commons.wikimedia.org S30: Olikristinn - commons.wikimedia.org