fo
Atpakaļ pie meklētāja
Pakeisti
kalbą
kalbą
fosvPlast í havinum (ST Tey 17 heimsmálini)
Plast i havet - (FN17 Globala målen)
Freja Nicolajsen, Emma Gade og Stine Sørensen - Vonsild Skole
Išversta į švedų iš Mateo Tot, Casper Hansson och Johan Eklöf
4
Plast elvir til stórar trupulleikar í heimshøvunum. Umleið 8 milliónir tons av plasti verða latin út í havið um árið. Hildið verður, at um 10 ár verður nøgdin økt til 16 milliónir árliga.
Plast är ett stort problem i världshaven. Det är ca 8 miljoner ton plast, som hamnar i havet varje år. Man förväntar sig att om 10 år så kommer det leda till att det är 16 miljoner ton om året.
6
Av hesum 8 milliónum tonsunum av plasti, sum enda í havinum um árið, søkka 70% til botns. Tað kann skjótt enda við, at meiri plast verður í havinum enn fiskar.
Av de 8 milioner ton plast som slutar i havet sjunker 70% av det till botten. Snart kan det vara mer plast än fisk i havet.
8
Á jýsku vestursrondini í Danmark skola yvir 1000 tons av plasti á land hvørt ár.
På Jyllands västkust i Danmark flyter det in över 1000 ton plast varje år.
10
Tá plast rekur í havinum, gera UV-geislarnir frá sólini plastið moyrt. Síðani brotnar plastið í smærri og smærri petti, og at enda verður tað til mikroplast, sum er so smátt, at tað ikki sæst, men tað fer ongantíð burtur.
När plastet ligger i havet gör solens UV strålar plasten spröd. Då blir plasten lätt och blir till sist till mikroplast, som man inte kan se. Det försvinner aldrig.
12
Long tíð gongur, til plast verður til mikroplast. Okkurt plast verður ikki til mikroplast fyrr enn 500 ár seinni.
Plast håller i lång tid, för det blir till mikroplast. Något plast håller i 500 år, för det blir till mikroplast.
14
Áleið 100.000 súgdjór og skjaldbøkur og 1 millión sjófuglar doyggja hvørt ár, orsaka av plasti. Djórini halda ofta, at plast er matur. 95% av øllum sjófuglum hava evarska lítil plastpetti í maganum.
Omkring 100000 däggdjur och sköldpaddor och 1 miljon havsfåglar dör varje år på grund av plast. De tror ofta att att plast är mat. 95% av alla havsfåglar har små bitar plast i magen.
16
Mikroplast er nógv vandamiklari, enn tá ið tað eru stór stykki av plast. Øll djór í havinum eta tað mikroplastið, sum er í sjónum.
Mikroplast är mycket farligare än när det finns större bitar av plast. Alla djur i havet kommer nämligen att absorbera mikroplast i vattnet.
18
Tá djór eta plast, kemur mikroplast i tann matin, vit eta úr havinum. Tað merkir, at tað plast, vit blaka í náttúruna, í ringasta fall kemur í tann matin, vit eta.
När djur äter plast så hamnar mikroplasten i den mat vi äter från havet. Därmed kommer den plast vi slänger på jorden i värsta fall i våra egna magar.
20
Granskarar hava funnið fram til, at plast ofta kemur frá menniskjum, sum búgva 50 km frá strondini, tí plast fýkur og endar í havinum.
Forskare har kommit fram till att plast ofta kommer från människor, de bor 50 km från kusten, eftersom plasten blåser runt och ner i havet.
22
Heimsmál nr.14 er millum annað um at minka dálkingina av høvunum. Hugsar tú um, hvat tú gert við títt plastburturkast, tá ið tú beinir tað burtur?
Globala målet 14 handlar bl.a om att dra ner på föroreningen i havet. Tänker du över vad du gör med ditt plastavfall, när du slänger bort det?
Plast í havinum (ST Tey 17 heimsmálini)
Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh: S1: photolib.noaa.gov S4: Brian Merrill - pixabay.com S6: Kevin Krejci - flickr.com S8: Sandra Altherr - pixabay.com S10: Kein - commons.wikimedia.org S12: MaxPixel.net S14:Stefan Leijon - flickr.com S16: Thue - commons.wikimedia.org S18: John Brookes - pixabay.com S20: RitaE - pixabay.com S22: Globalgoals.org
© 2019 atlantbib.org
X