Broyt
mál
Play audiofilessm
Play audiofilesv
Saepmie
Saepmie

Tone Marie Larsen & Anita Dunfjeld Aagård

Týtt: Åk 3 Frösakullsskolan
3
4

Saepmie dajve gusnie saemieh aerpievuekien mietie orreme Nöörjesne, Sveerjesne, Såemesne jïh Russlaantesne.


Play audiofile

Sápmi är området där samerna traditionellt har bott i Norge, Sverige, Finland och Ryssland.


Play audiofile 5
6

Saemieh aalkoealmetjh juktie saemieh lin daennie dajvesne goh gånkah jïh staati åejvieh laanti rastah nænnoestin. Nöörjen Maadth-laake jeahta staate Nöörje göökte almetje-tjïerti laantine dorjesovveme.


Play audiofile

Samerna är ett urfolk därför att de bodde i detta område när kungar och staternas ledare lade gränserna mellan länderna i Norden. I Norges grundlag står det att staten Norge är det delat av två folk, norrmän och samer.


Play audiofile 7
8

Ij daejrieh man gellie saemieh veartanisnie, men veanhta medtie 50-80 000 saemieh. Dejstie medtie 2000 Russlantesne, 7000 Såevmesne, 17 000 Sveerjesne jïh 40 000 Nöörjesne.


Play audiofile

Man vet inte hur många samer det finns i världen, men man tror det finns ca. 50-80 000 samer. Av dem är det ca. 2000 i Ryssland, 7000 i Finland, 17 000 i Sverige och 40 000 i Norge.


Play audiofile 9
10

Gååvnesieh 9 ovmessie saemien gïelh. Dej gïeli gaskem jïjnjh joekehtsh guktie barre dah lihkemes sinsitnien gïelide guarkah. Joekehtsh åarjelsaemien jïh noerhsaemien gïeli gaskem ånnetji goh daaroen jïh islaanten gïeli gaskem.


Play audiofile

Det finns 9 olika samiska språk. Det är många olikheter mellan språken så det är bara de närmaste som förstår varandra. Olikheterna mellan sydsamiska och nordsamiska är lite som mellan norska och isländska.


Play audiofile 11
12

Saemien vaarjoeh, gapta/gåptoe, vuesehtieh gubpede båetieh jallh gubpede fuelhkie båata. Saemieh gaptam nuhtjieh dovne gosse maam joem heevehtieh, gosse gïe joe juvlelge, tjåanghkojne jïh gosse sijhtieh vuesiehtidh gïeh leah.


Play audiofile

Samernas kläder, kolten, visar var de kommer ifrån eller var familjen kommer ifrån. Samerna använder kolten både när de firar något, när någon blir begravd, på möten och när de vill visa vem de är.


Play audiofile 13
14

Saemien saevege tjåenghkies gaajhkide saemide. Dah njieljie klaerieh vuesiehtieh saemieh 4 laantine årroeh. Rööpses klaerie edtja dållem vuesiehtidh, kruana eatnemem, viskes biejjiem jïh plaave tjaetsiem. Gievlie edtja biejjiem jïh askem vuesiehtidh.


Play audiofile

Den samiska flaggan är samma för alla samer. De fyra färgerna visar att samerna bor i fyra länder. Den röda färgen symboliserar elden, grön naturen, gul symboliserar solen och den blå färgen vattnet. Cirklen symboliserar solen och månen.


Play audiofile 15
16

Saemiej åålmegebiejjie goevten 6.biejjien. Dam biejjiem veeljeme juktie goevten 6. biejjien jaepien 1917 voestes aejkien saemieh abpe Nöörjeste jïh aaj Sveerjeste Tråantesne tjåanghkenin saemiej reaktaj bïjre digkiedidh.


Play audiofile

Samefolkets dag är den 6 februari. Denna dag blev vald för att den 6 februari 1917 var första gången samer från hela Norge och några från Sverige samlade sig till ett landsmöte i Trondheim för att diskutera samiska rättigheter.


Play audiofile 17
18

1900 jaepiej åvtelistie idtjin saemieh seamma reaktah utnieh goh daelie. Nöörjesne voejhkelin saemieh daarojne darjodh juktie ussjedin meehti barre akte gïele, akte almetjetjïerte jïh akte kultuvre Nöörjesne årrodh, dïhte daaroen gïele jïh kultuvre.


Play audiofile

I början av 1900-talet hade samerna inte samma rättigheter som de har idag. I Norge försökte myndigheterna göra samerna norska eftersom de tyckte att de bara kunde vara ett språk, ett folk och en kultur i Norge.


Play audiofile 19
20

Daelie gellie saemien maanah åadtjoeh saemien skuvlesne lïeredh jïh radiosne maahta saemien musihkem goltelidh. Guvvesne Gånka Harald jïh krovnprinse Håkon Magnus Saemiedigkiem Nöörjesne rihpestieh.


Play audiofile

Nu får många samiska barn lära sig samiska i skolan och man kan höra samisk musik på radion. På bilden öppnar Kung Harald och Kronprins Håkon Magnus Sametinget i Norge.


Play audiofile 21
22

Saemiedigkieh gååvnesieh dovne Nöörjesne, Sveerjesne, Såevmesne jïh Russlantesne. Saemiedigkieh berkieh juktie saemieh edtjieh åadtjodh sijjen gïelem, sijjen kultuvrem jïh sijjen siebriedahke-jieledem gorredidh jïh evtiedidh.


Play audiofile

Det finns sameting i både Norge, Sverige, Finland och Ryssland. Sametingen arbetar för att samer säkert ska få och utveckla sina språk, sin kultur och sitt samfundsliv.


Play audiofile 23
24
Saepmie

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh/ Nuotraukos/ Photo:
S1: Yevgeny Pashnin - commons.wikimedia.org + Anita Dunfjeld Aagård
S1+24: Annamari Molnar - flickr.com
S4: Bff - commons.wikimedia.org
S6: Julia Velkova - commons.wikimedia.org
S8: Karin Beate Nøsterud - commons.wikimedia.org
S10: Ningyou - commons.wikimedia.org 
S12+20: Sámediggi Sametinget - flickr.com
S14: Jeltz - commons.wikimedia.org
S16: Schrøderarkivet/Sverresborg - commons.wikimedia.org
S18: Nasjonalbiblioteket - commons.wikimedia.org
S22: Illustratedjc - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
X